Det Apple har gjort är att skapa ett nytt produktsegment som människor febrilt försöker jämföra med något existerande. I mina ögon är iPad exempel på en Blue Ocean Strategy och taktiken är alltså att segla på hav där det inte finns några konkurrenter.

Jag har gjort följande värdekurva för att visa vad jag menar:

Färre egenskaper ger bättre egenskaper

Varje framgångsrik designer känner till att nyckeln till ett lyckat gränssnitt är att skala bort överflöd, inte att lägga till. På samma sätt vet en affärsstrateg att man måste jämka bort egenskaper hos en produkt för att ge tydligt företräde åt det som eventuellt är än viktigare egenskaper: prestanda, pris, m.m.

Att försöka tillgodose allas behov i samma produkt är som att bygga en bil som samtidigt ska attrahera småbarnsfamiljer, sportbilsentusiast och budfirmor. Det blir i bästa fall halvdant.

– Det är detta jag åsyftar i värdekurvan med egenskapen ”All jävla teknik som får plats”.

I min värdekurva för iPad (OBS! långt ifrån heltäckande) jämför jag med de närliggande produkterna Netbooks och Tablet PCs. Jag vill illustrera att iPad valt att vara bäst på vissa områden och alltså gått sin egen väg istället för att försöka jämföra sig med eller konkurrera med någon annan. Viktigt att notera är att iPad inte alls strävar efter att vara en konkurrent till en vanlig dator, och givet det är jag övertygad om – liksom Peter Merholz – att priset är en egenskap som är avgörande för mottagandet av en produkt i ett nytt segment.

En vinnande taktik från Apple

Med lite helikopterperspektiv och förståelse för hela affären så har man gjort några val: accelerometern, den unika touch-tekniken (som kräver snabb responstid), trådlöst nätverk och högupplöst video i kombination med lång batteritid (en månads standbytid!) har fått prioriteras framför en inbyggd kamera, multi-tasking och ett högt pris — i nuläget.

Gillar du iPad, eller inte? Förutom att kommentera så vore det kul om du vill besvara enkäten som en Twitter-diskussion landade i. Teorin är nämligen att det är nyblivna Apple-entusiaster som inte gillar iPad. Besvara enkäten ”iPad – en besvikelse eller det bästa som hänt sedan skivat bröd?” så får vi veta om teorin håller.

Läs mer iPad-reaktioner

• Mikael Zackrisson, Veckans affärer: Nej, Apple kommer inte rädda medieindustrin. Det får vi klara själva.
• Simon Sundén: iPad – en gigantisk iPhone med stora möjligheter!
• Ohsohightech: Apple iPad är ingen revolution (ännu) men berättade Steve Jobs allt?
• ReadWriteWeb: 5 Reasons to Wait for iPad 2.0
• Cocoia: iPad UI Roundup

P.S. Självklart får du använda min värdekurva var helst du vill, bara du hänvisar/länkar tillbaka till mig Det finns också en engelsk version av värdekurvan D.S.

Låt säga att 40 000 svenskar använder Twitter aktivt och den siffran ökar (källa: Sysomos [PDF] via Digital Kommunikation via @glvstn). Av dessa 40 000 kan vi anta att många Twitter-pionjärer har egna bloggar, med en hyfsad läsekrets på i genomsnitt 4 000 unika besökare i månaden. Jag räknar lågt och säger att 2 000 aktiva twittrare (5%) har egna bloggar – det är nämligen så att 5% av den svenska befolkningen över 16 år, eller 350 000 människor, skriver egna bloggar (källa: WII – Svenskar och internet). Och bloggare citerar bloggare. Som du strax förstår skulle det potentiellt ge en räckvidd på flera miljoner människor.

Det viktiga att inse är att något som uppmärksammas på Twitter inte stannar där utan potentialen för spridning, och fart på spridning, är hisnande och i princip obegränsad. För jag har inte ens nämnt att medierna har blivit flitiga Twitter-användare och når vi de traditionella medierna via Twitter så har vi snart sagt en obegränsad räckvidd i Sverige. Ta sedan alla politiker, kändisar… ja, du fattar:

Twitter är inte en övergående snuva, det är en bakterieodling för budskap och idéer på nätet.

Twitters alternativkostnad

Ett sätt att räkna på förtjänsten av en viss aktivitet är att räkna på alternativkostnad: Vad skulle det kosta mig att göra samma sak med andra verktyg. Skillnaden mellan att göra det exempelvis på Twitter och att göra det med andra verktyg är din förtjänst. Det kallas för kostnadseffektivisering och är ett sätt att tjäna mer pengar vid slutet av året eftersom du har gjort av med mindre pengar under året.

Alltså: förtjänst = normalkostnad — kostnad att att göra det med Twitter

Sex exempel på Twitter-aktiviteter

Låt oss förutsätta att du lyckas ha ett såpass genuint generöst och socialt beteende att du har en ansenlig mängd vänner på Twitter som är uppmärksamma på vad du säger. Det är trots allt genom att ge och dela med dig som du har en chans att nå framgång, oavsett om du agerar som privatperson eller företag.

Här är sex exempel på hur du sedan kan använda Twitter på ett sätt som ersätter eller kompletterar sådant du redan gör:

1. Släpp pressmeddelandet. Om du har en stor nyhet eller erbjudande att gå ut med kan Twitter ofta vara oöverträffbar i spridningtakt om du träffar rätt i tid och rätt människor ser ditt meddelande. Det är ok att be om hjälp med ”re-tweet” men det ska inte vara vilken gammal tråkig pressrelease som helst, och var beredd på dialog.
2. A-B tester av en webbplats. Skicka ut en länk via Twitter där varannan besökare skickas till endera av två olika sidor med samma syfte (exempelvis få någon att teckna avtal). Du kan dra slutsatser om vilken design som ger bäst effekt, så kallad konverteringsgrad; och kan kontinuerligt jobba med optimering av en webbplats.
3. Trafikdrivare till befintliga sajter. Många företag lägger idag stora pengar på SEO (sökmotoroptimering). Fundera och experimentera med hur små insatser på Twitter kan ge liknande effekter. Konversationer är den nya sökmotorn. (Kolla in Simons Sundéns presentation: SEO och social media.
4. Ställa frågor. Ofta. Twitter är fantastiskt för att få in synpunkter och idéer. En enkätundersökning är sällan en billig affär och utförs under begränsad tid en gång om året. Twitter-frågor ställer du när som helst.
5. Samla människor. Behöver du en fokusgrupp att prata med? Fråga efter deltagare på Twitter. Sannolikheten är stor att du hittar människor som är entusiastiska och har mycket att säga om din produkt/tjänst.
6. Rekrytering. Du kanske inte hittar människan du söker på Twitter – men sannolikheten är stor att människorna på Twitter kan peka dig i rätt riktning. Vad kostar inte headhunting? Här har du headhunting by crowdsourcing: Goodbye Headhunters; Hello Twitter?

Tänk så här: Twitter är inte en egen värld med begränsade ramar, det är din ingång till att lära dig mer om människor, deras förhållande till dig/ditt företag och hur du kan bli bättre på det du gör. Människorna på Twitter är verkliga. Prata med dem. Träffa dem. På riktigt. Och om du vill: även fysiskt.

Det som sägs på Twitter stannar inte på Twitter.

Twitter funkar bra ihop med andra sociala medier och som katalysator för ökad trafik, varumärkesbyggande och förbättrade relationer med kunder/intressenter. Rätt användning av dessa verktyg kan visa sig vara oerhört kostnadseffektivt.

Inom två år kommer en tredjedel av alla storföretag jobba med sociala medier enligt Nikos Drako grån Gartner. Det kanske är dags att sätta sig ner och fundera över din  webbstrategi för sociala medier. Börja med att fundera över vilka kommunikationsformer och beröringspunkter du har med marknaden idag; vilka av dessa skulle kunna ge mer effekt och kosta mindre med hjälp av sociala medier?

Natten mot onsdagen den 26 augusti 2009, strax efter midnatt svensk tid, skriver Christer Fuglesang så här på Twitter:

På morgonen den 26 augusti när jag plockar upp papperstidningen Svenska Dagbladet från hallgolvet så står det på förstasidan: ”Kom Fuglesang iväg? SvD.se sänder starten på Christer Fuglesangs andra rymdresa kl 7.11 idag.” Inne i tidningen skriver Karin Henriksson, på plats i Florida:

Så här meddelade han själv: ”Tillbaka på rummet efter 4 tim på rygg i skytteln. Gör lite ont. Hungrig. Otur, men inte speciellt besviken. Senare återkom han med: Imorgon blir bättre.”

Allt detta skriver Christer på Twitter för hela världen att se. Med en reporter på plats i Florida så blir det ironiskt att behöva läsa citat från Christers gamla Twitter-meddelanden i tidningen. Nyare meddelanden från Christer hade ju till exempel många timmar tidigare också nämnt att starten inte blev av nu heller.

Alla har tillgång till källan

Den som är intresserad av ett visst ämne har idag stora möjligheter att använda samma källor som tidningarna själva, något som innebär att man har lika snabb tillgång till information som journalisterna.

Under en övergångsperiod använder förstås journalisterna sitt lilla försprång i den digitala världen till sin fördel: man citerar kända personer som om de talade direkt till en själv. Se också exempelvis den uppföljande artikeln där Karin Henriksson skriver: ”Christer Fuglesang hörde av sig omgående:” och citerar ännu ett Twitter-meddelande.

Vem hör han av sig till?

För en otränad läsare låter det självklart som om Christer hörde av sig till pressen. Sanningen är ju dock att Christer hörde av sig till världen och Karin Henriksson sitter och läser hans meddelande precis som många tusen andra som är intresserade.

Det värde som bevakningen i media skulle kunna ge är att peka på de källor som gemene man kan använda sig av för att följa händelserna direkt utan att behöva vänta på att mellanhanden (media) ska skriva om samma information på sitt sätt.

Öppenhet präglar NASA

Något som NASA är duktiga på är just att synliggöra nyheter, bilder och filmer på ett smart sätt. Du kan till exempel se nya bilder i NASA:s flickr-kanal och spana in när Discoverys besättning tränar nedräkning i NASA:s video-galleri.

Företagen har sina egna nyhetskanaler och de lever och frodas på webben i både text, ljud och bild. Det människor behöver hjälp med nu, för att få den bästa tänkbara insikten om vad som händer på områden de är intresserade av, är utbildning och stöd i att sålla och vaska fram dessa nyhetskanaler. Mer och mer går vi mot att hitta våra nyheter hos källan och då torde journalisterna uppdrag vara att vaska fram om dessa källor förvanskar sanningen, inte att papegojmässigt repetera samma ord om och om igen, dessutom med media sedvanliga fördröjning.

Information om att Christers citat är direktplockade från Twitter lyser dock med sin frånvaro.

Läs själv vad Christer skriver på Twitter. Det går snabbare så.