Koll på tillgänglighet: Överblick

Jag har i omgångar arbetat ganska intensivt med tillgänglighet för digitala medier, med avseende på att göra webbplatser tillgängliga för människor med funktionshinder. För mig är det en självklarhet att digitala lösningar ska ta hänsyn till, och höjd för, att man ska komma åt dem oavsett eventuella handikapp. Jag slås dock ofta av en utbredd oförmåga att förstå den stora nyttan av arbetet och en oroväckande förminskning av tillgänglighet till siffror och bokstäver.

Att lära sig bemästra de viktigaste grunderna för tillgänglighet är inte raketkirurgi. Tvärtom, det många inte har insett är att tillgänglighet på webben är nedbrutet i tolv överblickbara punkter.

World Wide Web Consortium, W3C, har sedan 1999 gett ut två dokument som styr riktlinjer för tillgänglighet: Web Content Accessibility Guidelines, eller WCAG. Version 1.0 led av att vara alltför detaljerad och svår att förstå, vilket också gjorde den svår att efterleva. År 2008 kom WCAG 2.0 som kan tillämpas mer brett på mer avancerad teknik och är lättare att verifiera, även om det är viktigt att förstå att väldigt lite av tillgänglighet verifieras maskinellt, utan bör gås igenom och utvärderas av en ämnesexpert.

Men vad innebär tillgänglighet för webben?

Det finns framför allt fyra typer av funktionshinder som vi adresserar:

• Visuella handikapp – olika synfel (exempelvis färgblindhet) och olika grader av synnedsättning
• Motoriska handikapp – nedsatta förmågor som innebär att personer rent praktiskt inte kan använda de verktyg som man förväntas använda för att hantera en dator, det kan till exempel handla om ofrivilliga skakningar eller partiell förlamning
• Auditiva handikapp – olika grader av oförmåga att uppfatta ljud
• Kognitiva handikapp – en nedsatt förmåga att förstå och hantera information, detta kan till exempel vara beroende av en utvecklingsstörning, bristande läs- och skrivförmåga eller brist på språkkunskap

Så här funkar WCAG 2.0

Riktlinjerna i sin tur är uppdelade i 12 riktlinjer under 4 områden:

• Perceivable, alltså Möjlig att uppfatta
• Operable, alltså Möjlig att kontrollera
• Understandable, alltså Möjlig att förstå
• Robust, alltså Robust (vilket innebär att vi ska maximera kompatibilitet med alla typer av webbläsare)

För var och en av de 12 riktlinjerna finns det framgångskriterier, som är testbara. Kriterierna är uppdelade i 3 nivåer: A, AA, och AAA – där man kan förenklat kan säga att fler A:n innebär en högre grad av tillgänglighet.

Fusklapp: Området Robust har bara en riktlinje så koncentrera dig på att lära dig de första tre områdena, den sista – och riktlinje nummer 12 – har du redan lärt dig ovan.

Vad de flesta sajter gör fel (inklusive många kravspecifikationer jag läst) är att lite slarvigt säga att man ska uppfylla nivå AA av WCAG 2.0. Problemet är att alla riktlinjer inte ens har en AA-nivå. Vissa har bara en A-nivå och ibland finns både A och AAA, men inte AA. Det enda rätta är att gå igenom de tolv riktlinjerna och för var och en ta ställning till hur man ska ge stöd för just det behovet.

Att gå igenom de tolv riktlinjerna tar inte lång tid, det är lärorikt, upplysande och etiskt korrekt att ta ett medvetet beslut kring egenskaper som påverkar hur människor kan konsumera innehåll på den egna webbplatsen.

De 12 riktlinjerna i WCAG 2.0

Jag tänkte vika de 13 kommande måndagarna till att gå igenom de tolv riktlinjerna och sammanfatta. Här kommer en snabbgenomgång så att du blir varm i kläderna. Återigen, det här är inte så invecklat som många tycks tro:

— Möjlig att uppfatta

1. Textalternativ. Allt innehåll som inte består av text måste ha ett textalternativ. Exempelvis: bilder ska ha ALT-attribut. Endast nivå A finns.
2. Tidsbaserat ljud/video. All multimedia som är förinspelad (ej live) måste ha tillhörande text som förmedlar innehållet. Är det live ska det gärna teckentolkas. Nivåerna A, AA och AAA finns.
3. Strukturerat innehåll. Det ska gå att maskinellt förstå vad som är rubriker, länkar, listor, tabeller, etiketter till formulärfält, och så vidare. Koda rätt alltså. Man får inte heller i sina texter hänvisa till saker baserat på färg, form, storlek eller placering som “klicka på den röda ikonen” eller “kolla i kolumnen till höger”. Det är inte säkert att sådana egenskaper presenteras för användaren på samma sätt som för dig. Endast nivå A finns.
4. Urskiljbart. Hjälp människor att se och höra innehåll. Kontrast mellan förgrund och bakgrund måste vara godkänd. Använd heller inte endast färg för att särskilja visuellt innehåll (som för länkar, understrykning är alltså att rekommendera). Användaren måste också kunna själv kontrollera uppspelning av eventuella ljud. Nivå A, AA och AAA finns.

— Möjlig att kontrollera

5. Åtkomst via tangentbord. Det ska gå att hantera all funktionalitet på sidan med endast ett tangentbord. Endast nivå A och AAA finns.
6. Tillräckligt med tid. Om en sida har en tidsgräns så får användaren alltid möjlighet att förlänga, stänga av eller justera den tidsgränsen. Om saker rör sig går det att stoppa, pausa eller döljas. Endast nivå A och AAA finns.
7. Anfall (epilepsi och liknande). Inget innehåll på sidan blinkar mer än 3 gånger per sekund såvida inte blinkandet är tillräckligt litet, med låg kontrast och inte har för mycket rött.
8. Lättnavigerad. Gör det möjligt att hoppa över innehåll, ha en beskrivande titel, informativa länktexter, gör formulärfältens etiketter informativa och gör det visuellt uppenbart vilket element på sidan som har fokus om man navigerar via tangentbordet. Nivå A, AA, och AAA finns.

— Möjlig att förstå

9. Läsvänligt för skärmläsare. Språk är angivet för hela dokumentet och delar av sidan som är på annat språk är markerat i koden med “lang”-attributet.
   
10. Förutsägbar. När ett element på sidan får fokus, eller när information matas in i formulär, så förändras inte innehåll på sidan på ett sätt som kan desorientera. Navigationselement ändrar inte ordning vid navigering på sidan. Alltså: var försiktig med Ajax. Nivåerna A, AA och AAA finns.
11. Inmatningshjälp. Det är tydligt om information ska skrivas in på ett visst sätt och/eller är obligatoriskt. Eventuella felmeddelanden presenteras på ett intuitivt sätt där felet är tydligt markerat med snabb access till möjlighet att åtgärda och skicka om. Nivåerna A, AA och AAA finns.

— Robust

12. Kompatibilitet. Följ specifikationerna för den HTML-standard du använder för sidorna. Säkerställ att så många webbläsare som möjligt kan använda tjänsten. Endast nivå A finns.

Så där, om du har läst igenom dessa 12 riktlinjer så märker du att det hela egentligen inte är överdrivet svårt att förstå, även om du kanske just nu undrar varför vissa riktlinjer ska efterlevas. Ofta kan du utesluta flera riktlinjer som inte är tillämpbara på din lösning, vilket i slutändan ger dig en handfull riktlinjer att djupdyka i och hantera.

För var och en av dessa riktlinjer kommer jag att ge exempel och förklara hur de påverkar olika roller i ett team som jobbar med webben: beställare, redaktörer, utvecklare och andra producenter. Jag kommer också visa vilka positiva effekter du får inom andra kritiska områden som användbarhet och sökmotoroptimering.

Du kan också läsa mer om tillgänglighet på webbriktlinjer.se som ges ut av E-delegationen. Min rekommendation är dock fortfarande att du bildar dig en egen uppfattning och kunskap om de 12 riktlinjerna. Du står då bättre rustad för att ta välgrundade beslut kring vad som ska efterlevas och hur nya tjänster ska levereras.

Förr eller senare är det alltid dags att bli tillgänglighetskirurg. Hellre förr.

SaveSave