Vad begränsar egentligen svenskarna när de använder Internet?

Illustration. En söt ninja som står med en dator på armen och verkar frustrerad.

Nyligen släpptes den årliga rapporten Svenskarna och internet som finansieras och ges ut av Internetstiftelsen. Det är en omfattande sammanställning av beteenden, förmågor och trender när det gäller internetanvändning i Sverige. Övergripande sammanfattningar av detaljerade svarsalternativ har förstås, som alltid när det gäller enkäter, potential att vilseleda.

I 2022 års upplaga får vi information om hur människor begränsar sig själva och varandra i såväl användning som uttryck. Enligt rapporten begränsar många sin internetanvändning med hänvisning till att skydda sin integritet. Även känslor av otrygghet spelar en stor roll. Det här är viktiga insikter som förtjänar uppmärksamhet och en egen djupdykning.

Men när vi tittar på de olika kategorier med svar som ges till att man begränsar sin användning dyker det upp fler frågetecken än klarheter hos mig.

ℹ️
Jag menar med det här inlägget inte att Svenskarna och internet innehåller fel. Det är en viktig rapport som bidrar med oerhört mycket värde för att förstå Internet-användning i Sverige. Det jag vill belysa är hur delar av rapporten riskerar att ge felaktiga föreställningar när läsaren är för snabb med att tolka diagram och sammanfattningar. Jag ger här mitt perspektiv på hur svaren i en frågeställning innehåller många dimensioner som inte är del i resultatet men som är förrädiskt lätta att läsa in som fastställda.

Vad begränsar internetanvändning?

Här är ett stapeldiagram som sammanfattar de områden, eller kategorier, som studien valt att använda sig av för att förklara hur internetanvändning begränsas.

Netto - Områden som begränsar internetanvändning. År 2022 (Studie 1 från Svenskar och Internet). Källa: Internetstiftelsen.

Diagrammet innehåller sex kategorier. I samma ordning som de förekommer i diagrammet, där den första kategorin har flest människor som svarande och den sista kategorin har färst antal människor som svarande, så är dessa:

  1. Skydda integritet (81%)
  2. Otrygghet (50%)
  3. Teknik (43%)
  4. Ej stabil uppkoppling (13%)
  5. Kostnad (8%)
  6. Funktionsvariation (2%)

Jag vill börja med att särskilt adressera en insikt som delges i rapporten:

2 procent av internetanvändarna uppger att de begränsar sin internetanvändning på grund av sin funktionsvariation, som gör att de inte kan nyttja digitala enheter eller nättjänster.

Det här är formulerat på ett olyckligt sätt. Det är ofta inte en funktionsnedsättning hos människan som förhindrar användning. Tvärtom är det mer troligt att en digital lösning byggts på ett sätt som exkluderar människor med såväl synliga som osynliga funktionsnedsättningar. Trots att den kunde byggts så att den inkluderar.

Man skulle till exempel i stället kunna skriva:

Upp till 2 procent av internetanvändarna uppger att de utesluts från användning när digitala enheter eller nättjänster inte byggs på ett sätt som tar hänsyn till deras behov som grundar sig i en funktionsnedsättning eller funktionsvariation.

Men formuleringen bestäms förstås också av hur man ställer frågan, vem som får möjlighet att svara och vilka av dessa svarande som föreställer sig att de har anledning att svara inom ramen för frågan, givet att begreppet funktionsvariation används.

Vi tar det från början.

Om deltagande

När det gäller internetpenetrationsstudien som ligger till grund för rapporten har man identifierat att andelen sällananvändare är något underrepresenterade i webbpanelen och ska ligga på cirka 4–5 procent. Man har därför gjort kompletterande telefonintervjuer med sällananvändare. Huruvida personer med olika funktionsnedsättningar är underrepresenterade i Novus Sverigepanel (som använts i denna del) talas det inte lika tydligt om, men det är vanlig svaghet i webbaserade studier – där själva undersökningsformen utesluter många svarande.

Internetstiftelsen skriver dock så här:

Notera att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att man inte får med de som (ännu) inte behärskar det svenska språket, de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Det finns alltså skäl att tro att många av de människor vars användning av Internet hindras av tjänster som inte tar hänsyn till en funktionsnedsättning blir underrepresenterade i en sådan här studie. De kan nämligen inte delta i studien. En låg siffra redovisad på det här sättet som sanning kan då bli vilseledande och även direkt skadlig när den används som argument för att begränsa investeringar i tillgängliga tjänster. Man får stöd för det vanligt förekommande argumentet: "Det är ju inte så många som påverkas."

Att begränsa sig själv och bli begränsad av andra är väldigt olika saker

Det slår mig också när jag läser att när det gäller begränsning av användning blandar rapporten i samma diagram:

  • infrastruktur (dålig uppkoppling),
  • självbestämmande (skydda integritet),
  • kunskap och förmåga (teknik) samt
  • påtvingad exkludering (bristande tillgänglighet).

Det är förstås ett medvetet val eftersom det primärt är de olika skälen till att inte använda internet som är av intresse. Som vi ska se ingår dock även svar som vi inte kan vara säkra på innebär en självupplevd begränsning i alla lägen.

Viktigt att notera är att diagrammet redovisar andelen människor som angett ett visst skäl, inte i hur stor grad skälet i sig begränsar.

Jämför Person A och Person B:

  • Person A väljer någon gång då och då att klicka ur cookies (kakor) när hen besöker en webbplats. Det tar några extra sekunder.
  • Person B, som använder skärmläsare, är helt utesluten från att använda samma webbplats på grund av sättet som den är byggd på. Varje dag under hela året.

Person A har kanske "begränsats" i ett tiotal minuter på ett år. Person B har kanske uteslutits helt och hållet i 365 dagar. Det råder inga tvivel om att när vi pratar om begränsad internetanvändning så är Person B mest påverkad av detta. Men diagrammet redogör bara för hur många som faller inom ramen för att området "skydda integritet" har spelat roll någon gång. Inte i vilken omfattning det faktiskt påverkar deras internetanvändning. Tittar man på diagrammet ser det förstås vid första anblick ut som att "skydda integritet" utan tvivel är det som begränsar människor mest.

Skäl till att internet-användning begränsas. Person 1: "Jag klickar ibland ur cookies när jag besöker webbplatser." Person 2: "Jag är helt utesluten från webbplatser som inte funkar med skärmläsare."
Illustration som visar två olika perspektiv av hur människors internet-användning begränsas.

Vad säger diagrammet om relationen mellan de olika kategorierna?

Som förklaringsmodell haltar diagrammet och sammanfattningen som utgår från den. Ordet "begränsa" blir otydligt när det betyder olika saker för olika kategorier. Om begränsningen för en kategori kan innebära att man förlorar några sekunder på att klicka bort cookie-banners (men fortfarande har tillgång till precis all information på webbplatsen) och begränsningar i en annan kategori kan innebära att man helt utesluts från information för all överskådlig framtid, går det att jämföra dessa två kategorier?

Om de inte går att jämföra blir syftet med kategorier otydligt, liksom de resonemang som förs runt dessa kategoriers förhållanden till varandra. Om vi har ett diagram som visar procentfördelning för olika kategorier tänker man gärna att kategorierna åsyftar samma konstant (till exempel pengar, tid, dagar eller antal av något). Om kategorierna - vilket tycks vara fallet - åsyftar värden som kan variera helt oförutsägbart (från några sekunders frustration till total uteslutning) så är det inte direkt uppenbart varför de syns i samma diagram.

📊
Föreställ dig att stapeln för Skydda integritet och stapeln för Funktionsvariation båda visade ett värde på 50%. Kan vi då säga att svaren gällande dessa begränsningar är likvärdiga? Normalt funkar diagram så. Men det som gör den tolkningen besvärlig är att stapeln för Skydda integritet i praktiken kan innebära en bråkdel av faktiska begränsningar, även när staplarna är exakt lika stora. Vad är det i så fall stapeldiagrammet hjälper oss förstå om hur människor begränsas?

Sättet som diagrammet fortfarande också kan tolkas är på det sätt som många nog gör när man ser det första gången: Man tänker att de svarande fick frågan "Vilken eller vilka av dessa områden begränsar din internetanvändning?" och de kategorier som används i diagrammet var de sex olika möjliga svaren. Då skulle diagrammet kunna sägas vara en direkt korrelation till inkomna svar på en direkt fråga.

Men linjen från svar till kategori är inte riktigt så rak. Färdiga svarsalternativ har erbjudits och tolkningar har gjorts.

Leder svaren på frågorna till slutsatserna som dras?

Frågorna som ställdes för att avgöra vad som begränsar människors internetanvändning finns i bilagan Frågeformulär Svenskarna och Internet 2022 (PDF). Sök i bilagan på "Begränsar" så hittar du snabbt rätt avsnitt.

Svarsalternativ för kategorin "Skydda integritet"

Frågan om integritet ställs på det här sättet med tillhörande svarsalternativ:

Gör du något av följande på nätet för att skydda din personliga integritet?

  1. Ja, klickar ur cookies på sajter jag besöker
  2. Ja, undviker att installera/använda vissa appar
  3. Ja, undviker att använda smarta, uppkopplade prylar
  4. Ja, undviker att söka på vissa ord/termer på Google
  5. Ja, klickar ur tillgång till min platsinformation i appinställningar
  6. Ja, klickar ur tillgång till min kamera i appinställningar
  7. Ja, klickar ur tillgång till min mikrofon i appinställningar
  8. Ja, klickar ur tillgång till min telefons kontakter
  9. Ja, undviker att använda sociala medier
  10. Ja, undviker att uttrycka mina åsikter på sociala medier
  11. Ja, undviker att lägga ut bilder på mig och nära och kära på sociala medier
  12. Ja, undviker att bli taggad i bilder på sociala medier
  • Ja, gör något annat för att skydda min personliga integritet: SKRIV IN
  • Nej, inget behov av ovan
  • Vill ej svara

Det finns alltså 12 olika saker som kan bidra till att jag räknas in i gruppen människor som vill skydda sin integritet. Plus en fritextfråga. Frågan jag inte kan låta bli att reflektera kring är förstås: Innebär verkligen alla dessa beteenden att jag begränsar min internetanvändning?

Alla 12 svarsalternativ i pratbubblor med små streck-personer som uttalar dem.

Om jag har klickat ur cookies, har jag då begränsat min internetanvändning? Om jag klickar ur tillgång till min platsinformation, har jag då begränsat min internetanvändning? Om jag klickar ur tillgång till min telefons kontakter, eller tillgång till mikrofonen, har jag då begränsat min internetanvändning?

Jag personligen gör allt detta i olika sammanhang men skulle aldrig benämna det som att jag begränsar min internetanvändning. Jag är osäker på om jag skulle förstå att mina svar presenteras som att jag gör det.

En annan tolkning är att många helt enkelt tar ett betydligt större ansvar för sin internetanvändning. Alldeles särskilt gillar jag förstås att man aktivt väljer att inte dela andra människors namn och telefonnummer.

Men det krävs alltså endast att man är omtänksam om sina vänners personuppgifter för att det ska tolkas som att man begränsar sin internetanvändning av integritetsskäl. Man kan ana varför den här kategorin får en såpass hög siffra.

Är det bra eller dåligt att vidta åtgärder för att skydda sin integritet? Person 1: "Ja, jag klickar ur tillgång till min telefons kontakter." Person 2: "Är det bra?" Person 1: "Ja, eftersom jag skyddar mina vänners personuppgifter." Person 2: "Är det dåligt?" Person 1: Ja, om jag inte kan använda en tjänst för att den kräver mina vänners personuppgifter." Person 2: "Ah, du begränsar din internet-användning."
Illustration som belyser hur ett agerande för att skydda integritet kan tolkas som positivt eller negativt, men att det endast är begränsning av internet-användning som får plats i sammanfattningen. Frågorna har förstås inte ställts på det här sättet.

Inehåller ordet "begränsa" en värdering för den som läser?

För egen del tolkar jag det gärna som positivt när människor tar egna initiativ för att skydda sina egna rättigheter. Men jag tolkar det som negativt när människor utesluts för att man inte bygger tjänster som de kan använda.

Här ligger verkligen värderingen i betraktarens ögon och jag menar inte alls att rapporten förespråkar eller påtvingar ett givet synsätt. Rapporten vill bara belysa olika orsaker. Men jämför gärna dessa svarsalternativ för frågan som ligger till grund för begränsningar av integritetsskäl:

  • Ja, undviker att uttrycka mina åsikter på sociala medier
  • Ja, undviker att lägga ut bilder på mig och nära och kära på sociala medier
  • Ja, klickar ur tillgång till min platsinformation i appinställningar
  • Ja, undviker att installera/använda vissa appar

Av de tolv svarsalternativen kan jag hitta sådant jag tycker är förtjänstfullt och annat jag tycker är bekymmersamt. Om vi i underlaget till en och samma kategori kan hitta beteenden som vi kan tänkas vilja uppmuntra, samtidigt som vi hittar beteenden som kan missgynna individer, så kan det göra det svårt att bilda en uppfattning om hur man ska hantera insikterna. I slutändan måste man ändå ner och gräva i detalj i svaren för att förstå vad den där kategorin egentligen säger.

🤔
Jag är inte heller på det klara med varför det är ju dessa tolv svarsalternativ som fick vara med. Säkert går det att hitta lika många till alternativ som är relevanta för ämnet integritet: till exempel använder en annan sökmotor än Google, använder annons-blockerare, använder en VPN, undviker att betala med kort online, och så vidare). Eller så skulle frågan, givet hur man vill presentera resultatet, må bra bra av att inte vägleda respondenten för mycket.

När jag frågar Internetstiftelsen om skillnaderna mellan självvalda åtgärder (skydda sin integritet) och påtvingade begränsningar (relaterat till tillgänglighet) påminner de om att att frivilliga beteenden också kan få påtvingade konsekvenser:

Tack för ditt mejl! Det är en intressant fråga du ställer och du har helt rätt i att det är vitt skilda områden vi har valt att inkludera. Detta för att först ge en övergripande bild om vilka områden som kan begränsa, oavsett om det handlar om en frivillig och ofrivillig begränsning.

En frivillig begränsning kan dessutom kännas påtvingad, som t.ex. att klicka ur platstjänster och sedan inte kunna använda appar fullt ut, som exempelvis Runkeeper, iBoxen etc. Det kan alltså ligga i en begränsning i att känna sig tvungen att göra något eller undvika något – för att skydda sin integritet upplevs viktigare än att fritt kunna använda/göra det man vill utan begränsningar.

Vi har inte frågat om hur kritiska eller besvärande dessa olika åtgärder/alternativ upplevs så det stämmer att undersökningen inte speglar detta. Det är dock ett intressant förslag som vi tar med oss till framtida studier.

Detta komplicerar sammanställningen ytterligare i mina ögon. Ett beteende kan alltså (eventuellt) ha sin grund i att man känner sig tvingad till att skydda sin egen eller andras integritet, trots att man gärna skulle vilja använda tjänsterna som kräver att man inte skyddar sin integritet. Men vi vet inte säkert om det är detta som ligger bakom deras beslut. Vi vet inte heller om svaren innebär att det alltid upplevs som att man på ett betydande sätt begränsar sin internetanvändning.

Det finns ett batteri med svarsalternativ som berör integritet, men vad respondenterna menar med att klicka i dem visar sig svårt att dra alltför säkra slutsatser om.

Men vi har trots allt en siffra som säger att 81% svarar att de begränsar sin internet-användning av skälet "Skydda integritet".

Då vill vi förstås veta hur mycket motsvarande stöd och vägledning med olika svarsalternativ som respondenten får för att avgöra hur man begränsas i kategorin "funktionsvariation."

Svarsalternativ för kategorin "Funktionsvariation"

Frågan som berör funktionsvariation ställs så här:

Har du någon fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning eller funktionsvariation, som du upplever begränsar dig i hur du vill/kan nyttja dina digitala enheter eller nättjänster?

1. Ja, ange gärna vilken (VALFRITT): SKRIV IN
2. Nej

  • Vill ej svara

Det finns alltså bara ett binärt svar på den här frågan. Och om man har den  uppfattningen att man inte är begränsad av funktionsnedsättningen – utan att felet ligger hos specifika tjänster eller produkter – så finns det all anledning att tro att någon kan välja att svara nej även när vissa tjänsters utformning förhindrar användning.

Människan själv är ofta inte begränsad i sin internetanvändning, utan snarare händer det att tjänster inte bygger för att inkludera alla. Många kan utföra saker online på egen hand och hellre vill man kanske framhäva allt det man faktiskt kan göra. Begreppet "dina digitala enheter eller nättjänster" blir också intressant i tolkningen av frågan. Tjänster som man aldrig använder för att det helt enkelt inte går, skulle man kanske inte betrakta som ens egna tjänster.

Den här frågans resultat ligger alltså i samma diagram som en fråga som har 13 föreslagna svarsalternativ som grund för ett ja. Ett ja som dessutom inte helt säkert bekräftar det som diagrammet säger att det bekräftar, att internetanvändningen begränsas.

Lägg märke till att själva frågan om integritet inte innehåller ordet "begränsa" medan frågan rörande funktionsvariation uttryckligen frågar om man "upplever sig begränsad" i hur man vill/kan "nyttja dina digitala enheter eller nättjänster". Frågan som berör integritet kommer inte i närheten av den tydligheten kring självupplevd begränsning.

Hur frågan kan formuleras i stället

Jag säger inte att det här är rätt metod, men jag vill här ge exempel på svarsalternativ som skulle göra frågan om tillgänglighet/funktionsvariation mer relevant för det som man vill belysa när det gäller tillgänglighet och vad som faktiskt begränsar internetanvändning för många människor.

Finns det egenskaper hos tjänster på nätet, eller appar, som begränsar din användning av dem?

  1. Ja, när texten är för liten eller har ett utseende som inte går att läsa.
  2. Ja, när färgerna på bakgrund och text gör det svårt att urskilja bokstäver eller bilder.
  3. Ja, när knappar och länkar är små och därför svåra att klicka eller trycka på.
  4. Ja, när när innehållet är på ett språk som är svårt att förstå. Det är till exempel krångligt skrivet eller jag kan inte språket.
  5. Ja, när det går inte att zooma.
  6. Ja, när det inte finns stöd för skärmläsare.
  7. Ja, när jag inte kan navigera med tangentbordet.
  8. Ja, när innehåll blinkar eller rör sig på ett sätt som får mig att må dåligt.
  9. Ja, när jag inte får tillräckligt med tid att göra klart det jag försöker göra.
  10. Ja, när jag måste använda flera fingrar för att utföra en uppgift.
  11. Ja, när jag måste använda en särskild webbläsare för att komma åt innehållet.
  • Ja, något annat hinder som gör det svårt eller omöjligt för mig att använda en webbsida eller app. SKRIV IN.
  • Nej, inget
  • Vill ej svara

Återigen: jag tror inte att den här frågan är lösningen på problemen jag lyfter. Men jag vill påstå att det här blir mer likvärdigt frågan om integritet. Vad tror du, finns det en chans att man får fler ja med denna uppställning?

Huruvida man själv identifierar sig som någon som har en funktionsvariation eller funktionsnedsättning är en helt separat fråga. Det kan i stället bli en värdefull parameter för att filtrera svaren i fler dimensioner. Allra helst skulle man kanske skilja på de två begreppen funktionsvariation och funktionsnedsättning, som inte är synonymer.

Hur  många är det som undersökningen Svenskarna och internet faktiskt inte når?

Organisationen Begripsam utför en undersökning som går betydligt djupare i det som Internetstiftelsen väljer att benämna "funktionsvariation" i diagrammet. Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är sannolikt världens största enkätundersökning om digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

Undersökningen "skuggar" medvetet Svenskarna och internet, med ett tydligt mål att nå de grupper som inte är representerade i de breda undersökningarna. I sin metodik erbjuder Begripsam till exempel fler sätt att svara och är noga med ord och förklaringar som fler kan förstå. Man kan utöver webb och telefon till exempel svara på papper eller genom besök av datainsamlare.

På det här sättet kan Begripsam nå många av de människor som Internetstiftelsen helt enkelt inte når med sin metodik. Men även denna undersökning som lägger väldigt mycket tid på att nå så många som möjligt visar en öppenhet med potentiella svagheter. Så här skriver de själva:

Vi ser att personer som har svårt att delta i undersökningen också rapporterar större svårigheter att använda internet. Det kan vara så att det finns individer inom varje grupp som på motsvarande sätt har svårt att delta i undersökningen och som har större svårigheter med internet än vad de personer inom gruppen som har deltagit har rapporterat.

Man misstänker alltså starkt att det här sättet att rekrytera deltagare fortfarande leder till ett urval av personer med mindre svårigheter i relation till internet jämfört med alla personer med funktionsnedsättningar.

Vad säger då Begripsams undersökning om hur stor andel av de svarande med någon form av funktionsnedsättning som upplever en begränsning i sin internet-användning? I 2021 års undersökning anger 40% att de tycker något är svårt med att använda Internet.

Jag tycker inte det är svårt att använda internet (58%); Det är svårt att söka information (12%); Det är svårt att navigera, att hitta till rätt ställe (21%); Det är svårt att använda tjänster (till exempel fylla i blanketter, köpa och beställa saker) (23%); Det är svårt att förstå innehåll (13%); Det är svårt med lösenord (26%; Det är svårt för att det inte fungerar med mina hjälpmedel (8%); Det är svårt för att design och utformning är störande (15%); Det är svårt men jag kan inte beskriva varför (7%); Vet inte (2%); Annat (12%)
Diagram för avnittet "Tycker du att det är svårt att använda internet?" Källa: Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI)

Med denna kunskap blir det rimligt att fråga sig hur relevant det är att i Svenskarna och internets övergripande diagram rapportera en siffra med hänvisning till "funktionsvariationer" givet en medvetenhet om hur studiens metodik har svårt att nå de människor som kan ha svårt att använda internet. Det är nästan säkert att siffran kommer vara för låg. Kanske kan vi börja ana hur missvisande en sådan rapporterad siffra kan vara.

Svenskarna och internet har helt rätt i att "funktionsvariation" kan vara en faktor när man bedömer om någon begränsas i sin internetanvändning. Särskilt om ordet funktionsvariation används i sin rätta betydelse så att det innefattar alla människor, oavsett om de har en funktionsnedsättning. Hur stor andel som begränsas av det skälet uttalas som 2%.

Som du säkert förstått vid det här laget: Det jag undrar är hur representativ jag ska våga tro att den siffran är.

När det gäller Begripsams undersökning så finns en ytterligare bakomliggande faktor som många undersökningar skulle kunna lära sig av, och som Hampus Sethfors på Axesslab påminde mig om: "Frågorna är utformade av en testpanel som själva har till exempel autismspektrumtillstånd, dyslexi och intellektuella funktionsnedsättningar." Alltså personer som bidrar med värdefulla kunskaper och insikter. Insikter som hjälper undersökningen att nå fler.

Riskerna med enkäter

Enkätstudier är alltid vanskliga. Hur man ställer frågorna, hur urvalet av svarande ser ut och hur man tolkar resultaten är alla potentiella felkällor som kan bidra till  förhastade slutsatser. Än värre: det kan leda till tolkningar som utmynnar i bristfälliga eller uteblivna åtgärder. Resultat blir också missvisande när en del människor inte ens har förmågan att svara givet hur man valt att utforma och tillgängliggöra enkäten.

Mycket av risken med enkäter tar sig form i medias och människors tolkning av de sammanfattningar som summerar insikterna. Man tittar på ett diagram och tror sig direkt förstå vad det säger. Utan ork eller intresse för att läsa in sig på hur frågorna såg ut som ledde fram till diagrammet, vem som svarade och om de svarade med en medvetenhet med den ihopklumpning av olika svar som blir en övergripande kategori.

Svarade jag på hur jag begränsar mig eller hur jag skyddar mig?

Och när media skriver vill man ju gärna att en journalist har läst och granskat det bakomliggande materialet. Att det har skett en dubbelkoll med andra ögon och nya perspektiv. Av naturliga skäl besitter ju förstås inte alla journalister den ämnesexpertis som krävs för att granska.

Hur mycket bidrar varje svarsalternativ till att faktiskt begränsa internet-användning? Person 1: "Ja, jag undviker att lägga ut bilder på nära och kära i sociala medier." Person 2: "Och det begränsar din internet-användning." Person 1: "Alltså, det vet jag inte." Person 2: "Jo, det är kategorin du svarar i. Din internet-användning begränsas eftersom du skyddar din integritet." Person 1: "..."
Illustrationen leker med tanken att ett antagande görs om en upplevd begränsning trots att man inte själv tydligt har uttryckt det som att man begränsar sin internet-användning. Frågorna har förstås inte ställts på det här sättet.

Med äpplen och päron i samma diagram finns  risker för felaktiga slutsatser

Vi är många som blir förförda av diagram varje dag. De ser så färdiga ut, och siffrorna så förtroendeingivande. Det måste ju vara sant, det som står. Och ofta är det ju sant ur ett perspektiv, men kan vara fel ur ett annat. Ett diagram med tillhörande sammanfattning är ofta bara en människas tolkning av ett separat underlag som är långt mer omfattande. Har diagrammet fog för att påstå det du tolkar. Orkar du ta reda på det?

Det här vara bara ett diagram av många i Svenskarna och internet. Jag valde det eftersom jag direkt reagerade starkt på det. Även om det ur ett perspektiv är helt rätt (det är en representation av de kategorier man valt att fråga om på ett givet sätt), ser jag hur det riskerar att användas för att motivera beslut om att begränsa investeringar som hjälper människor med funktionsnedsättningar. Det är alltför ofta jag ser hur de som har en redan åsidosatt röst i samhället förbises när de inte får möjlighet att delta, eller ens uttrycka sina behov, på ett verkningsfullt sätt.

Förhoppningsvis manar mina reflektioner till eftertanke om vad det egentligen är som händer i våra huvuden när vi skummar diagram och gärna tänker att vi förstått sanningen om informationen som diagrammet grundar sig på. Det finns alltid mer att lära sig. Det finns alltid mer att reflektera över. Det finns alltid andra sätt att ställa frågor på och presentera insikter.

Sluta aldrig vara nyfiken.

Person 1: "Svarade du på frågan om hur ditt internet-användande begränsas?" Person 2 (i rullstol vid ett mekaniskt tangentbord med högtalare): "Nej, så som enkäten är byggd begränsas jag från att kunna svara på den."
Illustration där en person får tala om att de inte hade möjlighet att svara på enkäten på grund av dess utformning. 
🤔
En avslutande kommentar om användningen av begreppet funktionsvariation, eftersom Svenskarna och internet använder det i sitt diagram. Det har blivit allt vanligare att ordet funktionsvariation används istället för ordet funktionsnedsättning. Men dessa två ord är inte synonymer. Funktionsvariation används, och tolkas, ofta på ett felaktigt sätt. Det beskriver egentligen insikten om att varje människa har en unik uppsättning förmågor och sätt att vara på, oberoende av om det också finns eventuella funktionsnedsättningar eller funktionsförhöjningar.

I den betydelsen omfattar det alltså alla. När ett ord används på olika sätt och kan ge många olika konnotationer blir det viktigt att säkerställa en definition för hur det används. Alternativt undvika det.

Kritiken som ofta hörs mot hur funktionsvariation används är att det kan bagatellisera kritiska olägenheter och behov. I och med att alla människor har funktionsvariationer så bidrar inte benämningen till någon ökad tydlighet kring vad man menar. Tvärtom blir det mer otydligt. Ofta vet heller inte den som läser vad som menas.

I själva frågan som ligger till grund för kategorin används både funktionsvariation och funktionsnedsättning. Det är oklart hur många människor som kan tänkas känna sig inkluderade i begreppet att ha en funktionsvariation.


Få Pers nyhetsbrev

Utkanten av digital etik är ett månatligt nyhetsbrev som belyser exempel på skadlig teknik och lär digitala kreatörer hur man bygger för universellt välmående.

Ange e-postadress

Delar av kommentarsfunktionen är på engelska i väntan på att funktionen blir möjlig att översätta i verktyget som används.