Dags att återuppfinna visitkortet

photo
Unconference-schemat på Sweden Social Web Camp. Alla deltagare kunde själva skriva upp ett ämne som de ville diskutera / prata om. Jag valde att prata om något så konkret som visitkort.

Jag funderade länge på hur osexigt det kan uppfattas att prata om visitkort inför Sveriges främsta tänkare inom it-frågor och sociala medier; men ett 20-tal personer lockades ändå av tanken på att återuppfinna visitkortet. Jättekul! Kanske förmodade några att jag skulle ta upp fenomen som Bump, Poken eller QR-koder, men tvärtom: jag är övertygad om att visitkort i pappersform har en fortsatt viktig roll, men vi måste förstå deras potential och utnyttja den bättre.

Jag sitter nu på bussen på väg från Tjärö tillbaka till Stockholm och återger här de poänger jag gjorde under min session på Sweden Social Web Camp. Busschauffören var för övrigt märkbart imponerad över att det sitter iPhone-laddare i nästan samtliga eluttag i bussen.

Sedan i måndags driver jag företaget Axbom Innovation AB. När jag skulle starta upp fick jag många kommentarer i stil med: ”Du behöver väl inga visitkort, du som är så digital” och min spontana tanke var nog faktiskt: näe kanske inte.

Men så insåg jag att visitkortet i sig har en inneboende styrka i och med de sammanhang som de används i: möten mellan människor. I sin egenskap som säljstöd måste dock visitkorten erbjuda mer än bara kontaktuppgifter. Motståndet till att hitta någons kontaktuppgifter på andra sätt närmar sig nämligen noll. Alltså: det går fortare att hitta kontaktuppgifterna i digitala medier än att leta efter visitkortet.

Mer än kontaktuppgifter

Visitkort har egentligen, sedan de först började komma, handlat om en hel del mycket mer än att ”bara” förmedla kontaktuppgifter.

Först med visitkort var kineserna redan på 1400-talet, som fortfarande idag – liksom många kulturer – har väldigt strikta regler kring visitkortens roll vid möten. Visitkorten, vars första funktion var att användas vid personliga visiter och ansågs vara en högt aktad gåva (en förlängning av dig själv som person) har alltså fortfarande liknande värden. Till exempel:

  • Du bör lämna över ditt eget visitkort innan du ber om den andra personens visitkort.
  • Du ska överlämna visitkortet med bägge händerna för att signalera dess värde (det är en del av dig själv du ger bort) och ta emot på samma sätt.
  • Visitkoret ska helst ha guldskrift.
  • Liksom i Japan kan det passa att arrangera visitkorten framför sig i samma ordning som människorna mitt emot dig sitter.
  • När man lämnar över sina egna kort ska man lämna över dem i hierarkisk ordning. Man ska inte lägga undan visitkortet direkt utan gärna kommentera det, nicka gillande och kanske dubbelkolla adressen eller så.
  • I Korea däremot så bör man lägga undan visitkortet omgående.

Det är lätt när man själv inte tar visitkort på så stort allvar att skratta åt det här beteendet, men faktum kvarstår att det är ett beteende som med all önskvärd tydlighet demonstrerar att visitkortet har en stark ställning i många delar av världen, och det gäller alltså inte bara Asien. Och istället för att skratta åt beteenden så kan vi förstå dem och använda oss av dem till vår fördel.

I Europa var sedermera Frankrike först ut, där visitkort började användas av kungligheter och adeln på 1600-talet.

Bilden visar exempel på ett calling card i det viktorianska England. Hälsning och namn finns dolda under dekorationerna. Klicka på bilden för fler bilder.

Från calling/visiting cards till trade cards till business cards

Visitkort var alltså i början just det: visitkort. Kort som man hade med när man gick på visit hos någon. På svenska har vi låtit bli att förnya begreppet men på engelska hette de på den tiden alltså visiting card, eller calling card, och kortet var i all mening knuten till dig som person och inte direkt till ett yrke eller företag. De hade ofta avancerade dekorationer och mönster som signalerade status.

Här är några regler från visitkortens storhetstid i Europa under 16-1700-tal.

  • När du anländer till ett hem så överlämnar du ditt visitkort till husets betjänt på ett runt silverfat som alltid står i hallen. Om betjänten tar emot så bär han alltid fatet i vänster hand.
  • När sedan värdinnan accepterar kortet så är du välkommen som gäst. Men det kan alltså hända att du inte får ditt visikort accepterat och då får du tolka det som att du är ovälkommen.
  • Unga damer får ha visitkort först efter ett år i societén.
  • Damer får också ha en speciell hållare för sina visitkort medan män inte alls får det utan måste förvara dem i lämplig ficka.
  • Framför allt i Europa så kan gentlemän vika ner övre högra hörnet på sina visitkort för att indikera att de levererat det själva, en betjänt får alltså inte lämna över sin herres vikta visitkort. Amerikaner däremot vek aldrig sina kort.
  • Om du viker det på mitten indikerar du att du kommer med familjemedlemmar.
  • Och även om det kan verka frestande, så får du under inga omständigheter titta igenom korten på husets silverfat.
Klassisk trade card från 1895

Det var i London i början av 1700-talet som så kallade trade cards började få spridning och de hade ett tydligare affärsfokus. Det blev nu billigare att trycka kort och i avsaknad av tidningar och gatunummer så blev trade cards ganska snabbt den populäraste formen av reklam för ett företag. De innehåll då ofta en karta som gjorde att den som fick visitkortet lätt kunde hitta till företaget/affären.

Homogent, förutsägbart och outnyttjad potential

När visitkortet sedan transformerade till det visitkort vi känner igen idag  och samtidigt utmanövrerade calling cards (eller visiting cards), så har ju kartan också utmanövrerats av gatuadressen och innehållet på korten blivit väldigt homogent. Man vet idag vad man ska förvänta sig att hitta på ett visitkort.

Så de senaste decennierna har visitkort handlat mer om färg och form, eftersom valmöjligheterna fullkomligen har exploderat vad gäller format, typsnitt, papperstyp osv. Man försöker göra det snyggaste visitkortet i hopp om att det bidrar till att folk får ett större intresse för att faktiskt behålla visitkortet.

Visitkort har också blivit något av ett nödvändigt ont. Vi trycker upp dem och delar ut dem men utan en egentlig förväntan om att visitkortet i sig ska göra någon reell nytta.

Idag har vi mobiltelefoner och de vanligaste sätten att utbyta kontaktinformation är helt enkelt att ringa till varandra, sms:a eller mejla. Visitkorten enkom som förmedlare av kontaktinformation är ganska verklningslösa – samtidigt som de oftast används i ett socialt sammanhang som gör att de egentligen har potential att påverka.

Man överlämnar visitkortet fysiskt i en mötessituation där man förhoppningsvis har skapat mer intresse för sitt företag eller person. Sedan slinker visitkortet snabbt ner i en ficka och glöms bort, och behöver man kontaktinformation så letar man bara upp det senaste mejlet man fick av någon eller söker på Eniro. Den som överlämnar visitkortet förlorar helt övertaget i den situationen.

Återuppfinn gåvan i visitkortet och skapa mervärde för alla parter!

Historiskt har ju alltså visitkortet i sig självt varit gåvan, men det i sig räcker inte längre. Därför måste gåvan vara något annat.

Varje gång jag lämnar över mitt visitkort nu så säger jag de här orden: ”Gå in på bonus-länken så får du en gratis gåva av mig”. Mina visitkort innehåller alltså, förutom all den sedvanliga informationen, en kort-url som leder till en sida där jag ger bort en gåva. I mitt fall är det en sida där man kan få ett kapitel av min bok om webbstrategi som jag arbetar på. Man matar in då in namn och e-postadress och jag skickar ett personligt meddelande med bifogad PDF-fil.

I en situation där jag alltså just presenterat mig själv och förhoppningsvis skapat någon form av intresse så avslutar jag med att erbjuda en gåva. Länken på visitkortet går direkt till en unik detaljsida och inte till en startsida där man själv måste leta sig fram till innehållet.

Exenpel på mitt visitkort. Jag har med flit dolt kort-urlen. Den ska ju i första hand förmedlas av mig på de fysiska visitkorten ;)

Mitt enkla tillägg till visitkortet erbjuder framför allt två viktiga saker (förutom ett incitament att faktiskt behålla visitkortet):

  1. Mätbarhet. Den adress som står på visitkorten står bara där och ingen annan stans. Jag kan alltså mäta hur många gånger adressen används och ta ut siffror på hur många gånger adressen används i relation till vad det kostar att trycka upp visitkorten.
  2. Kundrelationshantering. En person som följer länken får en gåva av mig mot att de uppger sin mejladress. I bästa fall väljer man samtidigt att prenumerera på mitt nyhetsbrev. Jag bygger upp en databas med kunduppgifter och bibehåller samtidigt en relation över en längre tid, utan att det kräver mer arbete av mig än jag redan utför (utskicket av nyhetsbrevet).

Mitt budskap är att visitkortet behöver förändras. Jag tror min lösning är ett av många svar på hur man med digitala tillägg kan skapa ett mervärde för både dig och den som tar emot ditt visitkort. Jag är öppen för fler kommentarer och idéer kring hur vi kan få våra visitkort att bidra bättre till deras egentliga syfte: affärsnytta.

I diskussionen på min session så pratade vi bland annat om att det skulle vara värdefullt att ha foton på visitkorten (något som faktiskt var vanligt på dåtidens trade cards), vi fick exempel på visitkort i form av en trisslott där man skapar fram ett lunchmöte (gåvan kan ju ta sig många former) och de flesta ansåg att telefonnummer och e-postadress fortfarande måste stå, men faxnummer är nog hög tid att skrota.

Det påpekades också att titlar är viktigt i många kulturer, bland annat för att man vill vara säker på att den man har att göra med är någon som kan ta beslut. Fyll gärna på med egna funderingar och om jag missat något som det talades om…

———

Digitalisera pappersvisitkorten!

Jag passar också på att tipsa om en fantastisk iphone-app som jag använder för att digitalisera min redan befintliga samling pappersvykort pappersvisitkort. Programmet tolkar automatiskt alla tecken via OCR-teknik och lägger in dem i rätt fält (telefonnumer, titel, webbadress, med mera) på ett nästan magiskt sätt. Det är i särklass det bäste programmet för ändamålet som jag provat.

Annat värdefullt från #sswc Sweden Social Web Camp:

  • http://www.lumano.se Stefan Pettersson

    korr: pappersvykort –> pappersvisitkort

  • http://axbom.se axbom

    Ahh, tack. Upptäckte igår att jag hade skrivit det fler gånger, men missade det stället. Var lite trött 😉 Rättat nu.

  • http://beantin.se/ James Royal+Lawson

    Jag gillar din ”bonus” länk på kortet. Jag ska tänka på den nästa gång jag beställer nya kort.

    Själv har jag precis beställt nya med en QR-kod på en sida (och ”text” kontakt detaljer på den andra).

    QR-koden länkas till min pingtags.com sida – och den sidan byggs automatiskt från min linkedin profil.

    Du kan ser och prova min QR-kod här: http://twitpic.com/2c2v2b

  • http://www.annikalindstedt.se Annika Lindstedt

    Var med på din session på SSWC och tycker det var intressant att diskutera något så odigitalt som pappersvisitkort, bra intiativ!

    Tyckte det var intressant att så många faktiskt är positiva till foton på visitkort av praktiska skäl, men ändå är det inte helt okej att ha det här i Sverige?

    Tror mina nästa personliga visitkort blir med en bild faktiskt 🙂

  • http://www.college.se Dan

    Tjena Pelle,

    Ligger väldigt nära våra gamla byråvisitkort vi gjorde för ett gäng år sen. Vi tryckte upp ett ”biljetthäfte”med visitkort (med snygg finish). Där varje visitkort som ”revs” av hade variabeldata en visitkortsunik webbadress/kod. På den andra delen av biljetthäftet skrev vi upp vem vi gett kortet till samt mail. När besökaren sen loggade in på sajten visste vi redan vem som gick in och kunde logga dem i vårt sales tool samt bearbeta dom över tid. Vi använde även variabeldata på den unika ”showroomsidan” så att den kändes personunik. ”Välkommen Dan till vårt showroom”. (innebar även att vi behövde inte ha någon muta/gåva för de skulle registrera sig. Den unika adressen/koden räckte för att göra de nyfikna)

  • http://blogg.olivertwistor.nu Johan Nilsson

    Jag har ganska precis låtit trycka upp 50 visitkort från någon gratistjänst (betalade 70 kr porto). Jag gillar tanken med visitkort, men än så länge har jag inte haft tillfälle att dela ut så många. Jag har ett ”vanligt” visitkort; namn, epost, telefonnummer och hemsida. Tråkigt kanske, men det är gjort nu, i alla fall. 🙂

    Din idé om en bonuslänk är mycket intressant. Ska testa nästa gång det blir dags för att beställa visitkort.

  • http://axbom.se axbom

    Tack alla för era kommentarer!

    @James: Kul att du gillar det! Jag gillar tanken på QR-koden också men jag tror att den fortfarande kräver en speciell sorts målgrupp för att bli effektiv. Jag bad om handuppräckning bland deltagarna på min session om hur många som använde QR-koder, och 5 av 25 räckte upp handen (typ). Och det var på en geek-camp 😉

    @Annika: Kul att ämnet uppskattades! Jag tror också att det blir en bild för mig nästa gång; frågan är bara om det blir helt ansikte eller min avatar-bild…

    @Dan: Tjena! Låter som en riktigt kul idé men kanske överambitiös för de flesta? Den typen av direkt bevakning av unika visitkortskoder kan ge mig lite ”storebror-ser-dig”-känsla.

    Jag personligen gillar mer att besökaren själv berättar vem han/hon är. Om de väljer att prenumerera på mitt nyhetsbrev så vet jag också att det finns ett större intresse än att de bara blev nyfikna på en viss länk. Vi gjorde en liknande grej på Lumano, vill jag minnas, när vi hade unika länkar vid en event-inbjudan och därmed kunde se vem som gjorde vad på vår sajt. Men det tar sin lilla tid att bevaka också =)

    @Johan: Jag tror fortfarande en viktig aspekt av visitkorten är papperskvalité och förmåga att göra ett bra första intryck. Det kan det säkert iofs göra även om visitkortet är gratis men det är värt att ta i beaktning när man bedömer mycket visitkorten får kosta. Jag kommer ju i princip mäta ROI på mina visitkort (hur många anmälningar jag får till mitt nyhetsbrev via kort-url:en kontra hur mycket pengar jag lägger på visitkort). Det ger en bild av hur mycket visitkorten får kosta.

    Så prova gärna nästa gång och berätta om dina erfarenheter!

  • http://mediascreen.se Marcus Andersson

    QR-codes + microformats skulle kunna ge visitkorten en ny storhetstid. Tyvärr verkar inte vare sig iPhone eller Android hantera nedladdade vCards något vidare. Skrev om mina nya QR-visitkort för ett tag sedan: http://mediascreen.se/2010/04/nya-visitkort-2d-codes-och-vcards/

    Än så länge är det mycket få som verkligen använt QR-koden – men den är ganska snygg och alla undrar vad det är.

  • Pingback: Anmärkningsvärt – 17 August 2010 — encee()

  • Pingback: » Arkiv » ETT VISITKORTS VÄRDE()

  • http://axbom.se axbom

    @Marcus Du är före din tid =) QR-koder är coola, det håller jag med om, men alltför få använder dem – vilket du också skriver.

    Jag inbillar mig att QR-koder är en övergångsteknik. Jag tror vi behöver koder som man förstår och som man kan förstå mer av med mänskliga tolkning.

    För att få ett riktigt värde av QR-koden bör den också ge incitament för att personen som läser av den också ska ge dig något tillbaka.

    QR-koder letar fortfarande efter sin killer-nisch och framför allt på någon form av användarvänlighet.

    Bjuder på en kul presentation på Slideshare med rubriken Polo’s QR codes suck!
    http://www.slideshare.net/opeyre/polos-qr-codes-suck-presentation

  • http://mediascreen.se Marcus Andersson

    Givet att en 2d-kodläsare med stöd för de två standarderna Datamatrix och QR-codes skulle vara förinstallerad på Android och iPhone (som det var på min gamla Nokia N95) så skulle det funka utmärkt. Användarvänligheten på att faktiskt scanna koden är inte problemet – däremot är det krångligt att ladda ner en app när man väl förstått vad koden är till för.

    För att scanna koden på mitt visitkort:
    – Startar jag skanningsappen
    – Riktar telefonen mot koden
    – Får direkt frågan om jag vill gå till webbplatsen
    – På webbplatsen (som är mobilanpassad och laddar snabbt) klickar jag på ”ladda ner vCard” för att spara kontaktuppgifterna

    Jag kan tänka mig tusentals intressanta scenarion för 2D-koderna. Hur användbart det kan bli behöver man bara titta på utbredningen i Asien för att förstå.

  • http://beantin.se/ James Royal-Lawson

    Ha. Presentation är ju 2 år gammalt…

    Men, jag håller inte med att QR-Koder är en övergångsteknik. Streckkoder kommer att vara med oss ett bra tag till och QR-Koder erbjuder så mycket mer för ”vanliga” folk.

    Jag tror också att hur man upplever QR-Koder blir helt annorlunda för Android användare jämtför med iPhone folk.

    QR-Koder är ett vanligt sätt att installera en app från en webbplats (hellre en att söka genom Android Market), och ”Barcode Reader” är standard på en hel del Android telephoner som jag förstår.

  • http://axbom.se axbom

    @Marcus och @James – jag vet att ni är två smarta människor som älskar QR-koder så det är säkert så att jag har fel i mina domedagsprofetior gällande QR-koder i vardaglig användning.

    Visst är presentationen 2 år gammal men den belyser något av det största motståndet i QR-koder, som Marcus också tar upp, att ladda ner appen. När appen väl finns i alla telefoner så har vi nästa problem: att få folk att förstå att de ska starta en app och ta kort på den – och orka göra det. QR-koder har trots allt funnits i 6 år nu och väldigt få människor jag träffar har ett hum om vad det är.

    -> Det är därför jag säger som jag gör: att det är en övergångsteknik, för jag tror nämligen att innan folk hinner förstå vad QR-koder är så kommer vi få en ny form av ”streckkod” som är läsbar/förståelig för människor* och förmodligen inte ens behöver att vi tar kort på den för att telefonen ska reagera. Någon sa till mig att vi snart kommer kunna ha RFID i visitkorten =)

    För mig är QR-koder ur det perspektivet lite som WAP. Det är smart, men människor hinner aldrig fatta vad det är innan något bättre kommer. Men det som är bättre kommer självklart vara inspirerat av QR-koden – den är på det sättet en viktig del.

    Vi får starta en liten ovetenskaplig tävling. NI meddelar mig hur många som använder er QR-kod så meddelar jag er hur många som använder min kort-url 😉

    Jag har fått lite fascination över det här nu =) Kanske vi skulle kunna sätta ihop en undersökning i ämnet?

    *Obs! Jag vet att det finns design_QR som innebär att loggan eller liknande ligger läsbar i koden. För mig visar det att någon förstår problemet men ännu inte hittat hela vägen med lösningen.

  • http://beantin.se/ James Royal-Lawson

    ah yes, RFID. Många intressanta möjligheter med de… men, tyvärr kan man inte ladda ner en RFID läsare app. Den måste finnas i mobilen. Och vi är långt ifrån den världen.

    Och – är inte allting bara övergångsteknik? Vi hinner inte med nånting innan den blir gammalt och den nya nånting är har. iPhone 3GS? den senaste Facebook privacy inställningar? You name it.

    Det är en hel del man kan undersöka, testa och lära. UX, Human-computer interaction, beteende, och massa andra saker som kan är inte helt säkert vad de heter på svenska!

  • http://axbom.se axbom

    @James: Mashable och andra håller onekligen med dig om att QR-koder eller liknande koder att ”scanna” är framtiden för bland annat sociala medier: http://mashable.com/2010/08/20/top-5-social-media-trends/

    Och visst är all teknik övergångsteknik, frågan är nog närmast vilken teknik som når mainstream och faktiskt blir något som ger affärsnytta. QR-koder gör ju redan det i industrin men det är övergången till privatkonsumenten och gemene man som jag är tveksam till.

    Det finns några överhängande problem med QR-koder som måste lösas innan jag vågar satsa på dem;

    — och det handlar främst om användbarhet och tillgänglighet av själva kodens utformning:

    * den stora massan förstår just nu inte vad det är och även om de förstår vad det är så är det inte sällan helt tydligt vad som händer om man aktiverar koden
    * alla kan inte aktivera koden, det krävs en viss typ av telefon
    * även om man har rätt typ av telefon så måste man förstå hur man gör för att aktivera koden (även om en applikation redan finns på telefonen)
    * jag kan inte skriva av koden med papper och penna föra att komma ihåg den

    Jämför med en URL som långt fler förstår vad det är, som kan innehålla ord som är lätta att komma ihåg och som signalerar vad det handlar om, så att även barn kan påminna sina föräldrar om URL:en och som man kan använda även om man inte har URL:en framför sig (man kan använda den ur minnet).

    När vi förra århundrandet gjorde alla växelreceptionistertelefonister arbetslösa så pågick det en hätsk debatt där skeptiker inte trodde det skulle vara möjligt för oss att själva komma ihåg 7-siffriga telefonnummer. Det gick ju hyfsat (även om vi skövlat regnskog för telefonkatalogernas skull) men USA är ett av de länder som aktivt gjorde sina nummer direkt läsvänliga och oftare använder nummer av typen 1-800-SMILE som ju är långt mer användbart och tillgängligt än 1-800-76453. I Sverige blev det istället viktigt för företag att ha nummer som slutar på 00.

    Jag personligen tror att QR-koden på samma sätt som läsvänliga URL:er och lättuttalade telefonnummer måste bli tydligare för vanliga människor för att kunna nå en bred publik.

    Sedan vi började diskutera detta (och jag har ju pratat med dig om det här tidigare offline) så har jag faktiskt aktivt börja söka efter dessa koder, som mycket riktigt används i betydligt större utsträckning än jag trodde, bland annat på de fakturor jag får. Men vad som skulle hända om jag aktiverade någon av dessa koder på fakturorna vet jag faktiskt inte — och just nu kan jag inte testa eftersom min iPhone är på verksta’n.

    To be continued… 🙂

  • http://beantin.se/ James Royal-Lawson

    ”Data Matrix” koder (som finns på fakturor) är an annan typ av 2d kod (som QR Koder) – ”same same but different”.

    Använderbarhet definitiv kan förbättras med QR-koder (och visitkort!). Kanske man bör trycka en URL direkt under koden, så man kan skriva ner någonting för att komma ihåg den. Grejen är att en QR-Kod behover inte bara vara en URL – den kan innehålla som mest 4464 alfanumeriska tecken!

    Men, men. We could talk all night, men som du säger Per ”To be continued…”

  • http://mediascreen.se Marcus Andersson

    @James: Körde just med adressen precis under QR-koden på mitt visitkort (men det beror på att jag gjorde en speciell mobilsida – hade jag kodat in min vanliga sida så hade den ju redan stått på visitkortet).

    @axbom: Om du skannar en faktura så tror jag inte det händer så mycket. Jag skulle gissa att 2d-koden helt enkelt innehåller fakturanumret och det kommer att behandlas som vanlig text av läsaren.

    Det är ju inget magiskt med koderna – de innehåller helt enkelt text. Läsarna kan sedan välja att hantera texten på olika sätt beroende på om den går att känna igen som något speciellt. Just nu brukar telefonnummer, vCards och webbadresser få specialbehandling, men jag kan tänka mig fler intressanta specialformer som tex ISBN-nr.

    Jag tror det finns några stora fördelar med 2d-koder i allmänhet:
    – De är enkla att automatgenerera (Google har exempelvis ett mycket enkelt api)
    – De är enkla och billiga att skapa och sprida. De kan infogas automatiskt och kräver ingen ny utrustning eller något ytterligare steg i produktionsprocessen.
    – De är jämfört med text och streckkoder mycket lättare att läsa automatiskt.
    – Användningen på fakturor, fraktsedlar mm tror jag kommer vänja folk vid dem.

    Framför allt tror jag att vi kommer hitta naturligare användningsområden än Aftonbladets läs-mera länkar och CocaCola-kampanjer.

  • http://fannynorlin.blogspot.com/ Fanny Norlin

    Hej hej! Jag har gjort ett projekt på skolan där jag har gjort mitt egna visitkort, så därför har det här varit jätte nyttig läsning så jag bockar och bugar! Du får jätte gärna spana in mina visitkort och säga vad du tycker! Kan ju inte lägga in bilder här men gå in på bloggen så ser du dem.

    / Fanny Norlin – Förpackningsdesigner

  • http://collentine.com @collentine

    Tack för historie-lektionen:) Gillar din idé med bonus-länken.

    Har också försökt komma på hur ett visitkort ska göras effektivare och mer minnesvärt. Banorna som jag varit inne på mest är att förändra formen av kortet. Har funderat på att skapa ett runt visitkort som går att vika platt för att kunna förvaras smidigt.

  • http://www.college.se Danne
  • Visitkort

    Danne! Skönt klipp!!!

  • Designade visitkort

    @collentine!
    Här finns lite inspiration om du vill göra lite annorlunda design på visitkortet: http://www.visitkort.biz/visitkort_design.htm
    /eva

  • http://axbom.se axbom

    Jag tog bort länkarna i föregående kommentarers namn eftersom jag bedömer att det är ren kommentarsspam. Du som heter Visitkort och sedan heter Designade visitkort får annars gärna höra av dig till mig om du inte håller med och förklara varför du skriver så i namn-fältet.

    Men budskapet är rätt till Danne. Det är ett skönt klipp. Fick det faktiskt tillsänt mig när folk hörde att jag skulle prata om visitkort =)

    Kan passa på att dela med mig av fler sköna, och lite mer intressanta, visitkort i inlägget: 20 Creative Die Cut Business Cards | Design-Heaven – StumbleUpon http://uxa.se/20bscards

  • http://kundo.se Björn Lilja

    Per har ju redan läst detta, men apropå lite mer kreativa visitkort så måste jag tipsa om hur vi tog fram våra 🙂
    http://openworks.se/visitkort-for-kundo/

  • Pingback: axbom » Om konsten att glömma bort sig på Sweden Social Web Camp #sswc()

  • http://twitter.com/axbom/status/316156117229113345/ Per Axbom (@axbom)

    [SE] Roar mig med att läsa kommentarsdiskussion från 2010 mellan mig, @beantin och @mediascreen om QR-koder http://t.co/jNNsjUXiZX