Jag svarar på 16 frågor om design

Jag fick 16 öppna frågor från ett par studenter som skriver en C-uppsats om design. Först häpnade jag mest över antalet frågor och valet att skicka ut dem i enkätform. Jag svarade att jag inte hinner. Men så blev jag nyfiken på hur jag skulle svara och såg att jag kunde få ytterligare nytta av min nyfikenhet genom att skriva svaren i ett blogginlägg.

Som kuriosa: Det har tagit mig två timmar att skriva dessa svar. Och nej, det ingick inte att jag fick veta uppsatsens syfte och frågeställningar. Och ja, jag är extremt trött så du får ursäkta en del dåliga skämt i texten.

axbom-skull-to-be-or-not-to-be
Design, eller inte design, det är frågan…

1. Kan ni berätta lite om företaget och er roll?

Företaget hjälper organisationer att hantera digitala medier i syfte att förbättra effektivitet, användarnytta och lönsamhet. Det känns som en floskel men det vore också ganska dumt om jag försökte göra något sämre.

Så, istället måste ju företaget vara intressant på något annat sätt; det som kallas på management-språk för att differentiera sig.

Jag satsar på att vara bäst på att skapa nytta snabbt, med små insatser som ger stora effekter. Jag ger värde redan vid första mötet med en kund, genom tips och idéer som direkt visar att jag vet vad jag pratar om och som kunden själv kan prova.

Mitt angreppssätt är att använda insikter om verksamheten, människor/intressenter och teknik för att klarlägga utmaningar och möjligheter. Genom att visualisera och lyfta in mänskliga perspektiv (inte bara mottagarnas, utan även avsändarnas) kan jag snabbt leda kunden genom lämpliga lösningsalternativ.

Jag är framför allt snabbrörlig, kan prata med alla roller (såväl tekniker som ledningsgrupp), och kan få alla att förstå varför och hur vi ska göra saker för att komma närmare målet. Att vara överens internt är så oerhört viktigt för att vara framgångsrik i nyutveckling eller förändringsarbete.

Jag har lite etiska riktlinjer och förhållningssätt i mitt manifest också.  Det hjälper mig att inte glömma bort det angreppssätt som jag tillför och som skiljer sig från andras.

Och min egen roll i företaget? Jag har alla roller.

2. Hur ser er vision ut?

Genom att skriva, föreläsa och genom dylik närvaro ta en position inom UX-branschen skapar jag en möjlighet för mig själv att attrahera de kunder jag vill ha, känna att jag har en tryggad inkomst, och får tid över till att engagera mig i aktiviteter som ger mig mening, flow och lustfylldhet.

Hoppsan, det är förstås mer strategi och mål än en vision.

Utan att fundera länge, vilket jag kanske borde, så är nog min vision att vara en trevlig prick och tankeledare inom strategi och design (problemlösning) för digitala medier. En som folk tänker på och vill jobba med.

Det där med digitala medier måste nog stå där, men ytterligare något som särskiljer mig är att jag även bryr mig om offline-verksamheten – och människorna i och utanför den verksamheten.

3. Hur länge har ni jobbat på företaget? Har ni någon tidigare erfarenhet inom IT-branschen?

Det här företaget startade jag 2010. Jag började bygga webbplatser 1996. Jag fick min första dator 1982.

4. Vilka är företagets kunder?

Stora och små i alla möjliga branscher. Nästan hela listan finns i min konsultprofil, om man vill in och nosa i detaljer. Blir dock nyfiken på hur frågan hjälper uppsatsens frågeställning?

5. Om en kund kommer till er för att skapa en hemsida, är det ni som samlar ihop en kravspecifikation? Om ja, hur går ni tillväga?

En kund/klient kommer till mig med ett behov. Jag försöker omvandla det till att förstå vad det är som inte fungerar tillfredställande idag och fokusera på att tillsammans med kunden lösa det problemet. Övergripande problem, som i och för sig måste brytas ner, kan vara:

  • att deras kunder inte förstår verksamheten
  • att deras kunder inte hittar rätt information
  • att man har dålig lönsamhet i en digital satsning
  • att ingen fyller i formulär / eller lämnar halvfyllda formulär
  • att deras kunder/intressenter klagar på ineffektivitet i någon del av verksamheten

Kravspecikationer ger mig utslag.

6. Vilka förutsättningar finns för utformning av webbplatser?

Jag förstår inte frågan alls. Men jag svarar ändå.

Det lätta svaret är att all utveckling måste ta hänsyn till vilken nytta det ger. Jag kan inte ta mer betalt för att producera något än pengarna det sparar eller genererar. Det i sin tur sätter då vissa ramar för min tid och vad jag kan åstadkomma.

Med obegränsad tid och pengar finns obegränsade förutsättningar. Kompetens finns alltid att anlita.

7. Hur ser er designprocess ut?
Var vänlig beskriv steg för steg

Hmm, det här är en hyfsat representativ bild av hur jag jobbar:

  1. Lyssna.
  2. Alltså, lyssna på riktigt så att du förstår. Lyssna på så många som det bara går så att du får allas versioner.
  3. Ifrågasätt / förtydliga problembilden.
  4. Klargör utmaningar / möjligheter genom att visualisera dem och se till att alla är överens om samma bild.
  5. Skapa handlingsplan / prioritera aktiviteter.
  6. Gör något som snabbt går att verifiera / testa med relevanta personer. Snabbt är alltså 1-7 dagar. Verifiera är ett annat ord för lyssna.
  7. Gör om. Gör om. Gör om. Eller bli nöjd.
  8. Utveckla eller led utvecklingsarbetet med täta avstämningar mellan verksamhet, teknik och designkompetens. ”Täta” betyder gärna några minuter varje dag. När man alltså lyssnar på varandra.
  9. Sjösätt så fort något är sjödugligt.
  10. Följ ingen process slaviskt, anpassa den i samråd med kunden.

8. Vilka designprinciper använder ni er av?

De här gillar jag:

  • Minimera hinder för användaren.
  • Balansera mening, flow och lustfylldhet efter behov.
  • Bra design är osynlig.
  • Låt aldrig en princip avgöra vad som är en bra lösning.
  • Lös problemet.

9. Vilka kunskaper krävs för att en webbdesigner ska lyckas i sitt arbete?

Det är väldigt sällan jag stöter på någon som kallar sig webbdesigner idag; betydligt oftare pratar vi om utvecklare, grafisk designer, gränssnittsutvecklare, UX-ansvarig eller konverteringsoptimerare. Så utan att vara säker på vad frågan avser svarar jag så här:

  • En förståelse för tekniska möjligheter.
  • En förståelse för hur människor påverkas av design.
  • En genuin förståelse för vilket problem det är som ska lösas.

Kunskaper är sekundärt, förståelse triggar kreativa lösningar.

10. Hur mycket är användaren involverad i designprocessen?

Användaren är en av alla intressenter som måste få komma till tals för att lösningen ska bli framgångsrik. Exakt hur användaren kommer till tals kan skilja sig mycket, men generellt är användaren involverad för lite. Då kan man ta till knep som att prata med kundnära personal som är näst bästa källan för vanliga användarproblem, och som dessutom har bra koll på hur dessa problem påverkar verksamheten.

Ibland är användaren involverad för mycket, till exempel i fall där man blint litar på användarnas kommentarer och önskemål samtidigt som man försöker vara nyskapande. Arbetar man med innovativa och disruptiva produkter och tjänster så är en förståelse för mänskligt beteende ibland viktigare än att lyssna på den potentiella användaren.

11. Hur utför Ni användartester?

Med öppet sinne.

Jag förmodar att det som menas här är hur jag verifierar att det som tas fram innehåller så få hinder för människor som möjligt. I så fall beror det helt på vad som ska testas, vilket kan vara allt ifrån en text, ett formulär, en skiss, en bild, en klickbar PDF, en kludd på en whiteboard eller en meny.

Det enkla svaret är att verifiera så ofta som möjligt på så många sätt som möjligt. Jag vill gärna kunna ha flera källor till en problembild för att säkerställa att problemet inte bara uppstår i ett en enda scenario, under en specifik test. Att blint lita på en test och åtgärda utifrån den är dumdristigt, resultatet måste analyseras och tolkas ordentligt.

Rent krasst gillar jag inte fokusgrupper eller labbtester. Onaturligare och mer instabila situationer får man leta efter. Och fråga inte vad folk vill eller inte vill.

Att observera utan att personen är medveten om det, det är grejer det. Men kan förstås leda till dryga böter om man gör det på fel sätt 😉

Det jag letar efter är alltid smärtpunkter, källor till obehag och missförstånd. Och leenden. När många datakällor ger mig samma information ger det mig anledning att utreda, skissa och testa igen. Ibland släpper man lösningar till marknaden innan man testat klart. Då blir det en test i sig och så har man resurser redo i kulisserna för att ta hand om de eventuella problem som uppstår.

12. Hur skiljer ni på användbarhet och användarvänlighet?

Det är båda två ord som betyder många olika saker för många olika människor. Om vi istället fokuserar på att lösa problem utan att skapa onödiga hinder för människor, utan snarare skapar wow-känslor, så behöver vi tack och lov inte bry oss om själva orden så mycket.

13. Vad vill ni uppnå med ert arbete (hemsidor), tänker ni på användbarhet under processen?

Hmm. Jag vill lösa verksamhetsproblem och utmaningar. Det kan innebära att jag förbättrar sättet som man sköter delar av sin verksamhet, vare sig det är försäljning, informationsspridning, rekrytering eller dokumenthantering.

Ja, jag tänker väldigt mycket på användbarhet. Men framför allt verifierar jag att lösningen passar människors arbetssätt och uppgiften de vill lösa, så att lösningen designmässigt till exempel uppmuntrar, ger stöd eller håller sig ur vägen – allt efter de insikter jag får om användarnas behov.

14. En informationsdesigner ses som ”spindeln i nätet” som sampelar med interaktionsdesigner, systemutvecklare, kravanalytiker osv. Hur integreras rollerna i ert företaget och hur ser samspelet ut?

Alla de här rollerna betyder olika för olika människor och olika företag. Det viktiga är att ha fokus på problembilden och lösa den med kunskap om verksamhet, teknik och människor. Lämpligen har man en kärntrupp på 3-4 personer som sedan plockar in expertis vid behov.

Exakt vilka kompetenser som behövs är självklart helt olika beroende på vilket problem som ska lösas och vilka uppgifter användarna ska utföra.

Jag måste nog klargöra: jag har aldrig som mål att bygga en webbplats. Det är inte ett mål i sig. Men en webbplats kan innehålla många olika verktyg för att lösa olika typer av problem och möjliggöra utförande av uppgifter, antingen fristående eller som komplement till andra aktiviteter.

Andra roller som man då kan tänkas samspela med är jurister, marknadsförare, kundtjänstpersonal, säkerhetsspecialister, analytiker, ekonomer och informationssekreterare.

Digitala lösningar är sällan fristående. De ska vara integrerade i en verksamhet. Det är därför upplevelsedesign är viktigt, en förståelse för hur människor agerar före, under och efter alla möjliga kontaktvägar som finns inom organisationen.

15. Tillämpar ni användarcentrerad systemdesign? Varför/varför inte?

I perspektivet att jag har ett stort fokus på användare (mer än de flesta IT-projekt) så är svaret ja. Men ur perspektivet att jag bara utgår från användaren så är svaret nej.

Det här återkopplar till att lösa ett problem så att lösningen inte kostar mer än den ger. De tekniska valen och anpassningen till människor ska lösa ett konkret verksamhetsproblem utan att notan blir orimlig.

Många förstår idag att man kan öka nyttan, effekten och lönsamheten genom att skapa användarcentrerade lösningar; det är en självklar del i utvecklingen. Men risken är ibland att man får för stort fokus på visuell design, som då tar resurser från den design som direkt påverkar verksamhetsnyttan eller gör tekniken ineffektiv.

Design är ytterst ett annat ord för problemlösning, men alltför många likställer ordet design med yta och gränssnitt.

Tricket är förstås att hela tiden verifiera allt man tar fram. Då springer man inte iväg för långt i någon riktning innan verkligheten får säga sitt.

Men för att vara tydlig: mina lösningar har jämförelsevis betydligt mer användarfokus än andra lösningar som kostar lika mycket eller mer och har övervägande fokus på teknik. Eller för den delen lösningar som visuellt ser fantastiska ut men inte löser någons problem. Jag vågar påstå att alldeles för många i branschen är dåliga på den där kritiska balansen.

Det som skapar wow-känslor hos användare är oftare ett snabbt, relevant svar än en snygg yta. Användarcentrerad systemdesign kan ge väldigt nöjda användare även om lösningen är olönsam. Hur mycker jag än vill användarnas bästa så måste det finnas en rimlig balans i de resurser som läggs ner.

Bästa sättet att säkerställa att det finns resurser för användarcentrerade lösningar är att lösa rätt problem från början.

16. Nämn för- och nackdelar med användarcentrerad systemdesign?

Jag tror jag precis gjorde det 😉

Några reflektioner efter att ha besvarat frågorna…

  • Varför försöker man göra en kvalitativ studie med en metod (enkät) som är gjord för kvantitativa studier? Det känns som grundläggande för en C-uppsats att metodvalet är relevant.
  • Hur kommer begreppet informationsdesigner in i bilden? Här uttrycks det som ”spindeln i nätet” men det är ingen roll som jag stött på i större utsträckning efter 15 år i branschen. En ordlista skulle nog ha behövts för att komplettera frågorna. Informationsarkitekt förekommer heller inte alls i frågorna.
  • Det blir väldigt otydligt vad syfte- och frågeställningar i C-upssatsen är. Det kan vara bra att veta om man ska ge relevanta svar på dessa öppna frågor.
  • Med en fråga som ”Vilka är företagets kunder?”, vad vill man egentligen veta? Flera frågor gör att jag blir lite småirriterad eftersom jag inte förstår deras relevans. De blir ett hinder till att jag svarar på ett bra sätt (tänk på att eliminera hinder).
  • Det är många begrepp som blandas här… användbarhet, användarvänlighet, användarcentrerad systemdesign, informationsdesign.. Det blir väldigt splittrat och ofokuserat. Återigen, vad är syftet?
  • Trots alla dessa begrepp dyker inte UX eller upplevelsedesign upp alls, vilket får min svanskota att pirra (en varningssignal).

Några råd till kämpande studenter

  • Om man ber om hjälp, erbjud själv först så mycket information som möjligt. Lär mig något, så är jag villig att lära dig något. Hjälp mig gärna förstå varför jag svarar.
  • Gör inte så att det känns övermäktigt (16 öppna frågor är galet mycket att svara på och galet mycket att bearbeta); bryt ner till de 3-4 mest relevanta frågorna. Ställer ni frågorna på rätt sätt, och har tänkt igenom varför frågorna ställs, så kommer 3-4 frågor räcka.
  • Testa frågorna på 1-3 företag. Alltså, precis som jag skriver ovan, verifiera och gör om innan utskicket går ut brett. En enkät är också en designlösning.
  • Eller använd utskicket för att få namn på personer som ni kan ringa upp, så att det kan bli en kvalitativ intervjustudie, precis som att användningstester alltid bör vara kvalitativa.

Hoppas att dessa svara kan leda till någon nytta, jag hade faktiskt roligt när jag skrev dem och det ligger ju väl i linje med mina mål. Lämna gärna en kommentar oavsett om svaren hjälpte eller stjälpte.

  • http://twitter.com/axbom/status/319312518877155329/ Per Axbom (@axbom)

    [SE] Jag svarar på 16 frågor om design http://t.co/6aRDJn5UiL

  • http://allom.se Stefan Pettersson

    Snyggt jobbat! Mina svar låg i samma riktning men jag lyckades nog hålla arbetstiden till under en halvtimma. 😉

    Du Pelle, jag tänker på frågan om vilka som är företagets kunder som du reagerar på. Kan den inte vara relevant?

    Om jag tolkar ”kund” som ”beställare” tycker jag att den är relevant. För visst påverkar det ett projekt om beställaren sitter högt upp eller långt ned i kundorganisationen, i en stabsfunktion eller i den operativa verksamheten?

    Önskar att jag sparat mitt enkätsvar (kan det finnas i webbläsarcachen?) för att publicera den också.

    Jag antar att du bjuder in våra enkätvänner att kommentera eller gästblogga?

    ./stefan

  • http://axbom.se Per Axbom

    @Stefan Du har nog rätt i att frågan om kunder kan vara relevant. Men då skulle nog frågan behöva kompletteras med information om hur stor organisationen är, vem som är beställare, osv. Jag efterlyser nog egentligen mest lite tydlighet i frågorna… eftersom man kan välja att tolka flera av dem lite efter behag.

  • http://Www.alfabravo.com Henrik Ahlen

    Härligt svar, troligen mycket nyttigt för studenterna, hoppas dom tar tills sig ordentligt. Deras enkät och dina svar illustrerar det stora grundproblemet med alla dessa enkäter som organisationer skickar ut: man försöker inte ens skapa nåt värde för den som besvarar, utan utgår ifrån att mottagarna ska ta sig tid att besvara alla frågor enligt bästa förmåga, att det räcker med att avsändaren är läkare, forskare eller chef. Man ställer sig sällan frågan What’s in it for them?
    Med lite ansträngning ser man ju till att ge tillbaka nåt från enkäten till respondenterna, då ökar ju även deras motivation att ge genomarbetade svar. Tragiskt att detta är så sällsynt!

  • Anders

    Det känns för övrigt helt stört att använda ”ni”-form. (”Hur länge har ni jobbat på företaget?”)

  • http://revrise.com Jonas Arnklint

    @Per cred till dig för att du delade dina svar med omvärlden och följer manifestet! I det stora hela blev ju det här någon form av win win för alla.

    @Henrik håller med om att försöka skapa någon form av incitament för den som svara på enkäten, så länge man inte ”mutar” och då kan påverka den som svarar.

  • muha

    otroligt det bra det du har skrivit du hjälper också de som går grundskolan