axbom

Jag har börjat veckohandla på mataffaren.se – en matvarubutik med hemkörning. Vid första anblick skiljer sig butiken inte från de övriga jag provat genom åren – och det är alltid ett pyssel att söka upp en matvara, lägga den i korgen, söka upp nästa matvara, och så vidare; men för några veckor sedan upptäckte jag [...]

Sedan några veckor är jag helt frälst på Wordpress och ganska trött på pillet med Drupal vid uppgraderingar och anpassningar, i alla fall när det bara gäller att sköta om en blogg. Så jag har funderat på att migrera hela axbom.se till Wordpress. Efter att av misstag(!) ha raderat sajten för cirka sex timmar sedan så fick jag verkligen anledning att lära mig göra denna manöver snabbt!

Hur kunde jag radera sajten?

Jag förklarar gärna och ofta fördelarna med sociala verktyg på intranät vad gäller:

1. förståelse av information (möjlighet att få förtydliganden och andra infallsvinklar)
2. filtrerad information (rätt och relevant information baserat på rekommendationer)
3. bättre beslutsunderlag (medarbetare ges möjlighet att ta större ansvar och når snabbare beslut)

och Bill Gates har nog sagt det bäst:

I Lewis Carroll’s klassiker Alice i underlandet upptäcker Alice en liten flaska med den uppmanande texten Drick mig. Nyfikenheten tar överhanden, Alice tar en slurk, och vips! så blir hon liten nog att komma igenom en dörr på sin jakt efter den vita kaninen.

Lika fantasieggande är det för besökare till SEB:s webbplats med ”för små” webbläsare som upptäcker den uppmanande texten Rulla åt höger. En nyfiken användare dristar sig säkert till att klicka och vips! så rör sig skärmen åt höger. Men varför då? Jo, följ med på jakt efter en vit meny hos SEB.

En oförklarlig nyhet låter först bra…

Sagan tar sin början i april 2009 när jag gick in på SEB:s startsida och verkligen inte förstod någonting av nyheten på sidan. Så jag tog en skärmdump och tänkte att det där måste jag återvända till någon gång. Så här stod det nämligen i nyheten:

Apple har lanserat sin iPad och har fått tuff kritik såväl som mer nyanserade omdömen. Jag tänkte ta tillfället i akt att belysa att mycket av kritiken bygger på felaktiga förväntningar om att iPad ska ersätta en dator. Mer rimligt är nämligen att den ersätter ett fotoalbum, ett brädspel eller en kokbok.

Det Apple har gjort är att skapa ett nytt produktsegment som människor febrilt försöker jämföra med något existerande. I mina ögon är iPad exempel på en Blue Ocean Strategy och taktiken är alltså att segla på hav där det inte finns några konkurrenter.

Jag har gjort följande värdekurva för att visa vad jag menar:

Jag blandar högt och lågt med länk- och lästips. Ett axplock helt enkelt.

Det absolut vanligaste kravet jag stöter på hos alla möjliga organisationer och företag handlar om sök. I dialoger om sajtens sökmotor blir det som ett eko tvärs över alla webbavdelningar i hela landet: ”Vi vill att det ska funka som Google”. Även om det låter och känns som en självklarhet att kopiera den största och mest framgångsrika sökmotorn, är det som att säga till snickaren: ”Jag vill att gäst-toan ska funka som baja-majorna på Hultsfredsfestivalen.”

Här kommer därför några anledningar till varför det kan vara farligt att tro att Googles sätt att söka är rätt för din webbplats. Det finns många fler, men vi kan väl börja här och så hoppas jag på fler bidrag, både för och emot, av dig som läser:

Jag har jobbat länge med tillgänglighet på webben och det är förstås en självklarhet för mig att så många som möjligt ska kunna ta del av min webbplats. Men av olika anledningar kan ju inte alla det, så därför förklarar jag hur jag resonerar här:

När det gäller tillgänglighet på axbom.se tänker jag så här:

1. HTML-koden ska inte ställa till det. Självklart vill jag gärna ha XHTML-kod som validerar fullt ut enligt gängse standarder men ibland tillåter inte tiden att jag kodar om exempelvis Flash-filmer som jag bäddar in från externa sajter. Min förhoppning är att dessa helt enkelt inte ställer till så mycket problem och att man ska kunna läsa min blogg utan problem med de flesta förekommande webb- och skärmläsarna.
2. Jag undviker ALT-attributet för bilder när det inte tillför något. Om en bild inte tillför något för förståelsen av texten så kommer jag inte sätta en alternativ text på den bilden. Men självklart gäller också tvärtom: när bilden behöver en förklarande text så kommer den antingen länka till förklarande text eller så återfinns texten i ALT-attributet.
3. Jag erbjuder ett RSS-flöde för bloggen. RSS-flödet gör ju ofta att man kan ta till sig innehållet på ett enklare sätt i valfri applikation.
4. Jag erbjuder ett ljud-flöde för bloggen. Vill man bara lyssna på inläggen så kan man göra det och även prenumerera på ljud-filerna via ett RSS-flöde. Tjänsten erbjuds av Readspeaker Webreader.
5. Ett personligt språk. Språket är det svåraste att göra tillgängligt för en stor massa. Viktigast för mig är att uttrycka mig på ett sätt som jag själv tilltalas av. Men det betyder också att det kan förekomma förkortningar, både krångliga metaforer och svårtolkade liknelser samt även direkta kommentarer till specifika läsare. Jag tror att det här gör min blogg mer läsvärd för många människor, även om det utesluter många från att ta till sig den fulla innebörden av varje text.

Låter detta rimligt tycker du? Hör gärna av dig eller kommentera om det är fler saker du vill att jag ska ta hänsyn till!

Många känner till att jag är kommunikationsvetare men få vet att jag i mina författarambitioner också läst kriminologi. Nu blev det förvisso bara tio poäng, men för säkerhets skull så friade jag också till en kriminolog. Till min förtjusning får jag alltså fortfarande anledning att prata brottsförebyggande teorier och jag har bland annat förstått att min fru och jag sysslar med exakt samma saker… fast tvärtom.

Rutinaktivitetsteorin inom kriminologi

Inom kriminologi citeras ofta rutinaktivitetsteorin, en teori som förklarar balansen mellan tre fenomen som krävs för att brott ska begås:

1. En motiverad gärningsman
2. Ett stödbegärligt objekt
3. Avsaknad av kapabla väktare

För att förebygga brott kan vi sedan använda dessa oss av dessa tre parametrar och försöka:

Det finns en förhoppning hos många webbansvariga att det ska finnas ett enkelt recept för hur en webbplats ska byggas för att bli framgångsrik. Många ägnar sig åt att söka efter idealreceptet. Andra jobbar med att hela tiden förbättra och förändra sitt eget hemmakok. Men det kanske är dags att se över ingredienserna?

Användbarhetstester har etablerat sig som ett självklart steg i projektarbeten. Ibland känns de som ett nödvändigt ont, många projektmedlemmar ser inte nyttan med dem. Och ärligt talat: det görs alltför mycket användbarhetstester som inte skapar någon som helst nytta. Så se upp för dessa varningstecken: