ENSE
Kontakt

Buller på förskolor skadar våra barn

Studie efter studie visar att hörselnedsättning, koncentrations- och inlärningssvårigheter på grund av höga ljudnivåer är ett allt större samhällsproblem. Särskilt utsatta är förskolor där små barn och personal har ett dåligt skydd.

Effekterna av buller på barns förmåga att läsa och på inlärning har bekräftats i ett flertal studier. Men de konkreta åtgärdsprogrammen lyser med sin frånvaro. Det finns stor anledning för alla föräldrar att ställa högre krav på sina barns förskolor.

Undersöka eller åtgärda?

Solna stad har under året 2005 utfört undersökningar av bullernivån på förskolor för att på så sätt kunna ta fram riktlinjer och uppmana till åtgärder. Samtidigt har Länsstyrelsen i Skåne släppt sin rapport Barn i Bullerbyn och Socialstyrelsen har kommit ut med Miljöhälsorapport 2005 som också belyser de höga bullernivåerna på förskolor.

Det är hög tid att sätta in åtgärderna för att så få barn som möjligt ska drabbas av hörselskador och inlärningssvårigheter.

Hur mycket får det låta?

För att ge en bild av vilka bullernivåer vi talar om vill jag nämna de riktlinjer som redan finns: Enligt arbetsmiljölagstiftningen måste vuxna som arbetar i en miljö med över 85 decibel bära hörselskydd. Socialstyrelsen anger också riktvärden som skall tillämpas vid bedömningen av om olägenhet för människors hälsa föreligger: maximalvärdet ligger på 45 decibel.

Den allvarligaste hälsorisken när man utsätts för kraftigt ljud är försämrad hörsel. Sett över hela världen är hörselnedsättning den vanligaste irreversibla arbetsskadan.

För barn upp till fem år finns inga riktlinjer!

Barn presterar sämre

Barn upp till fem års ålder omfattas inte av arbetsmiljölagen eller miljöbalken, vilket dock förskollärarna gör. Barn har också en kortare hörselgång, vilket gör att ljudet inte dämpas lika mycket som hos vuxna innan det når trumhinnan. Det finns alltså anledning att misstänka att barn skadas vid lägre ljudnivåer än vad som anges för vuxna.

Särskilt oroande är att barn och ungdomar utsätts för hörselskadande buller i en utsträckning som inte verkar ha skett tidigare. Vid fyra års ålder rapporteras ca 2 000 barn ha nedsatt hörsel och vid 12 års ålder ca 4 000 barn (ur Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005)

Viktigt att poängtera är att det inte bara är hörselskador vi ska vara oroliga för, utan en generell nedsatt förmåga att lära, förstå och minnas. Efter långvarig exponering för flygbuller nära flygplatser har skolbarn visats prestera sämre i korrekturläsning, pusselläggning och läsförståelse och ha sämre minnes- och motivationsförmåga.

Resultat från undersökningar

I Miljöhälsorapport 2005 från Socialstyrelsen kan vi läsa att

I nära hälften av undersökta danska daghem har ljudnivån uppmätts till över 80 dB. [...] I tre förskolor i Holmsund/Obbola som följdes under längre tid uppmättes bullernivåer med personalburen dosimeter genomsnittligt till mellan 79 och 81 dB LAeq,5h. Vid alla förskolor förekom dock individuella exponeringsvärden på mellan 81 och 88 dB LAeq,5h, dvs. i närheten av eller över tillåten exponering för en hel arbetsdag. [...] En kartläggning av 103 förskoleavdelningar i Lidköping och Skara visade att ljudnivåerna i en femtedel av förskolorna var 80 dB.

Länsstyrelsen i Skåne genomförde en undersökning under 2004 som visade att av 197 undersökta förskolor överskred 107 den bullernivå på i genomsnitt 75 decibel som länsstyrelsen har som riktmärke. Den tryckta versionen av deras rapport Barn i Bullerbyn gjordes tillgänglig i april 2005.

Undersökningen som utfördes av miljökontoret i Solna där man besökte 17 förskolor visade att:

Alla utom en förskola hade maxnivåer på över 100 dBA, den förskola som underskred detta värde hade endast 20 minuter registrerad mätning, vilket är för kort tid för att kunna dra några slutsatser i från. Hela 5 förskolor överskred 110 dBA som är riktvärdet för maximala ljudnivåer för barn vid vistelse på disko. Den förskola som hade högsta maximala ljudnivåerna låg på 120 dBA. Det överskrider även riktvärdet för vuxna, vilket miljökontoret anser är alarmerande.


Diagrammet visar bullernivåerna på de 17 förskolor i Solna som deltog i undersökningen.

Dämpa bullret nu!

Jag vill att vi sparar tid och pengar genom att nu sluta göra undersökningar och mätningar och i stället dra lärdom av de undersökningar som redan gjorts. Åtgärderna på förskolorna måste in nu för att minska riskerna att våra barn påverkas varaktigt av den höga bullernivån.

Exempel på åtgärder

Känsligheten för höga ljudnivåer är i hög grad individuell men barn betraktas som en särskild riskgrupp, bl.a. genom sina beteenden och bristande skyddsinsikter.

Därför är det så oerhört viktigt att barnen redan i förskolan lär sig att intuitivt inse vad som är en hög och skadlig ljudnivå.

Vilka åtgärder talar jag om: jo, pedagogiska verktyg, långsiktiga mätningar och bullerdämpande textilier. Förskollärarna själva förespråkar också mindre barngrupper.

Jag har talat med ett par förskolor som använder ett så kallat elektroniskt öra, ett mätinstrument i form av ett öra eller trafiksignal som varnar med gult ljus när ljudnivån är nära skadenivåer, och med rött ljus när skadenivåerna nås (oftast inställt till 85 decibel).

Förskolorna är överens: det elektroniska örat är ett effektivt pedagogiskt verktyg som hjälper barnen att förstå när de ska dämpa sig: en reflex som inte finns naturligt hos små barn. Men det behövs också en större kunskap kring hur man ska använda öronen på bästa sätt.

Mäta buller över tid

Dessa så kallade elektroniska öron registrerar och lagrar dessutom information om ljudnivåerna, vilket gör det möjligt att se trender över tid och till exempel halvårsvis ta ut rapporter och utifrån detta utforma och förnya åtgärdsplaneringen.

Studier där man punktvis mäter ljudnivåer med en personalburen dosimeter (ljudmätare) kan belysa problematiken men ger inte de regelbundna kontroller och uppföljningar som innebär att man omhändertar problematiken och gör den till en självklar del av arbetet med att säkra barnens hälsa och prestationsförmåga.

Förslag till handlingsplan

Förslag till handlingsplan som bör ses över och revideras en gång per år.

  • Inför elektroniska öron på förskolorna med möjlighet att lagra information om ljudnivåerna och ta ut rapporter över tid.
  • Rapporterna ska gå ut till personal och föräldrar och tas upp på såväl planeringsdagar som möten med föräldrar.
  • Gör det till en regelbunden aktivitet att prata med barnen om höga ljudnivåer och vilka problem som höga ljudnivåer ger. Låt dem prova hörselskydd.
  • Inred förskolorna med bullerdämpande textilier och möbler.
  • Vision: Friska barn och frisk personal
  • Mål på 1 års sikt: Elektroniskt öra finns på samtliga förskolor
  • Mål på 5 års sikt: Samtliga förskolor har lokaler utformade för att vara bra ur akustisk synvinkel.
  • Mål på 10 års sikt: Antalet barn med nedsatt hörsel minskar samt en minskning av antalet hörselskador och sjukskrivningar hos personalen

Faktaruta

“[Buller] är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige, barn såväl som vuxna. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöstörningar betyder det mycket för barns hälsa och utveckling samt deras möjlighet till en god livskvalitet såväl under barnaåren som senare i vuxen ålder.”
Ur Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005

Länkar / referenser

Skribent

Per Axbom

Per Axbom är tvåbarnsförälder och informationsdesigner. Han arbetar bland annat med att skapa webbplatser som är tillgängliga för människor med funktionshinder.


Per Axbom
2006-02-08
  • Terence

    Hej!
    Vet du var man kan få ta i ngt som mäter ljud?

    Dosimeter, öra eller mikrofon? Ngt som är lämplig för att t.ex. mäta buller utifrån.

    Tack på förhand!!

  • Anonym

    Min erfarenhet av den elektroniska “öron” som sitter på en del förskolor och dagis är att nivån istället höjs för att barnen testar om den kan få alla färgerna att lysa.

  • http://axbom.se axbom

    Det kan jag tänka mig är något som händer, men inte något som fortsätter dag ut och dag in – så länge ägnar barn sällan uppmärksamhet åt en företeelse ;)

    Arbetar du på förskola? Jag har fått flera positiva referenser från personal som använder örat (eller liknande mätare). Att få örat att lysa rött är faktiskt något man gärna testar i strukturerade former, för att pedagogiskt förklara skillnaden mellan en ljudnivå som är ok och en som är för hög. För att fungera krävs givetvis att man är engagerad och använder det på ett pedagogiskt sätt – endast närvaron av örat kommer sjävklart inte göra någon skillnad. Det är ett av mina starkaste budskap i mitt arbetsliv: Teknik är inte en lösning utan ett hjälpmedel, ett verktyg som sedan också måste användas av någon på ett konstruktivt sätt.

    Med regelbundna övningar kan man komma till en situation där barnen säger till varandra: “Sschh! Du pratar för högt!” och hänvisa till örat.

  • C20

    Fy fasiken att jobba på förskola – det kan inte vara så mysigt.
    Man vet ju hur det är bara om man råkar stå nära en skrikande unge t ex i affären eller om man får en sån på platsen bredvid i tåg och bussar.
    Jag vet t o m en kompis till min morsa som jobbar på förskola där dom inte får använda öronproppar – och hon har fått nersatt hörsel. Jag har sagt att hon borde anmäla dom – men hon verkar tycka det är något man får acceptera. Tänk barnen också – dom har svårt att skydda sig.

    Det är inte bara nivån på ljudet utan även spektrumet på ljudet.
    Barnskrik (speciellt dom där som går upp i falsett – med grundton uppåt 2-4 kHz) är ett av som mest obehagliga och skadliga ljud man kan utsättas för i förhållande till ljudnivån. Spektrumet är fullt jämförbart med t ex ett sånt där personlarm som t ex gamlingar har ibland (dom är ju ofta designade för att ge ett obehagligt “skärande” ljud).

    Maxnivåerna i texten verkar dock väldigt höga. Det slarvas enormt mycket vid max-nivåer att ange om man mäter absolut toppnivå eller medelväde över en kort tid (t ex 1 sekund).
    T ex en unge som skriker rätt ut på 1 m avstånd kan ganska lätt komma upp i 120 dB impulstoppväde (högsta vågtoppen på ljudvågorna) – men genomsnittet över 1 sekund är då bara 100-105 dB(A).
    Genomsnittsnivå över 1 sekund anges som “slow” på dB-mätare och används ofta för att få ett kortvarigt medelvärde på max-nivåer. Medelvärde kan ju naturligtvis även mätas över längre tid – t ex minuter, timmar eller dygn (och då anges det ju som ekvivalent ljudnivå och hur lång tid det är mätt).

  • Klassw

    Verkligen ett viktigt ämne eftersom hörselhälsan i förskolan måste förättras

dela vidare

0 tecken

Länk som delas: http://axbom.se/buller-skadar-barn

skicka till Twitter

dela på LinkedIn


dela länk på Facebook

CC BY 4.0