Koll på tillgänglighet: 3. Strukturerat innehåll
Som seende blir man överöst med visuella signaler som berättar hur innehåll på en webbsida hänger ihop, och i vilken ordning saker och ting ska läsas och tas in. Typsnitt, rubriker, inramningar, färger, pilar, kolumner och så vidare. Men hur förstår man sammanhang om inga visuella signaler finns tillgängliga?
Det här inlägget är en del av en serie poster om tillgänglighet.
På webben är struktur virtuell
Ibland ser jag hänvisningar till saker som “länken i högerkolumnen” eller “det rödmarkerade felmeddelandet”. Sådana förklaringar är totalt intetsägande när det handlar om digitalt innehåll.
- En skärmläsare, och för all del en sökmotor, vet inte om vad som är högerkolumnen eller vad som är det röda fältet. Allt läses uppifrån och ner enligt ordningen i koden. Sådana instruktioner ber användaren att leta efter en nål i en höstack.
- En stor styrka i webbvärlden är syndikering av innehåll, exempelvis via RSS. Det är alltså inte säkert att innehållet du hänvisar ifrån ens har en högerkolumn eller ett rött fält när det väl publicerats någon annanstans.
I grund och botten är det faktiskt ganska dumt att hänvisa till något på webben utan att ha en länk till det man hänvisar till, eftersom det är det som är ryggraden i webben: hyperlänkar. Så, det är enkel regel: hänvisningar ska vara länkade. Pang! Plötsligt hittar alla det du menar.
Så fick jag det sagt.
Instruktioner för strukturerat innehåll
När det gäller den tredje riktlinjen (av 12) i WCAG så finns det endast en uppfyllnadsgrad: nivå A, den lägsta nivån. Det borde ge dig en indikation om att det här är saker du ska göra rätt. Mycket handlar om att innehållet ska vara logiskt strukturerat:
- Info och relationer. Information, struktur och relationer som förmedlas via presentation kan även härledas utifrån sidans kod.
- Meningsfull ordning. När ordningen i vilket innehåll presenteras är viktigt för förståelse så kan den korrekta läsordningen härledas ur koden.
- Sensoriska egenskaper. Instruktioner för att förstå och hantera innehåll förlitar sig inte enbart på sensoriska egenskaper som form, storlek, visuell placering eller ljud.
De första två instruktionerna handlar om hur du rent programmatiskt kodar sidan för att det ska vara lätt att förstå sammanhang i sidan. Det ska till exempel gå att utläsa vad som är rubriker (inklusive inbördes nivåer), fotnötter, etiketter i formulär, felmeddelanden, med mera.
Det är också viktigt att läsordningen stämmer överens med den läsordning du förväntar dig. Ett enkelt sätt att testa detta är att avaktivera sidans stilmall och se i vilken ordning innehållet i sidan ligger.
Webbredaktörens roll
Tillgänglighet påverkas, mer än många verkar tro, väldigt mycket av det dagliga arbetet med en webbplats. Tillgänglighet är inte något man fixar i ett projekt och är färdig med när man lanserar. Man kan ha en välkodad mall men misslyckas kapitalt med tillgänglighet om man gör fel som redaktör eller skribent.
Det är därför jag raljerar om dumheter som “titta i högerkolumnen” (vanligt överlag) eller “de rödmarkerade fälten” (vanligt i felmeddelanden). Det är instruktioner som man bara förstår om man har visuella signaler. Ganska ofta kan de visuella signalera vara osynliga.
Ditt jobb är att hela tiden tänka: utan de visuella signalerna om hur sidan ser ut, hur kan jag på bästa sätt förmedla det användaren behöver veta?
Min ledtråd: håll inte på med att hänvisa en användare hit eller dit på webben; ge dem det de vill ha. Direkt.
