Filmkameror inbyggda i vanliga, slipade glasögon. Hela tiden inspelandes. Hela tiden med en direktlänk till lagring på hårddiskar i amerikansk ägo, som fysiskt står i tredje land. Alltid finns möjligheten att en mänsklig moderator får kika på materialet. Det är egentligen inte en nyhet. Meta har marknadsfört och rullat ut dessa smarta glasögon i flera år. De ser ut som vanliga, snygga glasögon från Ray-Ban eller Oakley men tillåter trådlöst oavbruten videoinspelning till en kopplad telefon.

Oavbruten inspelning i omklädningsrummet på gymmet, i klassrummet, på lönesamtalet, i baren på konferensen, på toa, i sängen. Eller när en främling antastar och trakasserar dig för att skapa så kallad ‘content’ till sin influencer-kanal på din bekostnad.

Hur skyddas landets skyddsobjekt när till synes helt vanliga glasögon filmar både ovetandes och medvetet runt flygplatser och Försvarsmaktens byggnader? Och vad betyder det för barnens säkerhet när någon promenerar in på en skola med Metas bågar på näsan?

Genom alla år har jag hört många föräldrar klaga på fotoförbud och uttrycka oförståelse till att de behövs. Någon tänker garanterat så här:

"Pyttsan, ingen ska få säga åt mig om jag får filma Luciatåget, jag tar på mig mina Meta-glasögon. Snubben på Synsam säger dessutom att all data stannar på min telefon. Precis som all annan data på min telefon. Ingen ser den förutom jag."

Filmaren är felinformerad. För att de utlovade "AI"-funktionerna i glasögonen ska fungera, måste data överföras till en extern part. Och mänskliga granskare behövs med regelbundenhet eftersom kvaliteten på "AI"-tekniken är bräcklig och behöver handpåläggning för att bli "bättre". Teoretiskt kan man såklart stänga av appens internetåtkomst men då försvinner majoriteten av förmågorna som är hela skälet till att man skulle vilja köpa glasögonen. Filmaren är i exemplet också obrydd och ointresserad av varför andra människor önskar fotoförbud, och den direkta faran det kan innebära för dem om det ignoreras.

Men att få förstår hur smarta glasögon funkar är en feature, ett kännetecken för ny teknik som dammsuger allehanda privat information och behandlar och missbrukar den efter behag. Som grädde på moset har techbolagen normaliserat att alla godkänner användarvillkor utan att förstå dem. Eller ens läsa dem.

Brukligt är också att göra sig otillgänglig för kritiska frågor från journalister.

"Vi söker återkommande Meta för en öppen intervju," skriver SvD. Efter två månader kommer ett mejl från Metas talesperson i London, Joyce Omope. "Brevet svarar inte direkt på våra frågor, men förklarar hur data förflyttas från glasögonen till användarens mobil-app."

Det här handlar alltså om Meta, företaget som äger och utvecklar Facebook och Instagram. Deras dataläcka 2021 drabbade 533 miljoner användare i 106 länder. Utöver sårbarheten det innebär att lägga mängder av data hos Meta finns också en lång rad vittnesmål och böcker om hur illa Metas ledning behandlar människor i och utanför företaget, och hur lite de bryr sig om sina användares välbefinnande. Tidigare och nuvarande anställda agerar källor för dessa insikter, trots stora risker för dem själva.

Dessa aspekter tycks dock över tid inte spela jättestor roll för användningen av företagets produkter.

Att hitta andra kanaler för att kommunicera när alla vänner finns på en plattform, som även företag och offentlig sektor svärmar runt, är såklart en utmaning för många. Men all denna samlade kunskap om hur Meta hanterar personlig data, och behandlar människor, leder inte ens till ett mer försiktigt närmande till bolaget. Nej, oreserverad vårdslöshet står på agendan när Sveriges ledande optiker agerar återförsäljare och skriver så här på sin hemsida:

"Hos Synsam hittar du smarta glasögon som kombinerar stil, funktion och modern teknik. Med inbyggt ljud, mikrofon och kamera kan du lyssna på musik, ta samtal eller fånga ögonblick – helt utan att ta upp telefonen. Flera modeller har dessutom AI-funktioner som gör upplevelsen ännu mer intuitiv, till exempel röststyrning, bildigenkänning eller smarta notiser. Glasögonen kopplas enkelt till din telefon via Bluetooth, och flera modeller går att få med slipade glas i din styrka. Vi erbjuder smarta AI-glasögon från kända varumärken som Ray-Ban Meta och Oakley Meta. Sortimentet växer ständigt med nya innovativa modeller för både dam och herr."

Och det är sannerligen en helt otrolig effektivisering som dessa glasögon möjliggör. För vem behöver spioner, bulvaner och hejdukar när privata medborgare kan bevaka en större yta och göra jobbet gratis? Ännu bättre, de betalar dessutom många tusenlappar för förmånen att göra jobbet gratis. Optiker hos Synsam med högt förtroendekapital kan legitimera hela fenomenet och övertyga köparen om att det är säkert, så att Meta kan ha ryggen fri. Win-win-win – fast tvärtom.

Är våra riksdagspolitiker rädda för techbolagen? Finns någon form av hot? Det är det enda skälet jag kan se till att ingen reagerar med mer upprördhet och kraft. Alltså, jag menar inte just idag. Idag, när reportaget publiceras, då förväntar jag mig att ett par politiker kläcker resoluta citat om hur det såklart inte får gå till så här.

Men politiker i alla läger har haft chans att reagera och agera i många år på hur människor och deras information behandlas av Meta. Det är det jag vill att journalisterna frågar om... vad vill våra makthavare och vad tänker de göra? Vad har de försökt göra? Förstår de? Vilka talespunkter skulle kunna inge förtroende för att de faktiskt förstår?

Ja, det finns ju ytterligare två skäl till att de är oförmögna att agera. Detta, att de inte förstår omfattningen och konsekvenserna. Att de blivit så grundlurade att de inte kan sätta ihop två och två kring hur lätt data hamnar i andra länder.

Eller att massövervakning av befolkningen är precis den väg de vill gå och själva normalisera.

Under tiden jag skriver detta har civilministern uttalat sig om reportaget. Erik Slottner säger till SvD att “Det här kan vara direkt farligt”, och vi förstår därmed att han är läskunnig. Tidigare digitaliseringsminister Anders Ygeman möter upp SvD som frågar honom om vi i Sverige har "tillräcklig kontroll över hur techjättarna använder privat och intimt material".

Svaret lämnar en del att önska:

“Nej. Vi har stark dataskyddslagstiftning i Europa, men det här visar att företagen prövar gränserna – och sannolikt kliver över dem. Samtidigt har vi som konsumenter varit naiva och ganska lättvindigt delat med oss av deras främsta råvara: data om oss själva och våra närstående.”

Då vet vi. Det är vårt eget fel. Vi har varit naiva. Ingen såg det komma. Förutom alla de säkerhetsspecialister som kritiserat Meta sedan dag ett. Men vem orkar lyssna och agera på vad säkerhetsrådgivare säger.

Och svaret kom så snabbt att det nästan var lätt att missa: Nej, bekräftade Ygeman, vi har inte tillräcklig kontroll.

Notera gärna vad som saknas från makthavarna. En målbild, en vilja och ett löfte om att hantera den brist man erkänner.

Ett ansvarstagande.

En svensk optikerkedja, Synsam, marknadsför och säljer dessa glasögon utan att förstå eller informera sina kunder om farorna. Tvärtom, vi har exempel i SvD:s rapportering på hur en anställd vilseleder köpare.

Att Meta är beklämmande likgiltiga inför integritet och demokrati har stått klart i över ett decennium - även om regeringsföreträdare ter sig lika förvånade varje gång det nämns i en nyhet. Cambridge Analytica-skandalen tycks i det närmaste ha gått obemärkt förbi det offentliga Sverige, som fortsätter att friskt rekommendera medborgare att följa dem på Facebook och Instagram.

Men Synsams roll i det hela är, för mig, den egentliga nyheten. Börja där.

👓

Dolda kameror?

"Hmm, det finns faktiskt en liten vit lampa som lyser när glasögonen filmar," tänker någon.

Ja, kanske finns nu en förväntan att vi alla ska kolla lampor på glasögon. Särskilt när jag går på bussen ser jag fram emot att säkra ögonkontakt med alla glasögonbärare för att avgöra om en vit lampa på några millimeter är aktiverad vid tinningen. Det är nog extra tydligt i solljus.

Glasögonen är allt annat än en uppenbar filmkamera, och det är det som ordet 'dold' förmedlar.

Så här ser det ut när någon filmar

Det här videoklippet kommer från Ray-Ban Metas egen introfilm på YouTube. Jag tycker den är talande då det blir tydligt för mig hur svårt det kan vara att notera den lilla lampan. Glasögonen har också ett subtilt ljud som plingar till när inspelningen påbörjas och avslutas.

0:00

/0:31

Är teknik neutral?

Justitieminister Gunnar Strömmer försvarade nyligen den kontroversiella analysplattformen Palantir i en riksdagsdebatt. Han kallade både tekniken neutral och menade att kritiken som riktas mot den är konspirationsteorier.

Teknik är dock aldrig neutral. Det finns alltid vinnare och förlorare som en följd av hur en teknik introduceras, införs och integreras. Metas glasögon torde vara ett "lysande" exempel.

Myten om neutral teknik kommer jag att prata om nästa vecka när jag träffar på studenter på Stockholms universitet, och även på den nya konferensen UX Sweden: