UIE 1: It's Usable but is it Useful?

Rapport från User Interface East, hösten

Med ett svart offsettryck av en långhårig Jakob Nielsen på den rundade magen intog Mitch McCasland talarplatsen och började hetsäta sig igenom en färgstark Powerpoint-presentation på ett hundratal sidor.

Mitch är en pojkaktig, medelålders man som gärna skrattar och gärna visar upp galna amerikanska produkter, som Slurpys (vaxomslutna, juicefyllda stavar som man skall tugga sönder och dricka – och ja, jag provade) och Heinz ketchup i allt annat än röd färg. Till yrket är han en så kallad Account Planner; I reklam- och marknadsföringsvärlden en person som gör målgruppsanalyserna innan formskaparna träder in. Steget är inte långt till de användbarhetskonsulter som gör undersökningsjobbet innan man lämnar över till grafiker/programmerare, eller kanske även marknadsförare/informatörer.

Account planning + usability = sant?

Det är givetvis därför han är här, för att dra paralleller mellan Account Planning och usability-teorier. Och det är till stor del den viktigaste lärdomen idag, att ta hjälp av andra kompetensområden för att dels upptäcka och kunna använda sig av kompletterande metodik i analysarbetet. Men det är också en fråga om att knyta band mellan dessa kompetensområden för att tillsammans skapa en självklar plats för, och marknadsföra oss, “som står på användarnas sida”.

I början av ett arbete med Account Planning lägger man tid på att undersöka hur mycket research som redan gjorts kring målgruppen, ta reda på hur relevant den är, vilken kvalitet den håller och var de stora luckorna finns. Detta brukar oftast fungera som en aha-upplevelse för kunden och ger en signal om hur viktigt det är att känna sin kund/användare. Mitch har ibland ha ett dilemma vi känner igen, att skapa insikten om hur fantastiskt värdefullt analysarbetet verkligen är.

Lyssna på användarna

I Account Planning handlar mycket givetvis om fokusgrupper och fältstudier, att faktiskt ta sig ut till målgruppen, observera och tala med personer i deras egen miljö. Detta ger användarna/målgruppen ett ansikte, ett liv, och framförallt en röst. Inom usability tittar vi på ungefär samma värden, men ersätter ofta varumärket och dess värden med kommunikation och dess tolkning. Mitch är inte alltid tydlig med kopplingarna mellan dessa kompetensområden, jag får dra slutsatserna själv.

Efter lunch har Mitch tagit på sig en röd T-shirt med Heinz-logo på, och överkroppen ser ut som en ketchupflaska. Ur hans mun kommer färgglada beskrivningar över vilka varumärken som fungerar bra och vilka värden varumärkena förmedlar. I sammanhanget är det intressant ur perspektivet att företagen ofta misslyckas med att förmedla likadana värden i den virtuella respektive reella världen. Jag lär mig mycket om amerikansk “branding” och de 12 arketyperna enligt Jungianska teorier.

Vi hinner även beröra och gå igenom:

creative brief

det dokument som för ledning och
“utförare” beskriver målgruppens karaktär, känslor, kunskaper, drömmar,
vardagsliv m.m., och som gör att kommunikationen blir mer effektiv

guerilla tactics

snabba undersökningsmetoder att ta till när det är ont om tid

Jag kan inte hjälpa att känna mig som en kulturantropolog i mångt och mycket när jag befinner mig i åhörarsalen. Allt amerikanskt, vikten vid att det skall vara färgglatt, stort och underhållande gör att jag hela tiden ställer mig frågande till hur tydligt de kan uppfatta behoven hos oss som är mer beroende av nytta och mer subtil underhållning, fyndigheter av ett annat slag. Jag inser i samma andetag givetvis hur jag ibland gör avkall på stora underhållningsvärden till förmån för sådant som skapar omedelbar nytta. Hur tråkig/misslyckad blir då deras upplevelse?