Om konsten att glömma bort sig på Sweden Social Web Camp #sswc
Det tar mig alltid tid att återhämta mig från Sweden Social Web Camp. Människorna, intrycken och framför allt de nya idéerna som brottas i mitt huvud i grekisk-romersk stil behöver få tid på sig att slå ut varandra. Nu behöver de näring.
Som ett enda långt bakrus efter att ha blandat lite för många intryck med några ytterst få droppar sömn.
Jag lämnade ett långt spår av kvarglömda prylar längs hela resan till Tjärö. Men allt löser sig när man är omgiven av människor som bryr sig. För det gör deltagarna på SSWC. En SSWC-geek, oavsett ålder, klädsel, frisyr och bekantskapsnivå är och kommer alltid att vara en kär gammal vän.
Hur kommer det sig?
Det finns en massiv, omedelbar empati för människor som är lika missförstådda, har samma utmaningar och också slåss mot eviga fördomar kring asociala beteenden. SSWC är ett avlägset land utan frågan “Du jobbar med data va?”. Det är nog det första skälet till att SSWC är ett paradis.
Tack till Karin Eriksson för lånet av solglasögonen. Jag hade förstås roligare med blommiga än jag skulle haft med svarta. Det var lättare att se utanför ramarna.
(Jag fick svarta av snälle Niklas Wikman också. Supertack! Men blommigt var visst inne i år…)
SSWC är en trolldegskonferens
Antingen formar du SSWC som du vill eller så låter du dig uppslukas av SSWC. Mina tre besök på Sweden Social Web Camp har alla tett sig helt olika. Jag försöker planera men tenderar att bli uppslukad. Fladdrar som en fjäril mellan olika ämnen, suger näring, svävar vidare, antennerna glöder och sugsnabeln frossar.
Inte konstigt att jag blir utmattad.
Jag vet vilka som ska dit och föreställer mig vissa samtal som aldrig blir av; hamnar istället i andra samtal, både djupa och lättvindiga om leveranskvalitet eller armbandsur. Allra helst trollbinds jag av någon som pratar om sin passion och påminns om hur mycket det finns kvar att upptäcka, att älska, bara man fortsätter lyfta fötterna innan de slår rot.
Vill du hitta förutsättningslös inspiration har du kommit rätt.
Förberedelser, förväntningar och frestelser
Efter varje år dyker det upp lite nya tankar om hur schemat, den så kallade gridden, med alla sessioner kan förbättras och hur det gärna får vara lite mer höjd på seminarierna. Micke Kazarnowicz sammanfattade i år en del av dessa tankar som också diskuterades vidare i Facebook-gruppen.
Grundproblemet är förstås förväntningar, och på SSWC kan de nog bli ganska höga, samtidigt som många bara vill syna ett embryo till en idé och se om den håller. Om det finns information om sessionsledarens erfarenhet, hur förberedd hen är och tilltänkt upplägg för sessionen — workshop/diskussion/föreläsning — så blir det lättare att matcha förväntningar med erbjudandet.
Kommunikatör och lösningsorienterad som jag är så gjorde jag en mall, inte specifikt för SSWC utan för valfri knytkonferens som vill öka tydligheten kring sessionerna, och därmed minimera oinfriade förväntningar. Ladda ner mallen här (CC-licens som vanligt). Använd efter behag och tipsa som vanligt om förädlingsmöjligheter.
Vad alla vill ha
Min reflektion efter att ha kört en föreläsning 2010, lite interaktiva tips-och-tricks kring kreativa möten 2011 och en diskussion 2012: det bästa du kan göra är, som alltid, att ge människor verktyg som de kan använda direkt när de kommer tillbaka till jobbet. Så år 2013 vill jag nog dela med mig av en uppiffad variant av 2011-workshopen, med lite nya mallar från min gratiskollektion.
Men sessionerna är, när allt kommer omkring, bara en liten del av SSWC-känslan. Möten ansikte mot ansikte är magin.
Ett stalltips till mig själv och andra är att skriva upp förväntningar redan innan, ämnen som man vill diskutera och personer man vill möta. Oavsett hur många timmar man är vaken så finns inte tid till allt. Fladdra gärna runt som en fjäril, men parkera dig emellanåt i tumultet som en noshörning och låt SSWC komma till dig. Börja reflektera redan på plats. Yoga på dödsklippan är nog inte så dumt det heller.
En croissant i rättan tid
Att åka eget chartrat tåg tack vare PR Newswire, sjunga allsång i enorma Veidekke-tältet och att få kaffe i tid och otid tack vare ännu fler grymma sponsorer förgyller. Det blir en stor del av upplevelsen och känslan är att stor som liten ger vad man kan för att fenomenet ska få fortsätta. Att själv ha bidragit som Friend of SSWC känns som en förmån!
Mitt webbhotell, Binero, står redo att bjuda på varmt kaffe och croissanter när jag ramlar ur tältet på morgonen. En personlig gest som tillsammans med trevliga Erik Arnberg gör att jag helt enkelt flyttar tillbaka några av mina domäner som ligger på andra ställen. En croissant är nog så mycket viktigare än gammalt groll om upptid. All water under the croissant, som jag brukar säga.
Om Tjärös egna personal går bara att säga: enastående.
Det här tar jag med mig från Sweden Social Web Camp 2012
- Använd nya sätt att berätta om de känslor och minnen jag vill bevara och förmedla. Tack till Kristina Alexanderson för att du berättar så personligt om ditt fotograferande.
- Börja skriva upp mina personliga mål så att jag alltid har dem till hands, framför mig. Tack till Emil Stenström för din spontana session om slumpen. En diskussionssession som gav mig mer än jag kunde ana, och som jag hamnade på av, just det, en slump.
- Ta tag i att utveckla och förädla min förmåga som talare. Utmana mig själv, för att gynna både föreläsningar och kundmöten. Tack till Annelie Näs för att du satte mig rejält på pottkanten framför publik under din Toastmasters-session.
- Lite mer jävlar anamma i mitt sätt att angripa problem och föra ut mina budskap. Tack till Anna Hass för att du inspirerar mig med din passion och övertygelse.
- Tack till Ellen Pettersson för våra långa samtal om de människor som står utanför internet. Otroligt att vi lyckades hålla varsin session kring samma frågor vid exakt samma tidpunkt. Jag utlovar dock mycket framtida samarbete!
Ägna mer tid åt den poesi som jag försakat så länge. Våga publicera den delen av min kreativitet. Tack till Jesper Wendel! Av en händelse (skryt-tävling) upptäckte vi ett gemensamt intresse och kunde några timmar senare, vid midnatt, locka mer än 30 personer till en session om spoken word/poesi. Magiskt.
- Zanna Larmén och Kenneth Grönwall påminde mig flera gånger om att jag är på rätt väg när jag motionerar mer, byter arbetsplats i samma takt som kalsongskiftet och gör om möten till konstnärssessioner. Men jag måste nog gå på bio mitt på dagen lite mer också. Tack!
- Tack och en googol kramar och kyssar till Kristin och Tomas för att ni gör det här möjligt. SSWC må bli vad var och en gör det till, men utan er skulle många framstegsinriktade träffar, överläggningar och samarbeten aldrig bli av. Er energi förundrar mig.
- Glömde nästan Stefan Waborg, som tog sig tid att filma och klippa ihop min session om de internetfrustrerade. Och Christian Dahlqvist som taggat och även inspirerat med kloka ord.
- Äh, vad tusan, en slängkyss till varenda kotte som var där och skapade känslan!
På vägen hem hittade alla mina kvarglömda prylar tillbaka till mig. De har en förmåga att göra det. Men om ganska precis ett år vill jag gärna glömma bort mig själv totalt igen, sjunga allsång med 400 glädjerusiga världsförändrare och lyssna på uppväxthistorier vid lägerelden. Kanske blir det en till session om poesi vid midnatt också.
Du vet, sån’t där man gör när man jobbar med data. ♥
- Läs mer om alla intryck från Sweden Social Web Camp i Jan Viderens fantastiska länksamling!
- I senaste avsnittet av UX Podcast är det också SSWC som avhandlas: James & Per Burn a Sheep.
