Att den kära papperstidningen är inne i en jobbig period kan vi nog vara betryggande överens om. Men hur ska vi få nyheterna och kunskapen till oss? Jag knappar ner några snabba funderingar kring hur det funkar idag för mig, och hur jag resonerar kring en önskebild.

3 alternativ till traditionella medier

De här sätten att tillskansa sig nyheter fungerar självklart, och gärna, i kombination.

1. Direkt från källan.

Vi får via sociala medier, ofta Twitter, tillgång till de människor som befinner sig i nyheternas centrum.

Exempel: Under jordbävningen i Japan kom det periodvis 1 200 twitter-meddelanden i minuten med ämnesordet ”#jpquake”. Ofta länkar dessa vidare till bilder, film och ljudupptagningar som ger ännu större inblick i vad som egentligen händer. Vi kan bevaka men också, om vi vill, ställa frågor till vanliga människor som är på plats.

Fördelar: Realtid, direkt från källan och ingen journalist som mellanhand. När svensk television inte alls bevakar kan vi gå ut och hinna få mer information än journalisterna själva. Samtidigt, när nu t ex Japan inte bevakas i samma utsträckning i traditionella medier så fortsätter medborgarjournalisterna att bevaka.

Nackdelar: Mycket brus, man måste själv filtrera ut vad som är viktigt – vilket ger upphov till tankar om att förbättra vittnesrapporteringen än mer.

Resonemang: För den som är genuint intresserad av ett ämne finns ingen hejd på hur nära man kan komma nyheterna och människorna som figurerar i dem. Men det kan kräva en hel del grävande, lite dialog och framför allt ett tekniskt kunnande kombinerat med erfarenhet av källkritik i hanteringen av kanalerna. När engagemanget hos medborgarna finns, dyker också initiativ som JPquake, Journalist Wall of Shame upp, där boende i områdena kartlägger hur felaktigt internationella medier rapporterar om vad som sker.

[box type=”note”]Twitter är en revolution i gräsrotsjournalistik, men det är svårt att hitta rätt grässtrån under en fotbollsmatch.[/box]

Uppdatering av mitt exempel: För 30 sekunder sedan kunde jag via Twitter-sökningen #jpquake läsa att 1 500 tandläkare hjälpt till i identifieringen av de omkomna. Länken går till en text i en traditionell tidning med en digital utgåva: tidskriften Daily Yomiuri. Jag skulle inte hittat dit utan Twitter (dvs andra intresserade människor) och en viktig aspekt är att en japansk tidning alltså indirekt blir en av de tidningar som svenska medier nu konkurrerar med. Det får mig att tänka att engelskspråkiga utgåvor av våra dagstidningar, med fokus på nationella nyheter – är något som skulle intressera resten av världen.

2. Fullständig utlämning av källmaterial

Istället för att bara delar av intervjuer återges i artiklar så lägger vi ut hela inspelade intervjuer och andra källdokument för nedladdning.

Exempel: Regeringskansliet lägger ut ljudfiler från hela DN-intervjun med Reinfeldt när de inte är nöjda med tolkningen av intervjun. I den bästa av världar skulle självklart DN redan ha lagt ut ljudfilerna som komplement till sin artikel, för alla de människor som är tillräckligt begåvade för att bilda sig en egen uppfattning.

Fördelar: Svårare att förvanska eller misstolka intervjuer.

Nackdelar: Tidskrävande för den som ska gå igenom informationen.

Resonemang: Det får gärna, och bör nog, finnas en sammanfattning av omfattande material, men källmaterialet ska självklart läggas ut också. Då ökar incitamentet för journalisten att göra en objektiv sammanfattning av innehållet. Samtidigt måste det finnas möjlighet för alla läsare att kommentera sammanfattningen, för att på så sätt förädla och förbättra sammanfattningen och belysa och debattera eventuella brister i den, eller förstärka dess slutsatser.

3. Företagsexpertis.

Många företag erbjuder idag bloggar eller digitala ”medierum” där de berättar om sig själva och bevakar sina ämnesområden, allt oftare med intresseväckande ämnen och djuplodande analyser. Istället för att en journalist ska läsa bloggen och återge sin tolkning så kan vi läsa källan direkt och föra diskussionen, debatten och kritiken på samma plats.

Exempel 1: Intellectas #twittercensus är ett av många försöka att kartlägga den svenska användningen av Twitter som citerats i åtskilliga medier. Den som ville ligga steget före medierna kunde självklart göra det.

Exempel 2: Trygg-Hansa kommer regelbundet med studier om säkerhet i bilen och nu senast en rapport om hur antalet MC-olyckor har minskat med 20 procent de senaste 4 åren – tidigare läste jag den här typen av nyheter återgivna av en mellanhand, en journalist, i ett begränsat format. Nu kan jag istället läsa nyheterna direkt hos källan, ta del av underlaget till nyheten och även själv prata med källan genom kommentarsmöjligheter. Det känns tryggt.

Fördelar: Kan ofta få tillgång till experter inom specifika ämnesområden istället för att ha en journalist med egna tolkningar som mellanhand.

Nackdelar: Företag talar i eget intresse, vilket endast till viss del balanseras av möjligheter till medborgargranskning i och med kommentarer.

Resonemang: Företag är inte per definition onda, de flesta företag består av vanliga människor med nyttig kunskap som vill påverka. En ökad transparens ger tillgång till flera experter inne på företagen och i förlängningen en ökad vilja att föra en dialog med både allmänhet och kunder. Det ger förutsättningar för bra innehåll och en möjlighet till kunskapsåtervinning för alla parter. Här finns dock ett tydligt behov av en granskning av företagens förehavanden, agenda och motiv. På samma sätt som journalister bör lägga ut hela sina intervjuer så bör också företag lägga ut allt källmaterial. Då kan ofta den neutrala och pålästa person som är mest lämpad att gå igenom källmaterialet göra det, och det är – hör och häpna – inte alltid en journalist.

Fördelar med nya, digitala medier

  1. Snabbare (ibland realtid).
  2. Ger ökad tillgång till dialog med källorna till nyheterna.
  3. Fler format (Bilder, visualiseringar, ljud- och videoupptagningar på plats av vem som helst).
  4. Inga redaktionella begränsningar i form och storlek – det finns inget som hindrar publicering av hela intervjuer.
  5. Färre begränsningar i vilka nyheter som jag får till mig. Vill jag få mer information om konflikterna i Liberia så kan jag enkelt gå utanför de svenska medierna och vidga mina vyer.
  6. Ubiquity (allestädesnärvaro) – jag kan när som helst ta del av nyheterna i digital form, från vilken enhet/dator som helst och är inte beroende av tablåer eller att bära med mig.
  7. Vi kan uppdatera samma nyhet allteftersom vi lär oss mer… (vi låter den alltså inte ligga kvar som felaktig).

Nackdelar med nya, digitala medier

  1. Svåröverblickbart; svårt att veta var man ska börja eftersom möjligheterna är oändliga.
  2. Kan ställa onödigt stora krav på teknisk kompetens.
  3. Lättare att bli lurad av illvilliga människor.
  4. Studier visar att vi inte tar till oss kunskap lika bra när vi läser på skärm (kan balanseras/kompenseras med tillgång till multimedialt innehåll som ger ökad förståelse, samt läsplattor med bättre upplösning/kontrast).
  5. Kräver minst engelska språkkunskaper för att få nyttan av de digitala mediernas globalitet.
  6. Pressetiken är inte gemensam för alla som utnämner sig till journalister, framför allt ett problem vid publicering av personuppgifter.

Enligt mig slår fördelarna nackdelarna med råge, eftersom fördelarna förstärker snabbhet, globalitet, transparens, demokrati och en läsarstyrd granskning av källorna. Nackdelarna bemöter vi lättast (även om det sällan är lätt) med utbildning och en ökad förståelse, hos producenterna, för hur människor interagerar med digitalt innehåll.

Filtrering

Läs min text om konversationer som filter.

Den stora majoriteten av människor behöver fortfarande filtrerad information eftersom de på grund av tid, intresse och förmåga väljer bort möjligheten att filtrera på egen hand. Samtidigt har vi fantastiska möjligheter för både assimilering och filtrering av innehåll från miljontals källor. Det vi fastnar i om och om igen är behovet av en teknisk förmåga att åstadkomma dessa filter.

Det finns flera möjliga lösningar på det här:

  • Alternativ 1: En vän/konsult med tekniskt kunnande hjälper dig bygga ihop en egen tidning med hjälp av RSS-flöden från källor och ämnen som de själva väljer. Morgontidningen ersätts då med en ”mashup”-tidning som i teorin kan innehålla källor från världens alla hörn. Brist på innehåll har vi som sagt inte — Det är så här jag själv gör idag med hjälp av Flipboard.
  • Alternativ 2: Jag fortsätter läsa min morgontidning (oavsett medium) men räknar med att tidningen på ett tydligare sätt ger mig innehåll som är av vikt för just mig, enkla sätt att dela med mig av innehållet samt ingångar till dialog med ämnesexperter och möjlighet att själv fördjupa mig i källmaterial – så som många bloggar och företag gör.
  • Alternativ 3: Nya och traditionella medier arbetar mer i symbios, som man redan indirekt har börjat göra. Medborgarreportrarna har kunskapen, ingångarna och är redan på plats. Traditionella journalister använder sedan länge digitala kanaler och medborgarreportrar som källor. Det som traditionella medier behöver bli mycket bättre på för att den här symbiosen skall fungera är dock att tydligare lyfta fram medborgarreportrarna som de riktiga hjältarna, länka till dem och deras material, inte bara hylla dem efter deras död.

Den vanligaste anledningen till att nätokrater och webbentusiaster går i klinch med traditionella journalister är att de traditionella medierna ofta missar att länka till och föra fram de riktiga källorna på ett tydligt sätt. En annan anledning är att traditionella medier inte talar om när de ändrat/uppdaterat en redan publicerad text. Men i slutändan vill alla parter faktiskt samma sak, hoppas jag: att rätt nyhet når fram till allmänheten.

[box type=”note”]Det viktigaste paradigmskiftet som tradtionella medier tydligare måste ta till sig är att Internet inte bara är ett nytt digitalt medium, det är ett helt nytt sätt att kommunicera.[/box]

Det är den dialogen och debatten jag vill se mer av: hur traditionella medier kan anpassa sig till nya mänskliga beteenden och hur de kan säkerställa att de ger läsare tillgång till rätt information, till aktuell information och hur de låter läsarna själva bidra för att kvalitetssäkra den processen. Traditionella medier måste ta några kliv framåt, närma sig sina läsare, och uppnå sin digitala potential.

 

5 svar till “3 alternativ till traditionella medier”

  1. Detta var något av det bästa jag läst på länge. Bra sammanställning, bra exempel och i en omfattning man lätt orkar ta till sig.

    Personligen tycker jag Twitter är knepigt just pga att det är ”så mycket och så många” man ska följa. Ett bra exempel på artikel är hur man kan sortera ut flödet får att få ”det du behöver när du behöver det”.

  2. Tack Ilias. Jag har länge varit inne på att göra en liten video kring hur jag använder Flipboard för nyheter och hur jag söker online när det sker viktiga världshändelser. Vi får se vad påskhelgen har att bringa 😉

  3. sac louis vuitton…

    le ministère de la Santé arsenal vs ac milan live indiqué quaucune trace dADN de cheval navait été décelée dans les échantillons de viande hachée cuite et surgelée de Nestlé. Ce sondage révèle également quau premier tour sac louis vuitton ce scrutin? ?…