Koll på tillgänglighet: 1. Textalternativ

Den första av tolv riktlinjer i det dokument, WCAG 2.0, som beskriver hur du ska möta krav på tillgänglighet på webben, handlar om att erbjuda textalternativ för allt som inte är text. Lyckas du med denna första regel har du faktiskt kommit rejält långt när det gäller tillgänglighet. Inte många gör det.

Ett grundläggande problem med sådant som inte är text är att det utesluter människor och maskiner som har problem med att tolka bilder, video och/eller ljud. Det här inlägget är en del av en serie poster om tillgänglighet.

wcag-textalternativ

ALT-attributet

De flesta människor som arbetar med webb känner till ALT-attributet och det är också det vanligaste exemplet när man pratar om tillgänglighet i digitala medier. Det är också ett av de mest felanvända.

Ett ALT-attribut beskriver en bild i textform, där ALT står för alternativ text. Så om jag har en bild på ett äpple kan det i ALT-attributet stå ”Ett äpple”. Det innebär att sökmotorer och skärmläsare för synskadade kan förstå vad bilden föreställer.

Saken är bara den att:

  • vad du ska skriva i ALT-attributet är helt beroende av sammanhang. Är det färgen på äpplet som jämföras med andra äpplen, är det avbildningsformen, konstnären eller andra attribut som du bör föra fram?
  • ofta är det rekommenderat att ALT-attributet är tomt, speciellt när det handlar om utfyllnadsbilder som inte är ett stöd för förståelse av texten. Ingen blir gladare av att texten ”leende människa” läses upp när man ska teckna elavtal. Observera dock att man inte får utesluta ALT-attributet, tomt innebär att det ska vara utskrivet enligt ALT=””.

» WebAim har skrivit en bra artikel om just ALT-attributet.

När det just handlar om dekorativa element, bilder som används för visuell formattering och sådant som inte ens visas på skärmen, så ska man implementera på ett sätt så att det kan ignoreras av stödteknik.

Det här är ett av få områden där förespråkare för SEO och tillgänglighet kan ha olika åsikter, där de som jobbar med sökmotoroptimering gärna vill att man använder ALT-attributet för viktiga nyckelord, även om det bara är dekorativa bilder. Jag tycker det ska avgöras från fall till fall.

Diagram är också bilder

En ofta bortglömd bildtyp som är ack så viktig när det gäller tillgänglighet är diagram: pajdiagram, grafer, infografik med mera. Ibland handlar hela texten om diagrammet och då kan det räcka som stöd för att förstå vad bilden säger. Men ofta är diagrammet ett stöd för förståelse och då innehåller det en mängd information som också bör förmedlas i textform.

När man vill förklara en bild mer ingående än med bara 125 tecken (vilket är en inofficiell rekommendation för ALT-texter) så finns det ett attribut som heter longdesc, vilket är kort för long description. För att göra helt rätt bör du alltså använda longdesc för att länka till en sida som mer ingående beskriver bilden, eller diagrammets innehåll.

Fler textalternativ

Att förstå ALT-attributet utan och innan, och skälet till att det behövs och hur det läses upp, hjälper dig förstå hur du angriper liknande utmaningar. Riktlinje 1 handlar nämligen om mycket mer än ALT-attribut för bilder.

* När du har video på sajten ska du ha text som beskriver denna video och förmedlar samma kunskap som förmedlas av videon. Det räcker inte då med att ha textning i själv videon, eftersom det inte kan läsas av stödverktyg.
* När du har ljud ska du ha text som beskriver innehållet i ljudfilen. I vår podcast UX Podcast har vi med hjälp av tjänster på fiverr.com på ett kostnadseffektivt sätt skapat fullständiga transkriptioner för vissa utvalda program.

Captcha-dilemmat

Det finns också en speciell skrivelse kring Captchas. Det är de hemska kryptiska suddiga texterna eller mystiska matematiska utmaningar som måste fyllas i för att bevisa att man är en människa när man fyller i formulär (i grunden för att förhindra spam).

En Captcha är ju implicit något som inte har textalternativ för då skulle det gå att läsa av en maskin, vilket skulle förvanska syftet, eftersom man just ska bevisa att INTE är en maskin.

Problemet är ju att en Captcha då alltid utesluter många människor; inte bara blinda, utan även de med kognitiva handikapp, lindrigare synnedsättningar eller datorovana som helt enkelt blir för frustrerade för att komma vidare.

Jag vidhåller att Captcha inte ska behövas på de sätt som de är implementerade idag, men om du ändå tvingas dras med dem är det viktigt att det finns alternativ:

  • Erbjud möjligheten att spela upp ett ljud som läser upp texten som ska skrivas in.
  • Erbjud möjligheten att kontakta en kundtjänst som kan verifiera dig.
  • Erbjud något helt annat alternativ, som att skicka SMS med en bekräftelsekod som matas in.

När du inte KAN ha textalternativ

Jodå, det finns situationer när det inte är rimligt att ha textalternativ.

  • Sensoriskt innehåll. När du har innehåll som är där för att skapa en viss känsla så innehåller textalternativet åtminstone en beskrivning av det icke-textuella innehållet. Det kan vara exempelvis vara ett ljud som skapar stämning.
  • Test. Om du erbjuder en uppgift, till exempel ett prov som ”Vad är det på bilden?”, där ett textalternativ skulle ge svaret så är det självklart orimligt att tvingas ge svaret i textform. Även här bör du åtminstone identifiera innehållet på ett beskrivande sätt.
  • Live-video. Det är svårt att ge textalternativ för något som pågår i realtid. Riktlinjerna ger dock tips om hur du kan angripe detta, till exempel med teckentolkning eller realtidstextning — men då är vi inne och nosar på riktlinje 2: Tidsbaserad ljud/video.

Uppfyllnad av riktlinje 1

Jag tycker det är ironiskt att de flesta företag jag stöter på säger att de ska stödja nivå AA av WCAG 2.0, men de lyckas inte ens uppfylla nivå A av den första riktlinjen (det finns bara nivå A för denna). De flesta företag är nämligen notoriskt usla på att erbjuda textalternativ för video, eller har en bristfällig implementation av Captcha.

Jag kan mycket väl acceptera att det har sina skäl att inte uppfylla riktlinjerna fullt ut, men då ska man vara medveten om det, och inte leva i en föreställning om att man minsann tillgodoser en viss nivå när man inte gör det. Varje avsteg från en ambition bör vara ett medvetet, välgrundat val.

Den här regeln om textalternativ hänger också tätt ihop med webbformulär och tidsbaserad media. Tidsbaserad media är ämnet för riktlinje nummer två. Vi ses!