Sonen fick en Xbox idag på sin födelsedag. Monumentalt för mig eftersom det är 3 år sedan jag gick över till Mac och lovade mig själv att inte låta Microsoft-gränssnitt suga musten ur mig igen. För att förbereda innan han kom hem från skolan kopplade jag i sladdarna och slog på den. Det skulle jag inte gjort. Eller jo.

Ja, jag är ju miljöskadad, men det här är också mitt jobb och jag vet att det kan göra så’n enorm skillnad för såväl välbefinnande som varumärke. Och ja, jag är ju färgad av att jag redan har en aversion mot Windows efter att ha insett hur mycket tid det stal (för mig) och frustration det skapade (för mig, inte alls nödvändigtvis för andra) i jämförelse med hur jag jobbar idag. Men 3 år är 3 år och Xbox hade jag ändå hört gott om, speciellt Kinect. Så det var också med en aning hög förväntan jag tryckte på knappen.

Så ta detta för vad det är: lite raljerande men med några viktiga poänger som alltid är lika relevanta.

Jag slog i alla fall på Xbox och möttes av denna bild:

xbox-meddelande

Transkribering:

Update required. To use this device, an update must be applied. If you accept this update and are playing a game, you’ll lose any unsaved progress. If you decline the update, you won’t be able to use the device. Do you want to apply the update now? Valternativ: Yes eller No och lite längre ner en nyckel som talar om att knapptryck A väljer och knapptryck B tar mig bakåt.

När jag läst meddelandet två gånger log jag. Det kunde inte vara sant att Microsoft skänkt mig detta skolboksexempel med inte en, utan tjogvis med användbarhetsmissar i en och samma bild. Så vackert.

Vi tar det från början. Det här är alltså det första jag ser när jag slår på en sprillans ny Xbox direkt från plasten.

  1. Mina tanke: Hej på dig du maskinen, vad kul att jag får ett sån’t mysigt välkomnande. Not. Jag är van vid att börja konversationer lite annorlunda, men du är förstås en maskin. Hm.
  2. Varför skulle jag ha osparade data, det här är första gången jag slår på maskinen?
  3. Kan inte maskinen känna av huruvida jag har några sparningar på den tomma hårddisken?
  4. Kan inte maskinen känna av huruvida jag är mitt i ett spel eller inte?
  5. Jag kan inte använda maskinen om jag inte accepterar uppdateringen. Förlorar jag då inte mina sparningar alldeles oavsett om jag accepterar uppdateringen eller inte (jag har ju inga, men det här är vad som far igenom mitt huvud)? Om jag inte kan använda maskinen kommer jag ju inte åt dem ändå.
  6. Det här är det första jag ser, varför finns det en bakåt-knapp – kommer den då leda mig till mitt tidigare läge, när maskinen var avstängd? Det står ju att jag inte kan använda maskinen utan uppdateringen. (Tyvärr testade vi aldrig detta, men om någon kan tala om vad som händer om jag trycker bakåt i detta läge vore det toppen.)

Det är nu det börjar bli intressant. För samtidigt som jag läser och inser att jag kommer bli tvungen att trycka på Yes så har jag inget att trycka Yes med. Min uppackade kontroll vägrar starta, så jag har faktiskt ingen inmatningsenhet som låter mig trycka Yes.

  1. Varför kan inte maskinen känna av att ingen inmatningsenhet finns inkopplad?
  2. Varför går inte kontrollen igång? En liten guide på skärmen hade varit guld. Här hör det till historien att jag kollade om det satt batterier i, vilket det gjorde, och det var ingen plast att ta bort där heller. Äldsta sonen upptäckte senare att det ena batteriet satt åt fel håll (detta är förstås för att det inte ska ladda ur, men en liten etikett på batterifacket eller liknande hade ju suttit fint).
  3. Kvarstår då härledningen: Jag kan alltså  inte använda enheten utan uppdateringen. Det finns ingen villkorstext kopplad till (antingen att jag säljer min själ eller att garantin slutar gälla). Varför startar då inte maskinen med att helt enkelt applicera uppdateringen och skippar den här rutan som det inte finns något behov av och som bara ger mig gåshud?

Meddelandet skapar alltså underlägsenhetskänsla, förvirring, frustration, tvekande, tvivel, uppgivenhet och hopplöshet i en härlig röra av logiska felslut. Inte illa för första bilden, eller hur? Vi kommer ha mycket roligt ihop, denna Xbox och jag.

Epilog: Japp, den har redan kraschat en gång ikväll, vid en nedladdning från nätet. Till min andra favoriter hör att det finns en uppsjö av olika utformningar på skärmtangentbord för inmatning av innehåll, så försök inte anta att du kan lära dig ”ett konsekvent sätt”. Men Fifa 13 är grymt, och det var ju faktiskt huvudsaken.

 

Relaterat

Tänka vänta fasta 1995 var jag med och återupplivade Humanistiska föreningens tidskrift Känguru på Stockholms universitet. Min roll var som layout-ansvarig men det händ...
Trafikplanerare älskar din smartphone Jag är besatt av fenomenet lifelogging, det vill säga våra möjligheter att mäta, logga och dokumentera våra egna aktiviteter dag-för-dag, ibland minut...
Steve Jobs och empati Jag befinner mig lite mer än halvvägs genom biografin om Steve Jobs av Walter Isaacson. Jag konsumerar den som ljudbok, uppläst av Dylan Barker. Många...

6 svar till “En symfoni av användbarhetsgnissel i mitt första Xbox-meddelande”

  1. Note to self; inte köpa X-box utan låta barnen stanna med WII och iPad. Jösses!

  2. Ha ha, gött att se lite äkta ilska. Sånt här finns det tyvärr alltför mycket av. Det är säkert så att det halkat helt utanför all UI-planering, möjligen slängts in i sista stund. Vilket inte gör det bättre, eftersom ”first impressions last”.

  3. Om det är någon ”tröst” så lider PS3 av samma brist, dvs felmeddelanden utan riktigt kontext. Det är helt enkelt för få empatiker och riktiga användare inblandade i utvecklingen.