digital vägledning

Checklista för covidbevis

En vägledande rapport om hur myndigheter kan minimera negativ påverkan och motverka ojämlikhet vid lansering av covidbevis.

Per Axbom

20 jun 2021

I samband med att många länder förbereder och har implementerat digitala intyg, i Sverige så kallade covidbevis, för att bevisa att man är vaccinerad och/eller friskförklarad har det dykt upp orosmoln. Till exempel finns farhågor kring hur dessa intyg kommer att användas för att särskilja människor och skapa fördelar för vissa personer på bekostnad av andra. Ada Lovelace Institute (ALI) publicerade i maj en vägledande rapport, inklusive checklista, för de områden som ansvariga myndigheter bör vara transparenta med.

Ur ett medborgarsperspektiv anser jag det viktigt att ställa krav på att myndigheter synliggör sina etiska överväganden när ny teknik ska hantera personuppgifter. Detta inkluderar hur risker har identifierats och proaktivt hanteras.

Checklistan, när den generaliseras, är också relevant för alla digitala satsningar. Den kan ses som ett underlag för både offentlig och privat sektor och visar hur man bör arbeta med förtroende och trygghet för att minimera skada och negativ påverkan.

Jag sammanfattar här de fem punkterna i ALI:s checklista:

✔ Vetenskaplig säkerhet gällande påverkan på folkhälsa

Satsningen måste vara grundad i ett väldokumenterat och forskningsbaserat underlag som visar på en fördel som överväger riskerna. Covidbevis, som ibland betecknas som covid-pass eller covid-intyg, utgör ett bra exempel på hur forskning är pågående under det att den tekniska lösningen rullas ut, särskilt då med tanke på de olika vaccinernas effekt. Själva systemet måste vara dynamiskt för att ta hänsyn till förändringar i nya varianter av virus, och förändringar i vaccinernas effekt över tid.

Den första punkten handlar alltså om att jämföra covidbevisen med andra åtgärder vad gäller nödvändighet, fördelar, risker och kostnader. Samtidigt måste också användarna förstå användningsområdet, och den övergripande infrastrukturen (tillgång till vaccinering, tillförlitlighet) måste finnas för att göra satsningen realiserbar.

I detta ingår också att modellera och förstå beteendepåverkan och eventuella bieffekter som en falsk känsla av säkerhet eller förändrad inställning till vaccinering.

✔ Tydligt, specifikt och avgränsat syfte

Det är generellt lättare att väga fördelar och nackdelar när man tittar på specifika användningsfall. Det kan handla om att besöka äldreboenden, konserter eller olika typer av resor. Beroende på den modellering som görs kan det finnas större skäl för den tekniska lösningen i vissa sammanhang än andra.

Ofta kan det finnas användningsområden som tydligt bör förbjudas då de är direkt diskriminerande, ofta när det gäller till exempel tillgång till viktiga tjänster som lokaltrafik, eller att rösta. Man bör även ta hänsyn till försäkringskostnader, hinder för arbete, såväl som utsatthet och stigmatisering när man tydligt fastställer hur ett covidbevis får eller inte får användas.

✔ Etiska överväganden och tydlig juridisk vägledning avseende tillåten och förbjuden användning, samt mekanismer för att stötta rättigheter och hantera olaglig användning

Myndigheter behöver vara öppna med, och publicera, påverkansutvärderingar och juridiska utredningar. Givet att användningsområdet begränsas måste också påföljder av eventuella missbruk som går utanför dessa avgränsningar vara tydliga. Även undantag för särskilda personer, evenemang, eller aktiviteter måste dokumenteras och motiveras. Om det inte finns system på plats för att övervaka och agera på de regelverk som sätts upp så innebär det en ytterligare ökad risk när förtroendet lider skada.

Exempel på hur man kan genomföra värderingar av påverkan finns i min bok Digital omtanke.

✔ Socioteknisk systemdesign, inklusive operativ infrastruktur.

Tekniska lösningar av detta slag kräver förstås mer än en teknisk plattform. Man behöver bedöma den övergripande effekten på sociala system tillsammans med hur upplägget fungerar i praktiken. När identitetsinformation och biometrisk information hanteras tillsammans med hälsojournaler måste den absolut högsta nivån av säkerhet tillämpas.

Myndigheter måste bestämma vilken roll de spelar i systemet, då många delar kan komma att utvecklas av flertalet olika privata aktörer. Vilka regler ska gälla för integrationer och samarbeten, och hur ser ansvarsfördelningen ut. Det faller dock alltid tillbaka på den statliga aktören att erbjuda juridisk tydlighet, övervaka påverkan och dämpa skadeverkan. Det gäller hela vägen från tester och sprutor till näringsliv och gränsövergångar.

I det här arbetet krävs tongivande designprinciper som dataminimering (även kallat uppgiftsminimering), öppenhet, privacy by design, ethics by design och att ge användarna kontroll över sin data.

✔ Offentlig legitimitet.

Samhällets förtroende för ett sådant här system är centralt för dess framgång. Det innebär att identifiera orosmoln och arbeta proaktivt med konsultationer och samråd där särskilt utsatta människor deltar. Det kan handla om grupper som ofta utsätts för stigmatisering och diskriminering, grupper som är överdrivet övervakade, personer med särskilda förbehåll mot användning av biometrisk identifiering eller personer som inte kan/får ta emot vaccinet. Självklart inbegriper detta även en generell värdering av folkopinionen.

Att arbeta enligt denna checklista kommer vara en stor del av att skapa det nödvändiga förtroendet.

✔ Skydd mot framtida risker och strategier för motverkan av globala skador.

Regeringar måste också tänka långsiktigt och sätta sig in i de mångaåriga effekterna av ett dylikt system och hur det kan forma framtida beslut eller användas av framtida regeringar.

Man bör till exempel

informera om hur länge ett system är tänkt att vara i bruk, och hur man beslutar om eventuell förlängning,
vara tydlig med kriterier för att värdera framgång och hur man utvärderar detta över tid,
säkerställa att relaterad lagstiftning innehåller tidsbegräsningar och skrivningar om tydliga avgränsningar för tillåten användning,
ange hur datamängder och personlig information lagras, under vilka former och hur gallring sker,
samt arbeta tillsammans med internationella organisationer för att komma överens om hur man motverkar ojämlikhet.

Läs gärna vidare i den fullständiga rapporten.