design

Kommentarsfält för alla är en tillgång för demokratin

Per Axbom

Per Axbom

Kommentarsfält för alla är en tillgång för demokratin

Att få bli lyssnad på. Att få känna tillhörighet. Att känna sig sedd. Det är grundläggande mänskliga behov som ger oss möjlighet till delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Men om man har kognitiva funktionsnedsättningar, svårt med språket, läs- och skrivsvårigheter, någon form av social fobi eller är dövblind så är möjligheterna att bli hörd en utmaning. Nu blir det lättare.

— Sverige är världsledande på lättläst, säger Malin Crona. Idag presenterade hon tillsammans med Mikael Zackrisson resultatet av projektet Kommentarsfält för alla. Sverige är på god väg att bli världsledande även på kommentarer.

Idén fick Malin när hon skulle införa kommentarer på  8 sidor,  en tidning som ges ut av Centrum för Lättläst och där hon är chefredaktör. De lösningar för kommentarer som finns idag är långt ifrån inkluderande, och har snarast utvecklats i fel riktning med ytterligare hinder: exempelvis krav på inloggning.

I många digitala utvecklingsprojekt lägger man fokus på tillgänglighet i slutet, om det ens hinns med. Här har projektgruppen börjat i helt rätt ände, med mänskligt beteende.

Mikael Zackrisson sammanfattar problematiken  med hur man arbetar med tillgänglighet på webben idag:

— WCAG [Web Content Accessibility Guidelines] vägleder i hur man bygger en webbsida rent tekniskt för att bemöta uppfylla tekniska krav på tillgänglighet. Men det säger inget om hur man designar själva upplevelsen, hur man ska kommunicera för att folk ska begripa någonting.

Mikael är marknads- och kommunikationschef på Ziggy Creative Colony, som har hjälpt till med design, teknik och projektledning. Läs gärna hans egen betraktelse av Kommentarsfält för alla.

Enkelhet har varit den drivande principen, vilket har inneburit tydliga prioriteringar och att man varit tvungen att välja bort viss funktionalitet:

  • Alla ska kunna göra allt (oavsett funktionsnedsättning eller andra barriärer)
  • Alla ska kunna bidra självständigt (utan hjälp från andra)
  • Inmatning före utmatning (prioritet för att kunna bidra framför att läsa allt)
  • Vi har inte byggt ett forum (inga trådade diskussioner, ingen inloggning, m.m.)
  • Inläsning är bortvalt eftersom det inte finns bra konverteringsverktyg

Jag återkommer till några av dessa, men i all sin enkelhet betyder det: de som har kognitiva handikapp och har väldigt svårt med det sociala ska kunna använda det utan betydande hinder.

Representanter från målgrupperna har varit med hela vägen. Teamet har intervjuat, frågat, byggt om, testat och skrattat. Jag tror det sistnämnda är oerhört viktigt att förmedla. När människor får en chans att bidra så gör de det med glädje.

Malin berättar hur en kvinna med autism, som utvecklade sitt språk väldigt sent, fick titta på kommentarsfältet och prata om det. Det tittade specifikt på de emoji-symboler (symboler med ansiktsuttryck) som kan användas i kommentarsfältet.

— Men om du trycker på den här [symbol med ledsen mun], så tror jag att du blivit ledsen.
— Ja.
— Så du menar att du kan bli ledsen av det jag skriver?

Berättelsen går rakt in i hjärtat för den ger en aning om alla de följdeffekter som kommer sig av att inkludera fler människor. I det här fallet bidrar det till att förstärka förmågan till empati, men Malin understryker också verkligen hur tacksamma och glada människor har varit över att få vara med under projektet, både för att få ge sitt bidrag till projektet men också för att resultatet handlar just om att göra det möjlighet för fler att höras.

— Ni vill alltså veta vad jag tycker? Vad roligt!

Det är en enorm kick för självförtroendet att inse “jag får vara med och göra det här”.

Designprinciper för alla

Jag vill dela med mig av några av de designprinciper och lärdomar jag snappade upp från seminariet. De ger otroligt bra insikter och goda exempel på hur man ska angripa design för alla.

Du kommer säkert reagera på att några av dessa principer krockar med säkerhet, ökad administration och annat som ökar bördan för dig som avsändare. Men det här är vad som händer när vi bjuder in alla att delta. Komplexitet ska inte ligga hos människan du vill nå.

Inan du läser vidare kanske du vill se exempel på en sida hos 8 sidor som använder Kommentarsfält för alla.

Pang på rödbetan

Om man vill kommentera direkt ska man få göra det. Även om man vill uppmuntra till läsning så har kommenterandet i sig högre prioritet. Placeringen av knappen för att skriva kommentar – högt upp ovanför kommentarerna – är ingen slump.

Ingen moderering

Kommentaren ska skickas och synas direkt, utan moderering. Att se sin kommentar direkt ger värdefull återkoppling och uppmuntrar till vidare deltagande. Att inte se sin kommentar publicerad direkt skapar osäkerhet… och leder till att många skickar in samma kommentar flera gånger.

Möjlighet att ångra

Människor klickar fel och ibland bara utan att ha tänkt klart. Det kommer alltid att hända. I slutet av artikeln kan man alltså välja om man tyckte bra eller dåligt om den. Klickar man dåligt kan man alltid ändra det till bra och tvärtom. Om du inte tillåter människor att ångra sig kommer de att bli frustrerade och i värsta fall: vara fördömande mot sig själva för att ha gjort fel.

Symboler är luriga

Symbolerna, de så kallade emoji-ansiktena, har testats flera gånger innan man landade i dessa slutgiltiga. De representerar förstås här de symboler som så många som möjligt förstår, men antalet symboler är också genomtänkt. Det får inte vara för många för då skapar ångesten över att välja symbol ett hinder i sig.

Men en viktig funktion dessa symboler har är förstås att tillåta att man kommenterar utan ord, och går in man in på 8 sidor så märker man att det verkligen funkar. Flera vågar ge sig på att kommentera med uttryckt känsla utan att känna att det blir udda. För mig är det sagolikt befriande att bevittna.

Notera hur väldigt enkla dessa ansikten är. I mina föreläsningar brukar jag prata om informationstäthet i bilder och hur det skapar brus. Som exempel har jag flera varianter av ett hus. Ju fler detaljer du ger huset, desto mer informationstäthet har det. Ju mer informationstäthet en bild har desto mer energi måste du lägga på att tolka bilden. Ju mer energi du måste lägga på att tolka bilden, desto mindre energi har du kvar till att fullfölja din aktivitet.

Symboler måste vara  enkla och ha en låg informationstäthet. Och sortering av symbolerna? I detta fall ville man ha dem i känsloordning!

Ordning för kommentarer

På tal om ordning. Kommentarsfältet har inga trådade kommentarer utan presenteras i rak kronologisk ordning. Det blir då oerhört tydligt och… enkelt. Nackdelen skulle vara att man inte kan starta och diskutera ett sidospår. Och fördelen skulle då vara att man inte kan starta och diskutera ett sidospår. Det uppmuntrar till att hålla sig till ämnet.

Men huruvida kronologisk ordning betyder äldst först eller senaste först kommer man nog aldrig vara helt överens om hos målgruppen. Nu landade det i alla fall i äldst först, så att man kan läsa igenom från början till slut uppifrån och ner.

Stöd ska finnas men inte kännas obligatorisk

I kommentarsfältet finns hjälp att stava rätt, men långt ifrån alla använder det. Det är positivt att många väljer att inte använda det eftersom det uppmuntrar till att våga och lära sig på egen hand. Det ger bra träning. Men det är också positivt att det finns, eftersom många inte alls skulle ta steget att kommentera, med en överhängande rädsla för att göra fel.

Instruktioner kan stjälpa

— Det sista vi gjorde var att ta bort instruktionerna, säger Malin.

I begynnelsen fanns gedigna instruktioner för att kommentera, i syfte att ge ett stabilt stöd och förvissning om att man gör rätt. När  man kom längre i projektet och själva tjänsten hela tiden blev bättre och mer lättfattlig, så blev det uppenbart att instruktionerna inte tillförde något.

Men inte bara det; att instruktioner finns signalerar ofta att något är krångligt. I det här fallet är det viktigt att signalera nära obefintliga svårigheter. Förekomsten av instruktioner kan då bli ett hinder i sig!

Lek inte för mycket med datumangivelser

Rutiner, struktur och tid är viktigt hos många människor. Därför kan tidsangivelser som “för 15 minuter sedan” skapa onödig förvirring. Samma typ av datum och tidsangivelse på alla kommentarer är att föredra.

Det är en intressant observation eftersom många jag pratat med också vittnar om att de blir hjälpta av att förstå hur lång tid det har gått om det till exempel står “alldeles nyss” eller “för 7 timmar sedan”. Det förmedlar en känsla av “här-och-nu” på ett sätt som tidsstämplar inte gör.

Här skulle jag gärna vilja leka mer för att försöka hitta ett designmönster som funkar för båda behoven. Min första tanke är en symbol som med graden av ifyllnad kan signalera hur länge sedan en kommentar kom, samtidigt som det strikta datumformatet fortfarande är mest framträdande. En fördel även i en tid då det är populärt att ta skärmdumpar.

Kontraster

Det var inte jättemycket tal om kontraster men Mikael berörde det i början av seminariet, för att så att säga “ursäkta” en kanske inte omvälvande design. Men jag lovar att ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag att kontrasterna är tydliga, som i kommentarsrutan. När trenden på senare år har gått mot tunna gråa typsnitt mot gråa bakgrunder så har man effektivt uteslutit även mig.

Inte redo för talade kommentarer

Tekniska svårigheter gjorde att man valde bort talade kommentarer som en möjlighet, påpekar Malin, vilket förstås skulle kunna inkludera än fler. Det här är något jag själv tittat närmare på i samband med podcasting, då man gärna spelar upp ljudkommentarer i webbradio snarare än läser upp dem. Jag kan bara bekräfta att det inte finns någon enkel lösning och att det närmaste jag kan komma något som skulle ge godtagbar tillgänglighet är att ringa in sin kommentar till webbsidan från valfri telefon.

För den som gärna vill experimentera finns faktiskt en Voice Recorder-widget till Jotform som du kan skapa ett gratiskonto hos. Den fungerar dock inte likartat över alla plattformar, vilket förstås är det största hindret. Det är långtifrån förutsägbart och uppenbart hur man gör.

2 snabba lärdomar

Ett
— Inloggning tar bort hälften av användarna, var Malin tydlig med.Ja, det är verkligen så;  och är det inte hälften så är det mer. Fråga mig som har jobbat med inloggning via E-legitimation för nationella tjänster. Säkerhet är tillgänglighetens största fiende.

Två
Ungdomar kan ta sig igenom långa artiklar bara för att få “lajka” dem på slutet. Kan du göra något efter att du läst, så läser du också. Och får du lätt möjlighet att skriva så lär du dig skriva. Ja, gamification – eller spelifiering – är i allra högsta grad en del av kommentarsupplevelsen. Om du ser en belöning i att få göra dig hörd och uttrycka din åsikt så kommer du att ta dig igenom innehåll för att få den belöningen. Ju enklare du kan få utlopp för den belöningskänslan desto… ja, du fattar.

Med stora krafter kommer stort ansvar

När nu Kommentarsfält för alla också släpps gratis för alla så vilar ett ansvar över alla som vill vidareutveckla. För om vem som helst bygger vidare, vilka garantier finns för att man inte bygger bort enkelheten?

Mikael Zackrisson svarar bra på den funderingen. Om vi känner att vi har bidragit till att utveckla något som inkluderar fler, och som många väljer att använda sig av, även om de lägger på några hinder, som inloggning eller trådade kommentarer, så är förmodligen slutprodukten långt mer inkluderande än den annars skulle varit.

Och som jag poängterat så många gånger förut så måste vi hela tiden arbeta med att nå ut med detta uppenbara budskap: när du utgår från att tillfredställa behoven hos människor med funktionsnedsättningar så sänker du ribban och eliminerar hinder för alla människor, inte bara de med funktionsnedsättningar.

Så nu finns funktionen här. 8 sidor har fått sitt kommentarsfält och koden är släppt på utvecklartjänsten Github. Kostnadsfritt. Något som inte ens var tänkt från början. Så nu är det upp till oss som tar fram webbplatser att avgöra hur vi ska förhålla oss till, och använda, den här gåvan och skatten.

Hur vi än gör, låt oss göra det till något magiskt.

Läs mer och delta

Som jag hoppas du märker är jag oerhört imponerad av det här projektet. Stort tack till Malin, Mikael och alla som på något sätt bidragit till att göra detta till en verklighet – och om jag tolkat rätt så är det rätt många människor.

Jag avslutar med filmen som talar om hur du får kommentera på 8 sidor. Så enkelt och tydligt. Säg inte att du inte också skulle vilja ha en så’n här film.

Och som 8 sidor själva skriver:

Det är svårare än man kan tro
att göra något som ska bli enkelt att använda.

8 sidor - Så får du skriva from MTM on Vimeo.

Read more