Sedan några veckor är jag helt frälst på WordPress och ganska trött på pillet med Drupal vid uppgraderingar och anpassningar, i alla fall när det bara gäller att sköta om en blogg. Så jag har funderat

Hur kunde jag radera sajten? Jo, jag skulle göra en kopia av axbom.se för att just börja labba med möjligheterna till migrering. I mappen som innehöll kopian fanns en ”symlink” till axbom.se, vilket är en symbolisk länk  (ungefär som en genväg) till en annan mapp. När jag då raderade innehållt i kopian så fortsatte den radera innehåll i den symboliska mappen, som ju ledde till den skarpa sajten. Det var oerhört klantigt av mig men så fick jag anledning att göra migreringen i skarpt läge!

Eftersom jag varit öppen med mina tankar om migrering har jag bland annat fått tips om guide med tillvägagångssätt av @jonathansulo och lämplig modul för att mina URL:er ska styras om på rätt sätt av @nikkelin. Jag följde guiden och det gick faktiskt hyfsat att få över innehållet. Kategorierna hakade inte på rätt inlägg så dem fick jag ta bort helt och det har varit ett jäkla pill att få till URL:erna även om Nikke Lindqvists tips om modulen Redirection verkligen är räddaren i nöden. Den modulen ger mig också information om 404:or så att jag kan beta av ompekningarna allt eftersom. Jag gissar att det kommer ta några dagar att få allt rätt.

Kommentarerna migrerades också

Kommentarerna verkar ha hamnat på rätt inlägg, vilket ju är strålande, med den avvikelsen att mina egna kommentarer inte känns igen som mina egna. Jag måste själv fylla i e-post och webbplats för att min egen avatar skall dyka upp bland kommentarerna. Men det kan jag nog egentligen fixa med en klurig mysql-query.

En trist effekt är att Tweetmeme har nollställt räknaren för alla retweets som mina inlägg fått eftersom mina URL:er till stor del är nya. Den största förändringen är nämligen att jag tagit bort suffixet ”/blogg” – axbom.se är ju bloggen, no more no less. Så det kändes rätt att göra den förändringen men var kanske inte helt genomtänkt ur alla perspektiv.

Automagiska tips?

Om någon har en smart idé för hur jag kan skriva om mina url:er automagiskt så tas det tacksamt emot. Jag har alla gamla paths i mysql-databasen också och har för mig att det finns något i mysql som heter ”LIKE” som skulle kunna användas för att med hyfsad säkerhet identifiera vilka URL:er som hänger ihop och därmed skriva om dem.

Detta var slarvigt och hastigt skrivet men det är sent och nu ska jag till sängs för att under morgondagen ta hand om en febrig son (bägge barnen vaknade för en stund sedan och somnade om). Må väl och hojta gärna till om du upptäcker något du tycker jag ska fixa pronto!

Jag tänkte dela med mig av två enkla exempel som jag stött på nyligen; som visar hur enkelt ett formulär kan råka bli en medioker funktion i stället för en vinstdrivande investering.

Observera att dessa exempel är något justerade för att inte lämna ut mina kunder.

Exempel 1. Fel text i närheten av sökrutan.

Det finns ett klassiskt exempel från Jared Spool där han beskriver hur deltagarna i en användartest av en klädbutik på nätet inte använder sökmotorn. Anledningen inser man efter lite kontextuella intervjuer är att det precis ovanför sökrutan ligger en annons för barnkläder. En majoritet av testpersonerna inbillar sig att sökmotorn gäller just bara barnkläder och därför ignorerar den.

Det här fenomenet är vanligare och mer förödande än man kan tro. Ta ert vanliga sökmotorfält och notera vilka komponenter som ligger i närheten av den. Det är idag vanligt att spränga in en sökmotorruta i övre högra hörnet, och allt oftare skippas någon form av förklarande text, eftersom ”alla vet” vad en sökmotor gör.

I mitt exempel har en sökruta hamnat alltför nära länktexten till en kontaktsida. Inte helt ovanligt! Resultatet blir att många människor felaktigt antar att sökrutan används för att söka efter kontakter, och använder den alltså inte för att söka innehåll på sajten.

För oss som surfar dagligen, och bygger webbplatser, kan det vara ofattbart att människor styrs av ord och visuella stickord på det här sättet – eftersom vi ”vet” att alla sajter har en sökmotor som söker igenom hela sajten.

Människan försöker alltid skapa logik, mönster och strukturer ur det de har framför sig. När man inte är en van användare av sökmotorer skapar man en bild av en funktion baserat på de visuella signaler som finns i anslutning till funktionen. Många optiska illusioner, som Kanizsa-triangeln, utnyttjar detta mänskliga behov av att skapa struktur.

Jag behöver ju inte nämna att det känns trist för ett företag att investera hundratusentals kronor i en sökmotor som inte används. Men anledningen till att den inte används är sällan helt uppenbar, även om det kan kännas ack så enkelt med facit i hand.

Exempel 2. Välja rätt raggningsreplik.

När det gäller att välja hur man ska inleda ett formulär som säljer en produkt lägger de flesta företag alltför lite tid, även om de har siffror som visar på att blott 2-3% av besökarna ens påbörjar formuläret.

Det finns en tendens till att vilja kasta in besökare i formulär för att sedan ta hand om deras speciella önskemål i efterhand. Problemet är att de inte vet att du kan ta hand om deras speciella önskemål, och de orkar inte läsa långa texter.

Jämför således dessa två ”inkastare” till ett formulär för att ta reda på vilken försäkringsprodukt du behöver:

Alternativ 1 ger egentligen inget mervärde för besökaren utan endast ett löfte om att ”vi kan alltid sälja dig något” så dra igång guiden så att vi ser vad det blir. Det är sannolikt att besökaren inte läser texten och om han/hon gör det, inte blir klokare av det.

I alternativ 2 får användaren direkt en försmak av vilken typ av frågor som kan komma och kan direkt själv avgöra om de känns relevanta. Genom att ge smakprov på frågor innan man går in i ett längre flöde av frågor ökar man direkt chanserna att en besökare blir villig att i alla fall påbörja aktiviteten; nästa utmaning blir är förstås att behålla uppmärksamheten – men om du inte engagerar från början får du ingen uppmärksamhet att behålla.

Möjligheten finns rentav att besökare ur ren vana börjar fylla i information bara för att formuläret finns där.

Den viktigaste lärdomen av detta exempel är insikten om att det kan finnas ett betydande värde i att lyfta fram innehåll i formulär tidigare i strukturen därför att det innehållet hjälper till att (i) väcka uppmärksamhet och (ii) engagera.

Om du har lagt ner tid och pengar på att skapa ett genomtänkt formulär – göm det inte.

Optimera din investering

Ofta finns det fantastiska investeringsvinster att göra genom att optimera webbformulär, snarare än att bara försöka dra mer trafik till sin sajt. I min nästa artikel berättar jag varför du bör lägga mer tid på design av formulär, vare sig du kallar det interaktionsdesign, user experience design eller konverteringsoptimering.

Jag har varit lyrisk över Drupal i några år – det är den CMS som driver den här bloggen – och det är så oerhört kul att se hur väl man har lyckats lyssna på användarnas behov nu när Drupal nått version 6.

Dedikerad usability-grupp

Självklart har Drupal en dedikerad usability-grupp som driver löpande projekt för att öka användarupplevelsen av ett lätthanterligt och egenskapsrikt verktyg. Det här är något som jag tror många behöver bli mer bekanta med: hur bra community-drivna utvecklingsprojekt är på att ha ett användarfokus.

Faktum är att eftersom projekten inte är pengadrivna har användarupplevelsen ett tydligare fokus och blir inte lidande av brist på tid, pengar eller resurser. Därför det är inte faktorer som spelar in(!)

Och som en kollega uttryckte det:

Kostnadsfria verktyg är oftast bättre än kommersiella, eftersom ett kostnadsfritt verktyg är lätt att lämna om det inte är bra. Om du däremot har köpt ett verktyg så är du så att säga fast, även om det visar sig att du inte gillar det.

Fortfarande öppet, men med stöd för företag

Men hur blir det nu då med en kommersiell version? Jo, utvecklingen av Drupal fortsätter fortfarande att drivas på samma sätt, men som företag kommer du kunna betala för support och utvecklingstjänster, och köpa färdiga ”paket” med förinstallerade moduler. På samma sätt fungerar Ubuntu och RedHat som tillhandahåller Linux-versioner.

Bland alla som kör Drupal idag kan nämnas: Belgiska regeringen, Warner Brothers Records, The New York Observer, Fast Company, Popular Science, Amnesty International och fler.

Jag slutligen kan bara uppmana dig till att utvärdera Drupal inför ditt nästa webbprojekt och delge följande länkar:

• Öppna innehållssystemet Drupal blir kommersiellt
• Drupal bästa blogg-kombon
• Världens bästa, öppna CMS-system utsedda
• Öppen kod allt starkare