Jag valde storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank, samt förstås en utmanare: Skandiabanken.

Kort om Feng Gui

Tjänsten Feng Gui är kontroversiell i branschen (frågan är om en dator verkligen kan räkna ut hur en människa tittar) men det ger absolut ett första underlag för diskussion som du sedan bör ta vidare i fortsatta tester. För mig är Feng Gui ett effektivt verktyg för att sparka igång en givande dialog: så fort människan har en bild framför sig så är det lättare att skapa berättelser och problemformuleringar kring artefaktet.

Det du måste komma ihåg är att bilderna från Feng Gui antyder vad som händer under de första 15 sekundrarna5 sekundrarna (uppdatering: jag fick en rättelse från Feng-Gui, det är de första 5 sekundrarna som gäller och INTE 15) som en människa tittar på dem, och då en människa som inte utsatts för bilden tidigare. Feng Gui själva menar att deras tjänst ger ett resultat som är till 80% i paritet med tester som utförs med riktig eyetracking-utrustning. Om det är ett genomsnitt så kan vi tänka oss att det ibland är närmare och ibland längre ifrån likvärdighet.

Och vad visar bilderna då? Jo, för varje bank har jag 4 bilder:

• Bild 1 är originalbilden som är en skärmdump av bankens startsida från slutet av februari
• Bild 2 (fläckar med grön/orange/rött) är en heat map där de färgade ytorna visar vad som drar fokus till sig. Ju rödare/större ytan är desto större sannolikhet att blicken vilar där lite längre.
• Bild 3 (punkter med streck) är en gaze plot som visar i vilken ordning komponenterna drar uppmärksamhet till sig. Siffran 1 indikerar alltså att det är det första man tittar på, och så vidare.
• Bild 4 (svart bild) är en opacity map, vilket i princip är en inverterad heat map och är ett pedagogiskt verktyg som illusterar vad man faktiskt ser på sidan.

Vi ska som sagt vara försiktiga med att dra alltför stora växlar och slutsatser utifrån dessa bilder. Det vi ska fokusera på är tendenser till ett visst beteende, mönster i bilderna och enkla jämförelser.

Handelsbanken

Kommentar: En minimalistisk layout som lyckas bra med att lyfta fram de fyra menyalternativen.

SEB

Kommentar: En överväldigande meny som gör det svårt att hitta rätt med blicken. Orange annons och bilden får för mycket fokus och underlättar inte navigeringen.

Nordea

Kommentar: Sidan är förvisso indelad i block men de ser likadana ut allihop. Det är svårt att förstå var Nordea vill att man ska titta… överallt samtidigt? Flikarna funkar dock bra ur ett navigeringsperspektiv.

Swedbank

Kommentar: Lite mer luft och tydliga innehållsblock gör att besökaren hittar rätt med blicken och kan scanna av. Men vänstermenyn är tung och inte särskilt tilldragande.

Skandiabanken

Kommentar: Många tunga färgstarka block som alla signalerar ”se på mig!” fungerar sämre än väntat. Ansikten får första blicken och menyerna hamnar då också i skymundan.

Optimering av bankernas startsidor

En startsida ska förstås ladda snabbt och skapa så lite förvirring som möjligt. För att se hur bankerna står sig mot varandra, och för att få fler datapunkter, valde jag också ut några jämförbara värden som lätt uppmäts med hjälp av Web Developer Toolbar för Firefox/Chrome samt Googles Page Speed Online. resultatet ser du i följande tabell:

Slutsatser om bankernas startsidor

Swedbank är tung och trögladdad

Swedbank utmärker sig genom att kräva 5 gånger mer KB för att ladda klart än Handelsbanken. De har också flest bilder, flest skript och flest länkar, varav hela 12 länkar är JavaScript-länkar(!), vilket i sig indikerar en onödig krånglighet i deras upplägg.

Ironiskt nog är Swedbank en av de få som komprimerar, men de komprimerar bara sina dokument, vilket är anledningen till att deras dokument är så mycket mindre än de andra. Det är faktiskt bara Nordea som komprimerar CSS och skript ordentligt.

Det finns massor att göra hos Swedbank för att få ner laddningstiden, samtidigt som de designmässigt lyckas ganska bra med att skapa en tydlig startsida. De behöver jobba med att stycka upp sin vänstermeny i mer lättlästa block.

Obestämda signaler skapar brus och förvirring

Bankernas hemsidor lider av samma sak som de flesta hemsidor. Istället för att leda besökaren rätt så slåss man om besökarens uppmärksamhet. Som om hon inte hade nog med budskap att traggla sig igenom. Handelsbanken ger ett föredömligt exempel i jämförelsen, och låter besökare först känna sig trygg med att hitta rätt och håller antalet synliga länkar till ett minimum.

Åtgärder för bankernas startsidor

Några av åtgärderna hos Swedbank (och även de övriga bankerna) bör vara:

• Komprimera mera. Alla skript, bilder och CSS-filer bör komprimeras och även sammanfogas. Det är osannolikt att Swedbank ska behöva så många filer som de kräver att besökarens webbläsare ska hämta. Använd till exempel Minify.
• Sammanfoga bilder. Ja det går. Det kallas för att skapa CSS sprites. Istället för att varje ikon är en egen bild så kan alla ikoner bli en enda bild och sedan används CSS för att styra vilken del av bilden som visas. Det gör att den enda bilden laddas bara en gång (trots att den utgörs av många mindre bilder) och även blir mindre i storlek. Till höger har jag till exempel gjort en bild av 9 ikoner som idag laddas separat. Läs mer om CSS Sprites.
• Utöka browser-cachning. Genom att ange att vissa komponenter (ikoner, CSS) har en livslängd på ca en vecka, så sparas dessa i webbläsarens cache och laddas mycket snabbare. Det kan göras med betydligt fler komponenter än man gör idag. Läs mer om cachning.

Liten inte resurssnålast, visar Skandiabanken

Det förvånar mig lite att Skandiabanken klarar sig så dåligt i jämförelsen. De kräver mer nedladdningar än 3 av storbankerna och är näst sämst när vi kollar hur bra de är på att optimera för Page Speed. De komprimerar inte och slarvar med cachning. När det gäller resultatet som visas i heat map är Skandiabankens dock den jag verkligen skulle vilja testa med riktig eyetracking-utrustning; jag hade förväntat mig tydligare fokusområden.

Sammanfattningsvis

När vi hanterar budskap via webb så är det mycket som ska klaffa. Designen måste skapa ytor som jag lätt förstår att jag ska läsa. Men vi måste också leda besökaren till rätt yta, så att det inte bara blir ett minfält av budskap att ta sig igenom för att hitta rätt. Ge mig rätt verktyg på rätt plats, och på startsidan bör det vara: (1) Information om vad jag kan göra nu och (2) En förståelse för hur jag går vidare och gör det.

Till detta kommer att vi måste bygga sajten på ett sätt som inte förstör upplevelsen trots snygg design. Om det tar lång tid att ladda och om vi är överösta med länkar så riskerar vi att sätta krokben för webbsatsningen. Det gäller att ha koll på alla objekt: CSS, bilder och skript för att det inte ska bli en gryta som kokar över av kodglädje och skrämmer bort de hungriga kunderna.

Det finns enkla, kostnadsfria och lättåtkomliga verktyg för att snabbt utvärdera hur väl du ligger till. Börja mäta och utvärdera för att säkerställa att du inte gör misstag som lätt rättas till och genast bidrar till en bättre användarupplevelse.

När du vårdar din webbplats märker besökarna hur trevligt ditt innehåll är och hur omtänksamt det presenteras. Det är då de kommer tillbaka och vill träffa webbplatsen igen. Tänk om alla banker tänkte så.

1. Transparens

Vår insyn i företags, organisationers och privatpersoners vardag är svindlande om vi jämför med 15 år sedan. Ofta vet journalister och politiker inte ens om vem som kan se deras statusuppdateringar. Inte andra heller, för den delen =) Det bästa är förstås när myndigheter och företag ger tillgång till mängder av intressant data som sedan kan användas för att bygga nya spännande tjänster.

2. Fri viral kopiering

Det kostar inget att kopiera digital information. Spridning sker i bästa, eller värsta, fall organiskt, som virus. Meddelanden som man vill få ut kan få en otrolig spridning. Även, förstås, meddelanden man inte vill få ut.

3. Masskonversation

Vi pratar med alla och de pratar med varandra. Det finns inte en enskild auktoritet (företag eller politisk gruppering) som lätt kan styra köp eller tyckanden åt ena eller andra hållet. Vi blir mer gränslösa som individer och öppna för intryck, att följa vår intuition och vi hittar likasinnade på oväntade ställen.

4. Geografiskt obunden (geografri)

Internet är globalt sammankopplat och vi når det med handhållna apparater dygnet runt. Jag har möten med hela världen, jag ställer frågor till kineser med vändande svar och jag bevakar nyheter där de händer, när de händer… inte dagen efter i den tryckta tidningen. Möten har jag förstås med skärmdelning, exempelvis via join.me (som även funkar på iPad), och samtal via Skype.

5. Eget skapande

Verktygen för eget skapande har revolutionerat media och gett potential för var och en, privatperson såväl som företag, att bli sitt eget mediehus. Det är multimedialt och det är i det närmaste kostnadsfritt. Tänk WordPress, Flickr, YouTube och online-verktyg som Pixlr. Men även kunskapskällor som Wikipedia och diskussionsforum som Flashback innebär en ökad möjlighet att förstå och påverka sin omvärld.

6. Visualiseringar

Våra verktyg gör att vi kan förmedla kunskap på helt nya sätt och visualiseringar frodas på nätet, allt för att så många människor som möjligt ska kunna förstå ett budskap. Det gör underverk för lärande, insikter och innovation. En sökning på #infographic på Twitter räcker för att förmedla vad det handlar om. Infografik-visualiseringar brukade tidningarna vinna priser för. Nu görs de av vem som helst.

Innovation genom kombination

Extra intressant blir det förstås när vi parar ihop de här egenskaperna: Eget skapande och fri viral kopiering (Creative Commons), transparens och visualiseringar (öppen data för nya tjänster), geografiskt obunden masskonversation (World of Warcraft). Möjligheterna känns gränslösa varför jag försiktigt lanserar begreppet geografri i bilden.

Om du inte är med på det här tåget så missar du med stor sannolikhet stora möjligheter att förändra din verksamhet. Och ha roligt samtidigt.

Webbplatsen staffanstorp.se anpassar sig till olika skärmstorlekar.

Johan Edlund — tidig skiss för staffanstorp.se

När jag visar webbplatser som använder sig av Responsive Web Design häpnar många och utbrister: — Det här är ju lösningen för alla mobila webbplatser! Eftersom jag inte sett några djupare användarstudier har jag själv varit försiktigt skeptisk till fenomenet med webbplatser som transformerar sitt utseende beroende på skärmens eller webbläsarens storlek. Är det här vad användarna vill ha och är det vad de behöver? Det är som vanligt med nya superkrafter:

With great power comes great responsibility

För att få en ökad förståelse för hur Responsive Web Design implementeras ringde jag upp Johan Edlund som ligger bakom hur webbplatsen staffanstorp.se beter sig i olika skärmstorlekar. Vi pratar framför allt om projektupplägg och olika utmaningar, men kommer också in på hur ett oväntat offentliggörande av Joakim Jardenberg ledde till en oplanerad testomgång.

Intervju med Johan Edlund om staffanstorp.se

Responsive Web Design — Intervju med Johan Edlund from axbom on Vimeo.

Lär dig mer om Responsive Web Design

Om du vill få mer argument och tips kring hur du ska tänka när det gäller Responsive Web Design rekommenderar jag dessa två alldeles lysande presentationer:

Pragmatic Responsive Design

Why Mobile First isn’t enough

…och tillhörande video.

Videon är lite skakig rent tekniskt, men framförandet är sevärt. Nästa vecka fortsätter jag min intervjuserie med Kevin M Powell via Skype. Intervjun kommer publiceras i min engelska blogg som lanseras samtidigt. Damn straight!

Se videon men mina nyvunna insikter. Tillhörande material finns nedanför. Kommentera gärna om det är något uppenbart jag missat! =)

Här kan du själv jämföra bilderna

• Originalbilderna i PNG-format: bild 1 (339 KB) | bild 2 (550 KB) | bild 3 (721 KB)
• Komprimerade i PNG-format: bild 1 (248 KB) | bild 2 (429 KB) | bild 3 (566 KB)
• Komprimerade i JPG-format (80%): bild 1 (29 KB) | bild 2 (55 KB) | bild 3 (63 KB)
• [highlight]Uppdatering 23 sep – för att visa att det går att åstadkomma färgkvaliteten även i JPG-format[/highlight]Komprimerade i JPG-format (90%): bild 1 (55 KB) | bild 2 (95 KB) | bild 3 (111 KB)

Jämförelse av bilder på Mio.se

I filmen minskar jag snabbt filstorleken på bilderna med 90%. Det är snabbt gjort med ett bra bildhanteringsprogram. [highlight]Så ska det självklart inte vara.[/highlight]

När jag tittar på bilderna så här i efterhand efter att ha gjort videon kan jag villigt erkänna att jag ser några nyansskillnader (se nedan) som förmodligen beror på att det är olika bildformat (PNG vs JPG). Säkert går det att förbättra med lite större storlek på JPG-bilden. [highlight]Men det finns inget som motiverar att bildens filstorlek ska vara mer än 900 % större.[/highlight] Dessutom kan jag skylla på att jag gjorde min optimering på 2 minuter – säkerligen kan en grafiker göra det aningen bättre. Uppdatering: Jag har nu lagt till JPEG-bilder med 90%-kvalitet; de bibehåller färgkvaliteten men är ändå 83% mindre i filstorlek.

Mio – bild på säng i originalformat som på mio.se (550 KB)

Mio – samma bild på säng i JPEG-format (55 KB)

[highlight]Mio – bild på säng i originalformat som på mio.se (95 KB)[/highlight]

[highlight]Uppdatering 23 sep 2011: [/highlight]

Jag håller med om att det är nyansskillnader i fotona när de är i olika format. Jag visar här samma bild i JPEG format med 90%-kvalitet. Den är på 95 KB och originalbilden ovan är alltså på 550KB. Här är skillnaderna betydligt mindre och bilden är fortfarande 83% mindre. Jag känner att mina argument håller även om vi kan dividera om de exakta procentsatserna.

Diagram från videon med optimering av bilder från Mio

Diagram som visar hur mycket Mio potentiellt skulle kunna spara i filstorlek (i princip över hela sajten) om de optimerar sina bilder. Förbättringspotentialen ligger på ungefär 76%.

De här förhållningssätten hjälper mig göra mina kunder mer framgångsrika och konkurrenskraftiga.

1. Tänk digitalt. Agera analogt.
   Ja mina lösningar må vara digitala men de används alltid i ett analogt sammanhang, av vanliga människor. Jag kommer alltid se människorna.
2. Utmana problemet.
   Jag kommer inte att  jaga en lösning utan att förstå vad problemet är. Vad det verkligen är. Jag kommer alltid utmana din uppfattning av problemet.
3. Experimentera. Med mänskliga objekt.
   Ett problem kan betraktas ur många vinklar, pillas på och formas i många gestalter och storlekar. Jag kommer generera idéer, experimentera och dra slutsatser. Och jag testar helst på mänskliga objekt i verkliga situationer.
4. Bind inte fast lösningen.
   Oavsett hur färdiga du och jag känner oss så kommer lösningen alltid att fortsätta i konversationer och måste ständigt vara redo att transformeras. Jag kommer vara redo för föränderliga miljöer.
5. Succé är inte en känsla. Bevisföremål A tack.
   Det är inte en succé förrän problemet är löst. Jag kommer motivera lösningar med verklig data och bevisföring.
6. Kritisera inte. Överträffa.
   Vilken lösning som helst, oavsett hur illa den jag tycker den är, är ändå oändligt bättre än ingen lösning eftersom vi lär oss något. Om jag misslyckas eller ser brister kommer jag inte stå och prata om det. Jag kommer göra bättre.
7. Alla andra vet mer.
   I den sanna andan av crowdsourcing kommer jag använda så många människor som möjligt för att utveckla förädlade idéer och lösningar.
8. Dela allt.
   Stjäl mitt arbete och gör det bättre. Jag är ödmjuk inför din uppmärksamhet och stjäl gladeligen tillbaka det förbättrade omarbetet.
9. Använd illustrationer i kommunikation.
   Illustrationer är universella och mäktigare än ren text. Jag kommer använda illustrationer för att människor lättare ska förstå. Och för att locka din uppmärksamhet.
10. Konkret är grunden för framgång.
    Jag kommer aldrig säga ”Vi kan prata med målgruppen”. Jag kommer säga ”De här tio personerna nämnde ert varumärke i sociala medier förra veckan. Jag har deras adresser. Låt oss gå och prata med dem i 2 timmar; det kommer kosta 20 000 kr.”
11. Var mänsklig och jordnära.
    Jag kommer alltid vara ädelsinnad i min konversation och berömma de som berömmas bör. Det vore också underbart att få luncha med dig. Du har ju orkat läsa så här långt.
12. Var inte tråkig.
    Det går att göra ett bra jobb enligt regelboken. Men det går alltid att göra ett bättre jobb om man samtidigt har roligt och stimulerar alla sinnen. Jag vågar ha roligt och vill att du har roligt med mig.

Allt annat vore tjänstefel.

Min mindmap från Disruptive Change

För tio år sedan skickade jag ett mejl till David Weinberger, en av författarna till ett manifest och en bok som delar namn: The Cluetrain Manifesto. Jag talade om att jag översatt manifestet till svenska och han länkade till min förtjusning snabbt tillbaka från cluetrain.com! Så sent som i förra veckan återbesökte jag de briljanta teserna om [highlight]förändrade marknadsregler[/highlight] eftersom flera av de medryckande talarna på Disruptive Change tagit inspiration av dem.

Här är mina reflektioner från en uppfriskande dag på Tekniska museet den 24 maj 2011.

Grundtesen i the Cluetrain Manifesto är att marknader är konversationer. I och med internets förmåga att knyta ihop människor över gränser och erbjuda en global plattform för kommunikation och realtidsinformation så blir människor allt smartare i sin kontakt med företag. I Cluetrain uttrycks det så här:

Börja med den analoga frågan

Låt oss börja med den enklaste formen av vardagliga utmaningar: frågeställningen. Vi undrar alltid något: var hittar jag det där dokumentet med skrivregler, hur hittar jag till konferensrummet Vintergatan och när är säljmötet med Ericsson? Med en ständigt ökande arsenal av sökmotorer på nätet och i våra datorer så finns det trots allt alltid en analog informationskälla som vi återkommer till: andra människor.

Jonas Söderström tycker inte att mycket har hänt. Foto: Mikael Persson

Jonas Söderström argumenterade övertygande kring insikter han fått bland annat via intervjusituationer på företag.

1. När det handlar om information så namnges ofta en person som varandes expert inom ett visst ämnesområde.
2. Information från en person innehåller ofta kontextuellt värdehöjande information som en maskin aldrig kan ge… exempelvis: ‘skrivreglerna finns här men jag vet att Jonas jobbar med uppdateringar…’ eller ‘säljmötet med Ericsson är den 18:e och Lena är med via telefon eftersom hon är i Japan’.
3. Arbetslivet har en övertro och ett överskott på information, men ett rejält underskott på återkoppling.

Jonas och senare även Troed Sångberg menar att sök håller på att ersättas av socialt. Jag tror att bägge dessa krafter behövs men att de avgränsas allt tydligare. och att ”sök via människor” har underskattats starkt i flera år. En begränsad mängd människor kommer vara specialister på att ratta de nya sökverktygen och andra människor kommer i större utsträckning använda dessa informationsmäklare som filter.

Vårda dina påverkare som de verkliga drivkrafterna i organisationen

I samma andetag vill jag poängtera att de människor i din organisation som besitter rollen som informationsmäklare – de människor som alla andra vänder sig till när de behöver information, stöd och hjälp – är de som Godin kallar sneezers eller Gladwell kallar mavens. De är erkända experter i sitt ämnesfält och överför kunskap till andra. De är kittet i organisationen. Och man behöver oftast inte vara raketkirurg (för att låna ett av mina favoritbegrepp från Krug) för att snabbt lista ut vilka dessa människor är.

Vårda dina påverkare för när du befinner dig i en organisationsförändring (vilket är oundvikligt) kommer du ha svårt att föra hela organisationen i en riktning, men kan du [highlight]motivera dina påverkare[/highlight] så kan det starta en våg som många surfar med i. Det handlar om att hela tiden ge dina påverkare rätt verktyg för att göra det de är bäst på: driva verklighetens knowledge management. Don’t piss them off.

[box type="note"]Försök inte automatisera processer som inte är linjära. Prata istället med människorna som förbättrar processerna på egen hand.[/box]

Dela information skapar värdefull återkoppling

Vi bör dela allt, tycker JP Rangaswami. Foto: Kristofer Björkman

Delar information gör vi förstås människor emellan, inte med maskiner. Det är när vi får återkoppling på våra tankar och idéer som tankar om förändringar uppstår: alltså nya tankar och idéer = innovation. Konferensens keynote-talare JP Rangaswami menar att också det som uppfattas som värdelösa statusuppdateringar kan leda till oerhört värdefulla konversationer. Konversationer som kan leda till transaktioner.

[box type="note"]Bara i år har två av mina till synes ”värdelösa” inlägg på Twitter spårbart lett till reella nya kunduppdrag! Kanske fler…[/box]

Ett sätt för företag att lättare skapa förutsättningar för dialog är att skapa [highlight]sociala objekt[/highlight]. Sociala objekt är något som människor kan prata runt för att grunda en gemenskap kring ett gemensamt intresse; sedan kan den gemenskapen leda till att man bygger broar och förutsättningar för dialog inom andra områden.

Sociala objekt? JP Rangaswami ger exemplet songmeanings.net där man publicerar låttexter och människor diskuterar deras innebörd. Över tid kan man ta bort låttexterna men gemenskapen och intresset för att kommunicera med varandra finns ändå kvar. I Sverige tycker jag forumen hos Allt för föräldrar är ett bra exempel. Det börjar med ett gemensamt intresse, föräldraskap, men nu finns forumämnen som till exempel behandlar politik, juridik, religion och teknik.

Presentera kunderna för varandra

En av de mest fördelaktiga och underutnyttjade fördelarna med digital kommunikation är möjligheten att sätta kunder i kontakt med varandra. När kunder får prata sinsemellan om ditt företag eller varumärke (i bästa fall ett socialt objekt) så uppstår en typisk win-win-win situation :

1. Det är tacksamt för kunder att prata med människor i samma situation, de har en mer trovärdig empati och kan beskriva problemlösningar ur ett kundperspektiv (win!).
2. När kunder hjälper dig besvara andra kunders önskemål så reduceras dina kostnader för support (win!).
3. När du får insyn i hur människor pratar med varandra om dina produkter och tjänster så får du ett starkt och trovärdigt underlag för produktutveckling (win!).

Innovation gör riktigt ont. Som en…

Mark Comerford föreläser gärna barfota. Foto: Per Axbom

Nu låter det ju hittills ganska enkelt:

• sätt anställda i kontakt med varandra så uppstår insikter som gynnar företagen och
• sätt kunder i kontakt med varandra så uppstår insikter som gynnar företagen.
• sätt anställda och kunder i kontakt med varandra så uppstår insikter som gynnar företagen.

Det vi måste inse är att det här (faktiskt!) är omdanande tankar för de flesta företag och den största utmaningen är att få företagen att [highlight]omfamna de disruptiva förändringarna[/highlight] och se fördelarna med dem.

Eller som Mark Comerford uttrycker det:

Jag håller också med Mark om att vi måste vi tänka bort digitalt och analogt som olika kanaler eftersom detta återspeglas felaktigt inuti organisationer. När företag särskiljer analogt och digitalt leder det till konflikter i ansvarsområden, budgetfördelning och en störande brist på stringens i kommunikation med kunder och intressenter.

En innovativ organisation är en ledningsfråga

Det är något helt annat än teknik som kommer definiera en innovativ organisation. Det handlar om ledarskap och organisationens förmåga att anamma ett antal egenskaper som flera av dagens talare, bland andra Beth Topolovsky, poängterar:

Beth Topolovsky sågar traditionella företag. Foto: Mikael Persson

1. Chefer får inte längre vara ett filter för information (uppifrån-och-ner), de ska vara ett stöd för kreativitet och lyfta fram medarbetare som vill göra sig hörda (nerifrån-och-upp).
2. Förtroende – vi måste ge medarbetare tid att följa sina passioner, det handlar om att både ge arbetstid för innovativt tänkande (lekfulla inslag) och att ge dem frihet i när och var arbetsuppgifter utförs (läs gärna på om ROWE – Result-Only Work Environment).
   1. Det här leder till nöjdare medarbetare som stannar kvar i företaget (win!) och
   2. det leder till många nya idéer till produkter och tjänster (win!).
3. Iterationer – Det handlar om att våga göra ständiga små förändringar i organisationer för att snabbt lära sig vad som fungerar och inte fungerar. Terrence Brown pratar om pivoting, eller en vridrörelse runt en axel likt en basketspelare som står med en fot planterad i marken och vrider kroppen runt den foten. Det gäller alltså att stå kvar med en fot i den befintliga affären allt eftersom man provar andra affärsidéer eller riktningar.
4. Real world testing - Istället för att testa i slutna rum testar man sina idéer på den riktiga marknaden. För många företag låter det knäppt. Andra gör det hela tiden. Exempel på en sådan testmetod är A/B-testning.

5. Lyssna på kunderna – förutom att testa med riktiga kunder måste företag också hela tiden inse vikten av att också lyssna på dem. JP Rangaswami menar att många företag inte vill prata med sina kunder eftersom de ogillar kritik och är förändringsobenägna. Samtidigt citerar Mark Comerford MIT-ekonomen von Hippel som säger att 70% av produkt-innovationer kommer från kunderna. Det stämmer också väl överens med de siffror jag hört från Procter & Gamble’s community Connect & Develop.

Många av de egenskaper som experterna nu enas om måste finnas hos alla företag som vill överleva internetrevolutionen är diametrala motsatsen till de egenskaper som traditionella företag idag lever med.

Och det knyter väl an till det som Beth Topolovsky inledde dagen med: de stora drakarna missar de nya affärsidéerna eftersom de inte ser att kunderna frågar efter dem, de ser marknaden som för liten och de är framför allt kostnadsdrivna, alltså mest intresserade av att reducera kostnader. Experimentlusten och experimentviljan saknas i princip helt och människor är fortfarande batterier i en maskin.

[box type="note"]Den mänskliga rösten lyser med sin frånvaro i den gamla ekonomin.[/box]

De största utmaningarna återstår

Cookie-lagen var en parentes men ingen varnade mig för de goda kakorna på Disruptive Change… Foto: Per Axbom

Konferensen ägnade också paneldebatter och diskussioner till att försöka förstå hur företag kan anamma det nya tänket och bli mer öppna i sina kontaktytor mot marknaden. Det pratades intresseväckande, men utan egentlig slutsats, om konfidentialitet och kontrasterna mellan beteenden och verktyg, mellan det verkliga och det digitala. Ett tema lyser dock starkast: [highlight]transparens är den nya heliga graal[/highlight], och jag tror Johan Lange sammanfattade det bäst:

Mycket av budskapen från Disruptive Change handlar om att många företag måste vända ut-och-in på sina sätt att angripa företagande. Jag tror det är precis likadant med transparens. Vi angriper transparens från det gamla sättet att tänka. Jag tror så här:

[box type="tick"]Fråga inte: bör vi dela med oss av det här? Låt transparens vara utgångsläge och fråga: finns det skäl att inte dela med sig?[/box]

Och med de orden får citat-motorn JP Rangaswami avsluta med konferensens i särklass viktigaste råd:

[box type="info" icon="none"]

[unordered_list style="arrow"]

Mer om Disruptive Change

• Video från konferensen: Beth Topolovsky: Reinventing your organization to act and compete like a start-up (fler filmer publiceras efter hand på disruptivemedia.se)
• Fler bloggare om Disruptive Change: Anders Sporring, Daniel Kjellsson x 2, Therese Reuterswärd, Deeped, Miriam Olsson

[/unordered_list]

[/box]

Tack Disruptive Media och Annika Lidne för en otroligt givande dag!

Befinner mig på en konferens i regi av @annika och Disruptive Media, inbjuden som bloggare. Eventet heter Disruptive Change och det är en imponerande talaruppställning och hög kvalitet på innehållet så här långt. Jag kommer skriva ett blogginlägg som sammanfattar dagen, men mina anteckningar kan du redan nu se live här…

Vill du följa även talarna live så är länken http://disruptivemedia.se/live

Under de senaste åren har Daniel Pink och Dan Ariely blivit talesmän för förnyade sätt att se på motivation och drivkraft hos människor: vi presterar bättre under autonomi och möjligheter att göra skillnad än av belöningssystem. Helt kort: den klassiska moroten och piskan fungerar inte för kreativa yrken där människor inte ser sitt arbete som något nödvändigt ont utan som något som förverkligar dem själva.

Trots att Google för mig har symboliserat ett av världens mest kreativa arbetsplatser så går nu Googles grundare och nytillträdde VD Larry Page tillbaka till inget mindre än, just det, morot och piska.

I ett nyligen läckt internmeddelande som fått uppmärksamhet vill Larry att Google ska göra betydande framsteg inom sociala medier. Och han skriver:

Vart är du på väg Larry? Dags att vakna? Foto Herkko Hietanen

Google-recept för sämre resultat

Det är inte bara så att forskningen visar att morot och piska inte fungerar som motivationsfaktorer, det är dessutom så att tidiga löften om betydande ekonomiska ersättningar kan rejält försämra människors förmåga till ett bra resultat. När det kokas ner till att handla om pengar så försvagas förmågan att lösa problem.

Notera att forskningen som ligger till grund för de nya insikterna om motivation har 50 år på nacken och resultaten har reproducerats världen över.

Om det här är en signal om hur Larry Page ser på ledarskap så kan det vara så att vi går mot en ganska mörk period i Googles sagolika historia.

Ska Google trängas eller leda vägen?

Google förändrade spelreglerna för sök och kunde förändra spelreglerna för sökordsannonsering. De har sedan förändrat spelreglerna för hela mänsklighetens tillgång till data som satellitkartor, kriskommunikation och förmågan att dela kunskap i ljud och bild utan begränsningar i tid och rum.

Det är inte genom att hämta inspiration från andra initiativ som Google har förändrat vår värld, utan genom en kultur och kärnvärden som gör att deras anställda på eget initiativ vill bidra till en bättre värld. Det är autonomi.

Ta tre steg fram, inte två tillbaka

För mig är Google redan VVS-systemet i mina sociala engagemang. Det är via söket jag hittar människorna som jag vill konversera med, bloggarna jag vill följa och filmerna jag vill dela med mig av.

Det Google jag en gång beundrade hade inte försökt utmana Twitter och Facebook på deras hemmaarena, de hade identifierat den blå oceanen och skapat något helt unikt.

Observera att Larry Pages uttalande kommer mindre än ett halvår efter att Eric Schmidt, tidigare VD:n, ämnade överge bonusar till förmån för en högre fast lön och gick ut med att detta var grundat på återkoppling från personalen.

Larry har just nu 2 av 10 i Page-rank hos mig. Kan han öka den tror ni?

P.S. Börja med att läsa boken Drive av Daniel Pink. Självklart behöver kreativa människor lön, men bara för att få den saken ur världen så att de kan ägna sig åt det som är viktigt för dem: skapande. D.S.

Video streaming by Ustream

Övrigt i axplock

Feature: [highlight]How A Tweet Turned Into An In Flight Dance Party[/highlight]

KLM verkar onekligen ha rätt personer på rätt plats när det gäller deras Twitter-konto. I julas överraskade de människor med gåvor vid gaten – de hade helt enkelt följt sina passagerare på Twitter och kollat upp vad de gillade. Det är kärlek, och riktigt smart. Och nu den här premiär-flygningen till Miami som de efter en Twitter-diskussion flyttar fram en vecka för att tillfredställa DJ Sied Van Riel och producenten Wilco Jung, samtidigt som de sätter nytt världsrekord.

Fortfarande är det förstås ett gäng frågor som är obesvarade hos mig:

• Om nu de här musik-killarna lyckades fylla planet med passagerare på några timmar, hur gjorde de det?
• Och hur kunde KLM lita på att det var bindande löften om att resa med planet?
• Och vem kontaktade Guinness rekordbok?
• Och var är original-tweetsen?

Jag menar inte att misstänkliggöra men ibland vill sådana som jag ha lite mer källinformation – inte minst för att insikterna om vad som hände ska bli rätt.

Det är viktigt att notera, tycker jag också, att det inte är Twitter som skapar de här historierna – det är en företagskultur och ett engagemang hos de KLM-medarbetare som har både idéer och mandat att genomföra de här satsningarna från ax till limpa. Det är rätt personer vid Twitter-kontots roder. Vem styr ditt företags Twitter-konto? Kan de påverka och vilka ramar har de för att knyta an till kunderna? Twitter är ett otroligt verktyg för att komma närmare riktiga människor. Men det gäller också att vilja det.

Axplock:

foto:niallkennedy

1. Get started without signing up
   Bra interaktionsdesign för att engagera användare innan de behöver skapa konton, men också bra tjänster som omnämns i denna artikel!
2. Google’s Larry Page returns as CEO: 5 predictions – Yahoo! News
   Hmm, det verkar finnas många skeptiker till Larry Page’s tillträdande som VD för Google. Är han en aggressiv sociopat eller var han kanske det en gång i tiden—?
3. Redesigning Banking with Behavioral Economics in Mind
   Hör och häpna, det är människor med mänskliga behov som använder banker. Men allvarligt: en genial design-lösning beskrivs lite i förbifarten i denna artikel. Man låter användarna visuellt spara pengar till exempelvis en dator eller Hawaii-resa utan att de behöver ett separat konto för det, bara en visualisering med hjälp av en linje och rubrik i det befintliga kontots saldo som delar upp summan i det jag sagt att jag vill avsätta varje månad samt det jag i så fall har kvar att spendera. Sparmålet ligger då också fullt synligt (som en påminnelse eller nagel i ögat) i internetbanken när jag utför alla mina övriga ärenden.
4. Facebook stänger ner våra kunder
   Bra tips för er som råkar ut för Facebooks allsmäktiga nedstängningar…
5. Testing a Business Model Like a Scientist
   Tänkvärd artikel och bra exempel på användning av Business Model Canvas.
6. Creating Valuable Content: An Essential Checklist
   Jag gillar checklistor. Påminn mig att lägga ut min egen checklista för webbcopy under mallar.
7. User Experience Treasure Map | Flickr – Photo Sharing!
   En gammal favorit som påminner om alla typer av arbeten som behöver ta i beaktande när vi jobbar med användarcentrerad utveckling.
8. Mikael Norling bjuder på gratis ikoner för sociala medier
   Flott och frikostigt av Mikael. Även om han först glömde Facebook

Tillåt mig att strax såga Jappys argument vid fotknölarna.

åt mig först bara poängtera: när man mäter framgång kan man titta både på kvantitativa och kvalitativa* värden. Facebook fans är ett kvantitativt värde och lätt att mäta. Vi använder kvantitativa siffror för att jämföra oss med andra och skapa en förståelse för vår egen situation. Vi kan jämföra marknadsandelar med konkurrenter och försöka förstå varför den ena eller andra har mer eller mindre; och vi kan använda kvantitativa siffror för att se plötsliga förändringar (många nya fans eller sjunkande antal fans) och använda det som utgångspunkt för att lära oss orsak och verkan i vår egen bransch.

Att ha en mindre marknadsandel men en mer nischad och engagerad målgrupp kan i sig vara en strategi.

Så absolut, det är fel att direkt lägga en värdering om bra eller dåligt i endast siffran, men siffrorna är grunden till vidare tolkning och förståelse tillsammans med andra värden. Bara för att vissa företag inte förstår vad antalet Facebook fans innebär för deras bottom line och hur de kan använda antalet till sin fördel, betyder inte att de ska ignorera siffran. Det betyder att de måste öka sin beslutskunskap genom att sätta in siffran i ett sammanhang.

*En parentes: Svenska journalister har tyvärr misshandlat ordet kvalitativ till semantisk pyttipanna – det har inget att göra med ”hög kvalitet”; kvalitativ forskning kritiseras ibland även för att hålla en låg kvalitet. Sug på den.

Så, nu plockar jag fram sågen

1. Jappy säger: Facebook fans är inte lika med intryck (eller ögon)

ovisst. Antal Facebook fans innebär inte att samma antal ser ditt innehåll. Men det är inte ett argument mot att titta på antalet fans. Det viktiga är att vara medveten om vad siffran betyder. Övrig statistik som han presenterar är direkt vilseledande. En undersökning visar att ”bara” 0.2% av fans ser din statusuppdatering; den andra undersökningen visar att ”bara” 1% gillar dina statusuppdateringar. Det är alltså 80% fler som gillar än som ens ser(!)  - plus det faktum att inga av dessa undersökningar kunnat göras om man inte mätte antal Facebook fans.

Slutsatsen är enkel: det viktiga för dig är att mäta vilken effekt dina statusuppdateringar har för just dina fans. Och visar det sig att du har 10 000 fans och 1% gillar dina statusuppdateringar så är det 100 likes (med ringar på vattnet) till en löjligt låg kostnad. Det är inte så bara det. Här är det aktuellt för dig att ta in värden som till exempel alternativkostnader för marknadsföring i andra kanaler, och deras räckvidd. Tricket som Jappy hela tiden missar är att få insikter genom att kombinera data.

2. Jappy säger: Facebook fans är inte lika med opinionsbildning (eller köpare)

m detta används som logik för att det är irrelevant att mäta antal Facebook fans så finns det ju uppenbarligen ingen anledning att ha en Facebook-sida. Återigen så är det viktiga att ha en förståelse för dina egna fans, deras behov och vad du kan ge dem. I min värld finns det olika roller som fans spelar och det viktiga är faktiskt sällan att omvandla dem till frekventa köpare, bland det viktigaste är [1] att de agerar ambassadörer genom att hjälpa till att synliggöra varumärket och [2] att de kan bidra med återkoppling på produkter och tjänster, vilket leder till förbättringar och större engagemang.

Engagemang kan till exempel visa sig i en plötslig ökning i antalet fans, men om vi inte mäter den siffran så är vi lyckligt omedvetna…

3. Jappy säger: Facebook fans är inte ett mått på engagemang

örutom att på egen hand fullständigt spränga hål på den statistik han presenterar i punkt 1 så jämför han Coca-Cola med…. Justin Bieber(!) Kom igen.. Vilken 6-åring som helst kan nog lista ut att jag hellre pratar med en människa än med en läskflaska.

Som jag nyss nämnde så kan svängningar i antalet fans vara ganska starka indikationer på en plötsligt ökning i engagemang, eller ett missnöje. När han ser på antalet likes så bedömer Jappy alltså det som måttet på engagemang och försöker slå hål på en kvantitativ siffra med en annan kvantitativ siffra som med samma argument skulle kunna vara lika irrelevant. För om jag vore tonårstjej och lyckligt förtrollad av Justin Bieber skulle jag nog klicka like även på de mest irrelevanta statusuppdateringarna.

Det är förstås inte Justin Bieber som Coca-Cola bör jämföra sig med. Alls. Möjligen Pepsi (som inte alls lyckas lika bra). Men det Coca-Cola tittar på är hur de kunde nå lika många människor och effekter med andra verktyg och vilka kostnader det skulle innebära. Och i den ekvationen är antalet fans en siffra som de måste ta hänsyn till, självklart i kombination med hur många fans de lyckas engagera – inte bara i likes, men även i kommentarer, klick, köp och ett smörgåsbord av virala effekter. Man jämför inte bara med andra digitala satsningar, utan även med till exempel sponsring av Super Bowl.

Men låt oss för all del ta exakt samma diskussion om Justin Bieber och Coca-Cola om två år!

4. Jappy säger: Facebook fans är inte knutna till en målsättning

mm, vad skulle kunna vara en typisk målsättning? I min mall för sociala medier-strategi tar jag upp några grundläggande alternativ: göra affär, skapa leads, skapa engagemang (förlänga kundrelation), ladda ner, bidra (affärsutveckling) och skapa ambassadörer. Första steget och primära aktiviteter är självklart modeller för att lyckas med de här målsättningarna i en Facebook fan page; men om man lyckas med sin taktik så ser jag inte hur det är irrelevant för målsättningen hur många fans sidan har. Det är tvärtom otroligt relevant.

5. Jappy säger: Ett fåtal fans är ok om de är aktiva

ag hör ofta: det är inte antalet fans, det är kvaliteten på de fans man har. Och visst: jag har gärna ett fåtal relevanta fans som är världens bästa ambassadörer och bidrar till min affärsutveckling. Men jag satsar på att chansen för mig att hitta dessa fåtal människor med topp-engagemang, och incitamenten för dem att delta, ökar ju fler fans jag har. Och har jag redan hittat dessa människor som bidrar på det sätt jag ”hoppas” (jag hoppas helst inte, utan vet vad jag vill) så är sannolikheten stor att att det engagemanget bidrar till mer fans – men mäter jag inte fans så vet jag förstås inte det…

Jappy tycker vi ska mäta klick, återkoppling, diskussionsvolym och sentiment (stämningsläget)

Det tycker jag också, om den informationen kan leda till insikter som du kan agera på – och de insikterna blir mer värdefulla i kombination med information om antalet fans, deras demografi och hur det förhåller sig till vår målgrupp i stort.

Återkoppling och sentiment är också väldigt tidskrävande kvalitativa metoder om de görs rätt. Automatisk sentiment-analys må vara möjligt men det blir ofta helt galet. Om stämningsläget är viktigt för dig så lovar jag att du känner av det väldigt snabbt, om du är närvarande. Utnyttja din intuition, för på nätet kan det vara viktigt att agera snabbt vid känsloyttringar.

Tänk så här apropå antalet Facebook fans

Du ska inte sluta mäta Facebook fans, antal klick och likes. Du ska sluta se dem som fristående mätvärden för framgång. Din uppgift är att kombinera dem med annan företagskritisk data (försäljning, marknadsföring), se mönster och omvandla informationen till kunskap och insikter som hjälper organisationen att utveckla sin kärnverksamhet.

Det sägs att kunskap på webben är gratis. Jag lovar: det är villovägar också. Jappy, I’m not happy.