I en artikel från 2013 redogör filosofen L.M. Sacasas för hur han myntade Borg Complex. Begreppet hämtar sin inspiration från den cybernetiska sammanslutningen Borg i Star Trek, ett kollektiv av varelser som är en blandning av maskin och biologiskt liv. Ingen Borg har en egen vilja, egna tankar eller en egen identitet. Alla tänker och agerar som ett enda sinne, ett sinne som bara har som mål att växa och assimilera fler.
Borg reser runt i rymden och omvandlar andra varelser till en del av sitt eget kollektiv. De tar över individer mot deras vilja, kopplar in dem i kollektivet och raderar helt deras egen personlighet. Kunskap absorberas, men kultur, minnen och individualitet försvinner.
När assimileringen sker uttalas oftast dessa ord: "Vi är Borg. Motstånd är meningslöst." På engelska: We are the Borg, resistance is futile.
"Vi är Borg. Motstånd är meningslöst."
Borg-komplexet (vid uttal, tänk cyborg) ger oss terminologi för att beskriva människor som argumenterar för att motstånd mot teknik är lönlöst. Att bli en del av kollektivet som integrerar tekniken i sitt människoliv ser de som självklart och ofrånkomligt.
I sin genomgång av Borg-komplexet sammanställer Sacasas en lista med kännetecken som jag återger här med egna förtydliganden. Du har förmodligen träffat på någon som besitter ett Borg-komplex, eller i alla fall läst om någon som passar in. Många profiler i tech-världen, och en och annan politiker, uppvisar inte sällan flera av dessa särdrag:
Åtta tecken på Borg-komplex
- Gör storslagna men grundlösa påståenden om teknik. Ofta säger man att en viss teknologi kommer att lösa världens alla problem. Detta känns garanterat igen i nutidens alla diskussioner om "AI". Samtidigt saknas en exakt definition av vad "AI"-tekniken faktiskt innefattar, vilket gör spådomen simpel och tandlös men också obrukbar. Spådomen tjänar snarare som manipulation eller drömmeri.
- Använder ordet "luddit", på ett historierevisionistiskt sätt, som ett skällsord. Genom att hänvisa till andra som ludditer avfärdar man hånfullt kritiker som bakåtsträvare. Egentligen handlade Ludditernas protester om hur maskinerna påverkade arbets- och levnadsvillkor, och bidrog till försämrad produktkvalitet. Som skällsord missar det allt oftare målet.
- Låtsas ta hänsyn till invändningar men avfärdar dem i slutändan. Vissa utmaningar kan erkännas till viss del för att sedan ändå ignoreras. Borg-komplexet innebär att frågor som klimatpåverkan, exploatering av arbetskraft och desinformation blir oviktiga då de alltid går att tolerera med övertygelsen att tekniken bara blir bättre och kommer att lösa alla dessa problem. Citat man gärna vilar sig på: "Det problemet är borta i nästa version." eller ”Dagens AI är den sämsta du någonsin kommer använda.” Det sista citatet är dråpligt eftersom det insinuerar att tekniken blir sämre varje dag.
- Likställer motstånd eller försiktighet med reaktionär nostalgi. Kritik eller motstånd tolkas alltid som att det enbart handlar om att klänga sig fast vid "det gamla". Och man använder begreppet ”det gamla” utan att bli mer specifik eller alls erbjuda en analys av fördelar och nackdelar, mer än att "effektivitet" och "hastighet" alltid utlovas av "det nya". Alternativa tillvägagångssätt och visioner om framtiden som inte inkluderar viss teknik kommer alltid ses som underlägsna, förlegade och orealistiska av personer med Borg-komplex.
- Framställer assimilering som ett sakligt faktum. "Det här är den nya verkligheten, alla måste anpassa sig." Man ser verkligen ingen annan väg än att alla måste in i samma fåra och följa deras exempel. Det finns en förkärlek till uttrycket "man kan inte stoppa tillbaka tandkrämen i tuben", vilket tjänar som metafor för att det inte går att backa. "Motstånd är meningslöst", innebär det, i enlighet med Borgs binära övertygelser. Varje ingenjör och självständig tänkare med självaktning vet såklart at det visst går att stoppa tillbaka tandkrämen. Den bildades inte i tuben och är helt ett mänskligt påfund.
- Sprider narrativ om en dyster framtid för de som inte vill anpassa sig. Utöver 'luddit' som skällsord spås ofta någon form av eländighet för de som inte inrättar sig. De kommer förlora sina jobb, bli överflödiga och hamna på efterkälken i allt de företar sig. För den som bevittnar den här uttrycksformen är det lätt att uppfatta den som oerhört självgod. Förespråkaren har "sett ljuset" och menar att andra är sena med att göra det. Ofta upprepat och hyllat citat: "AI kommer inte ersätta människor. Andra människor som använder AI kommer ersätta dem som inte gör det." Märk väl att de samtidigt kallar sig optimister.
- Uttrycker förakt för tidigare kulturella landvinningar. Det gamla har inget värde i jämförelse med det nya. Kreativa, manuella yrken avfärdas ofta av idoga techförespråkare med Borg-komplex som förlegade, och man förutsätter att andra har samma bild som en själv över vad som är bra och önskvärt.
Mycket av det som kallas generativ AI bygger idag på innehåll som skapats av konstnärer, skribenter och kreatörer som aldrig fått möjlighet att samtycka till denna användning av deras kreationer. En person med Borg-komplex kan ibland erkänna det som ett ont, men menar att det är ett nödvändigt sådant. Reglering för att skydda människor från exploatering skulle förstöra framtiden, menar många. Den så kallade optimismen är tämligen tendentiös. - Hänvisar till historisk oro enbart för att avfärda nuvarande oro. "Folk var oroliga förr också, och det gick bra." Det är populärt hos personer med Borg-komplex att hänvisa till och göra sig lustig över tidigare oro och rädsla för sådant som idag har assimilerats. Man vill inte gärna erkänna att det också alltid funnits befogad kritik mot ny teknik, och att allt inte blivit bättre trots de löften som ofta åtföljer teknikens framfart.
Men värst av allt är inställningen till tänkande.
Du ska helst inte tänka så mycket
Problemet med Borg-komplexet är inte en fråga om att i slutändan ha rätt eller fel. Ibland sker saker på det sätt som tekniktjusarna predikar. Och ibland inte alls. Det är just det som är så skadligt med att agera utifrån ödesbundna övertygelser. Framtiden är inte bestämd. Men teknikfatalister omyndigförklarar ändå snabbt de som väljer att problematisera.
Den stora faran med Borg-komplexet är alltså dess förmåga att sabotera kritiskt, självständigt tänkande. När människor i maktposition gör anspråk på bättre tekniskt vetande och säger åt andra att de måste skynda att använda tekniken då den är oundviklig, kallar jag det för tänkfientlighet.
Den egna agensen och förmågan till att ifrågasätta, och forma egna åsikter, sätts ur spel av röster som övertygar om att det är för sent att göra något annorlunda. Tänkfientlighet pådriver ett beteende där människor
- anammar utan att väga för- och nackdelar,
- tar till sig utan att granska trovärdighet,
- konsumerar utan hänsyn till de som lider skada och
- använder utan att värdera användningens större påverkan.
Förvillelsen eskalerar när den som ser tekniken som oundviklig också ikläder sig rollen som optimist och kallar skeptiker för pessimister. Tänkfientligheten stannar nämligen inte vid att hävda att vägen är förutbestämd, den gör också narr av personer som vill stanna upp och debattera det påståendet.
När makthavare anammar fatalismen och det deterministiska budskapet om att det inte längre går att välja andra vägar växer ett maktspel där gemene man får allt svårare att göra sina egna invändningar hörda, eller sin oro bekräftad. Den som opponerar sig riskerar dessutom att påkastas epitet som 'aningslös' och 'mindre vetande'.
Framhärdandet av digital assimilering som enda vägen framåt blir en chimär. Det är självklart inte så att människor faktiskt kan se in i framtiden, utan syftet är framför allt att själv tillskansa sig makt över andra, så att den egna synen och viljan får mer utrymme. Något som medier gärna blåser upp när när de agerar megafoner åt makthavare i stället för granskare åt medborgare.
"Tänk inte. Anpassa dig. Det är oundvikligt."
Tänkvänlighet
Jag vill att varje persons oro ses som befogad – oavsett bakgrund, utbildning och erfarenhet. Mitt fokus är att förstå och bedöma det som kan gå snett. Värdera vem som gynnas, åsidosätts eller utnyttjas. Genom att uppmuntra kritiskt tänkande går det att vara en kärleksfull motkraft till teknikfatalismens högmod och maktanspråk.
Motstånd kan vara gränslöst vackert. Och det har inget att göra med oförstånd. Det har allt att göra med en vilja att få tänka själv. Att få tid till besinning. Det bottnar i omtanke om sig själv och andra.
Skojarna som spår i AI-sump förmedlar inte framtiden, de vill säkra sin egen dominans och låta dig betala för den. ▪️

Kuriosa
*Drönare åsyftar här ordet i betydelsen av någon som utför ett jobb men inte har någon makt; en del i något större.
Högläsning av Datorkraft och mänskligt förnuft
I år är det femtio år sedan den kom ut, och den är mer aktuell än någonsin: Datorkraft och mänskligt förnuft av Joseph Weizenbaum, en bok som utforskar de etiska gränserna för artificiell intellligens. Jag skriver ibland att alla borde läsa den. Men det är inte alltid särskilt lätt, eller ens rättvist, i praktiken.
Så vad sägs om det här: jag läser den för alla.
Ett antal fredagar framöver (vi får se hur vi gör med sommaren) så erbjuder jag högläsning online. I cirka 30 minuter läser jag ur den svenska utgåvan (översatt av Mats Dannewitz Linder) och den som vill lyssnar. Ingen kostnad, ingen spårning, ingen inloggning och du kan vara anonym.
Första tillfället: fredag 22 maj klockan 8.30.
- Läs mitt LinkedIn-inlägg om högläsningen

Tips om föreläsning
Se upp för kraften i förutsägelser. En helt ny föreläsning från filosofen och författaren Carissa Véliz. Den är endast 12 minuter lång och väl värd din tid.
Filosofen, författaren och TED-alumnen Carissa Véliz avslöjar den dolda kraften i spådomar och prognoser, från romerska kejsare som förbjöd profeter till AI-algoritmer som i tysthet fattar beslut om ditt liv i detta nu. Vi förknippar ofta förutsägelser med visdom, säger hon, men de handlar egentligen om försöka ta mer makt. Så nästa gång du hör någon säga att ett visst utfall är oundvikligt, kom ihåg att de inte beskriver framtiden – de säljer den.
Ett klipp om forcerad oundviklighet
I säsong 5, avsnitt 6, av TV-serien Hacks vill en miljardär sälja på huvudkaraktärerna en app för automatiserat skrivande. Han vill få tillgång till deras samlade innehåll för att appen ska kunna skriva med "Deborahs röst". Ava, som skriver åt Deborah, berättar då om varför hon hatar AI.
Referenser
- del Canuto, Eleonora (2025), Technofatalism and Modern Geopolitics: From Imaginaries to Instruments of Power, SSRN
- Cheng, Sheng-Lung, techno-fatalism, Issues and Practices in Educational Technology
- Merchant, Brian, Blood in the Machine, Hachette Book Group
- Sacasas, L.M., Borg Complex: A Primer, The Frailest Thing
- Sacasas, L.M., Resistance is Futile, The Myth of Tech Inevitability, The Convivial Society
- Wikipedia, Technological determinism, Wikimedia Foundation