Material som tillhör och kompletterar min presentation på Internetdagarna den 25 november.
Session: Digital transformation med nya perspektiv – makt, konst och omtänksam innovation.
Spårledare: Terese Raymond, Digidel
Moderator: Johanna Koljonen, medieanalytiker, författare och upplevelsedesigner
» Läs en kort sammanfattning av presentationen.
Presentationsbilder
Ladda ner
Samtliga bilder i PDF-format.
Bildkällor
Sammanfattning
Med utgångspunkt i teorin om ego depletion, på svenska egotömning, beskriver jag kostnaden av att tvingas aktivera hjärnan för vardagliga aktiviteter. Genom att möta många hinder efter varandra försämras vår förmåga att ta bra och genomtänkta beslut. Jag använder sedan fenomenet med smarta lampor för att förklara hur digitalisering kan öka antalet mikrobeslut och orosmoment som man som människa utsätts för under en dag, för något så enkelt som att tända och släcka lampor.
Exemplet med smarta lampor illustrerar den komplexitet som uppstår när vi försöker effektivisera och förenkla. I många fall blir det tvärtom. Men vi ökar också klyftor mellan de som vill ha det nya och de som motvilligt tvingas på det.
Områden som tas upp:
- Ett beroende till internet och wi-fi för lampornas funktion, som innebär ökad sårbarhet.
- En maktobalans när en eller ett fåtal personer i ett hushåll har admin-kontroll.
- En oförmåga att överblicka vilken information som sparas och var, och vem som har tillgång till den.
- Ett breddat behov av olika typer av kompetenser för att hantera och felsöka hushållets ljuskällor.
- En ökad risk för missbruk, kopplat till våld i nära relation.
- En ökad risk för intrång av obehöriga.
- Nya utmaningar i form av knappar som kan tappas bort, samtidigt som originalknapparna finns kvar i olika varianter.
- Oförutsägbarhet när lamporna inte beter sig som förväntat… är det en gammal regel, teknisktrul, en bugg, ett intrång eller en tidigare boende som spökar?
- Fler och fler köp av tilläggsprodukter, appar, med mera utan att bli riktigt klar, där alla extra enheter ytterligare ökar komplexiteten. Ibland utökar vi också med andra system som inte är kompatibla, för att de är billigare men kan också vara från obskyra tillverkare.
Även om det här är ett exempel från det privata hemmet finns motsvarande problem hos företag och organisationer. Vi satsar på effektivitet, förenklingar, gemenskap och säkerhet men får inte sällan helt motsatta effekter. Det blir tvärtom.
Ett grundproblem är att den snäva krets som bygger de stora digitala tjänsterna i mångt och mycket är monokulturell. Det görs många antaganden om vad som är rimligt och önskvärt för andra människor. Andra människor kan ha behov, befinna sig i sammanhang och ha målsättningar som är svåra att förstå om man inte själv besitter samma erfarenheter.
Om innovation leder till att många människor mår sämre, kan vi verkligen kalla det innovation?
Det finns människor som baserat på egna upplevelser och livserfarenhet är experter på utanförskap och diskriminering. Att låta dessa experter komma till tals och bli mer involverade i arbetet med att ta fram samhällets digitala tjänster är nyckeln till att bygga tjänster som faktiskt är till hjälp och skyddar alla, inte bara målgrupperna som påminner mest om de som bygger tjänsterna.
Omtanke kräver att vi tänker om, att vi förstår att våra antaganden ofta är fel… att vi måste vara beredda på att omvärdera vår tolkning av andras behov, och att vi inte bara lyssnar utan också involverar en större mångfald av röster i utvecklingen.
Vi måste också bli bättre på att respektera ett nej, och ge tillräckligt mycket information för att människor ska kunna avgöra om användningen av en tjänst hjälper eller stjälper deras målsättningar.
Att bygga nya tjänster är en maktutövning. Ett sätt att se på det är att man introducerar en ny art i ett befintligt ekosystem där man inte alls vet hur det påverkar allt liv i det ekosystemet. Att ta ansvar för vårt agerande innebär att vi måste vi kartlägga denna påverkan och motverka den potentiella skada vår "nya art" orsakar.
Tillsammans med deltagarna som påverkas av vår tjänst kan vi bättre förstå om skadan är för stor eller införandet blir för riskfyllt. Och vilken information deltagarna behöver för att ta informerade och trygga beslut.
Omtanke är när man tillåter att användare säger nej till tjänsten för sitt eget välbefinnandes skull. Och förstår att det är en framgång för alla när de gör det.
Referensmaterial och artiklar
- Axbom, Per (2025). Maskinerna spelar in din sjukdomsberättelse och skapar merjobb för vården. axbom.se.
- Axbom, Per (2022). Elementen inom digital etik. axbom.se.
- Bowles, Nellie (2018). Thermostats, locks and lights: Digital tools of domestic abuse. CNBC.
- Ewald, Fia (2022). Helgessän: Kanske är det nya ludditer som behövs. Magasin Opulens.
- Karlsson, Sanna (2025). Vårdpersonal fastnar i IT istället för att vårda patienter. SVT Nyheter.

Böcker
- Axbom, Per (2019). Digital omtanke.
En handbok för alla som vill att digitalisering ska ta bättre hänsyn till välbefinnande, inkludering och social påverkan. - Costanza-Chock, Sasha (2020). Design Justice: Community-Led Practices to Build the Worlds We Need. MIT Press.
Reflekterande om hur design kan styras av marginaliserade grupper, avveckla strukturell ojämlikhet och främja kollektiv frihet och ekologisk överlevnad. - Penzeymoog, Eva (2021). Design for Safety. A List Apart.
Om hur teknik har effekter med koppling till våld i nära relation och hur vi kan arbeta med design för att minska risker, hjälpa och involvera utsatta. - Swindler, Katie (). Life and Death Design: What Life-Saving Technology Can Teach Everyday UX Designers. Rosenfeld Media.
Hur vi med design kan hjälpa de som arbetar i pressade och livskritiska situationer. - Weizenbaum, Joseph & Wendt, Gunna (2015). Islands in the Cyberstream Seeking Havens of Reason in a Programmed Society. Litwin Books, LLC.
Weizenbaum intervjuas av Gunna Wendt i en bok som ger sammanhang till Weizenbaums långa strid för människans självbestämmande i relation till datorer.
Relaterade föreläsningar och podd-avsnitt



Kolla också in







Medlemsdiskussion