Så här ser processen vanligtvis  ut när man handlar på nätet (grovt):

1. Hitta varan
   1. Navigera fram till den i en struktur eller
   2. Sök varan i den interna sökmotorn
2. Klicka på köp-knappen
3. Gå tillbaka till steg 1 för varje vara du vill köpa
4. Gå till utcheckningen

Och den här processen funkar rätt bra när jag handlar till exempel tekniska prylar. Då handlar jag nämligen en begränsad mängd varor. Men problemet med processen blir uppenbar när man handlar matvaror, för då ska man handla många olika sorters varor.

Foto av Henrik Ström

En klassisk lösning på det här problemet har varit att jag kan spara min varukorg och beställa samma varor en gång till nästa gång. Men handen på hjärtat: hur ofta händer det att du handlar samma ärtsoppa och Havre Fras vecka efter vecka? Och det passar helt enkelt inte heller med den mentala modell för matköp som vi har inrotad i vår kultur: vi skriver en inköpslista som vi fyller på under veckan (jodå, den sitter på kylskåpet eller annorstädes i köket).

Sedan tar vi med listan och går efter den när vi handlar.

Snabbköp närmar sig verkligheten

Funktionen snabbköp är begynnelsen till lösningen på problemet (jag säger begynnelsen för det finns brister som jag återkommer till).

När jag klickar på snabbköp får jag upp en bild som påminner om en inköpslista där jag kan skriva upp alla varor som står på min egen papperslapp. När jag sedan klickar på ”Hämta varor” så sker det magiska. En sökning görs för var och en av produkterna samtidigt, och jag får upp en sökresultatlista för var och en av produkterna. Så här ser det ut:

Eftersom tjänsten söker efter alla mina produkter på en gång är detta alltså den enda sökning jag behöver göra! Så köpprocessen blir nu (också grovt):

1. Hitta varorna
   1. Skriv av inköpslista och klicka på sök
2. Klicka på köp för den produkt du vill ha
3. Välj nästa inköpslista och repetera steg 2-3 tills du är färdig med listan
4. Gå till utcheckningen

Här har man alltså eliminerat behovet att för varje produkt starta en helt ny sökning (steg 3 i den tidigare processen), vilket sparar enormt mycket tid. Och man har gjort det genom att vara mer användarcentrerad och utgått från hur människor faktiskt skriver inköpslistor.

Förbättringstips

Processen för snabbköp-funktionen är alltså klockren och visar hur man utgår från människans situation snarare än förutfattade meningar om teknikens begränsningar. Tyvärr så lämnar funktionen en del att önska i implementationen och jag lämnar ett par tips till vidareutvecklingen.

• Det är viktigt att söket är kontextuellt och förstår mig bättre, snarare än bara går direkt på första varan i databasen. När jag skriver mjölk vill jag inte få upp mjölkfritt margarin, kokosmjök och mjölkchoklad framför barnfamiljernas mest köpta dryck. (Vanlig mjölk låg inte förrän på plats 17 i listan!)
• Jag vill kunna skriva 2 liter mjölk och 2 paket bacon utan att få felmeddelande. Det är så jag skriver min inköpslista.
• Överge inte den trevliga visualiseringen med inköpslistan. När inköpslistan byter form och flyttar högst upp i en horisontell navigering tappar man kontakten med människan till förmån för maskinen. Låt hellre inköpslistan ligga kvar i sin ursprungliga form och jobba med sökresultaten till höger om den, så att jag kan lägga till och kryssa av på min virtuella papperslapp.
• I förlängningen ska jag givetvis kunna hålla upp inköpslistan framför webbkameran, ni läser av min handstil och vips så har jag min färdiga varukorg. Men jag ger er 5 år på den funktionen.

I mångt och mycket så har mataffaren.se en hel del trevlig interaktionsdesign som avviker från normen, och det är tydligt att man har ett fokus på att människor ska känna sig välkomna och personligt bemötta. Så även om du inte handlar där så rekommenderar jag ett besök bara för att få nya intryck och idéer till hur du kan lösa navigering och struktur på ett annorlunda sätt; och ge utrymme för den där hyggliga tonen som människor verkar gilla.

Här kommer därför några anledningar till varför det kan vara farligt att tro att Googles sätt att söka är rätt för din webbplats. Det finns många fler, men vi kan väl börja här och så hoppas jag på fler bidrag, både för och emot, av dig som läser:

1. 10 visade träffar är inte alltid optimalt
   Beroende på vilket typ av innehåll du har så kan det vara värdefullt för besökaren att få 10 eller 20 träffar i resultatlistan. Det handlar mer om en kombination av hur snabbt sökningen sker, hur många träffar som kan tänkas vara relevanta och hur många träffar en genomsnittsanvändare normalt får på en sökning. Om den siffran till exempel ligger på någonstans mellan 10 och 20 så är det onödigt för användaren att alltid behöva bläddra vidare till nästa sida när man istället kan erbjuda hela träfflistan på samma sida.

   Google kommer aldrig kunna visa alla träffar på en sida, eftersom du ofta får tusentals träffar. I deras studier är det laddningstiden som avgjort att 10 träffar är optimalt.

2. Googles paginering är inte alltid den mest lämpliga
   Paginering är den lilla bläddringsfunktionen längst ner på sidan med vilken du tar dig mellan olika sidor i träfflistan. Googles paginering erbjuder till exempel inte optimal tillgänglighet eftersom det kan vara svårt att klicka på en liten yta om man vill ta sig till valfri sida.Ett annat exempel som är tydligare och mer klickvänligt är när man istället för sidans nummer listar spannet av träffar som finns på den aktuella sidan. Det vill säga 11-20, 21-30 och så vidare:Man kan också fråga sig om man behöver kunna hoppa till sida 6 direkt, eftersom man ändå inte vet vad som finns där, och om det kanske är mer lämpligt att erbjuda besökaren att alltid kunna hoppa till första eller sista sidan i sökresultatet.

   Läs mer om paginering och se mängder av alternativa utseenden på paginering hos Smashing Magazine.

3. Googles relevansrankning kanske inte passar ert sökresultat
   Relevans är det svåraste (och mest relevanta!) begreppet när man jobbar med sök och det är ingen hemlighet att även Google arbetar aktivt och kontinuerligt med att förändra och förbättra sin relevansrankning — ibland så ofta som 10 gånger i veckan.

   Här vågar jag påstå att det finns speciella önskemål kring relevans hos varje enskilt företag. Till exempel kan pressmeddelanden få onödigt mycket relevans i listor eftersom de innehåller mycket nyckelord och potentiellt kan ha mycket länkar till sig; men det man egentligen vill styra folk mot är en köpprocess.
   
   Att manuellt påverka och styra vad som dyker upp på vissa sökord är en viktig del av arbete med en egen sökmotor; det handlar både om att hjälpa människor hitta det som ger bra svar på deras sökning och samtidigt styra folk mot det som också genererar värde för företaget. Det är en viktig del som inte bara kostar vid implementation utan också måste få kosta löpande, vilket tyvärr ofta glöms bort.

   Så förr eller senare blir man missnöjd med sin sökmotor igen och köper en ny sökmotor i tron att den kan automatisera de delar som inte kan automatiseras fullt ut.’nuff said.

4. Informationen i sökresultatlistan kanske inte räcker
   Hur sökresultatlistan ska presenteras är inte självklart en kopia av Google heller. Vad gäller innehållet i varje träff kan det till exempel debatteras huruvida man ska ha förhandsvisning av dokument, visa relaterade sidor och även hur länken till sidan/dokumentet ska presenteras.

   Eftersom du själv har tillgång till all metadata om alla sidor som finns på din egen webbplats, har du möjlighet att presentera sådant som exempelvis Google inte kommer åt eller väljer att ignorera. Det kan vara ämnesord, kategorier, foton från din bildbank, med mera.

   De som arbetar mycket med sin sökmotor kan aktivt analysera sökfrågorna och se till att ge konkreta svar på specifika frågeställningar direkt i sökresultatet, utan att man behöver leta i resultatlistan. Några som gör detta bra är Trygg-Hansa, som tolkar din frågeställning och ger hyfsade förslag på vad du förmodligen letar efter.

   Söker jag på ”anmäla en skada” så får jag inte ens en sökresultatlista utan kommer direkt till sidan för skadeanmälan. Det närmast Google kommer en sådan logik är knappen ”Jag har tur”. Däremot lämnar träffarna i sökresultatlistan hos Trygg-Hansa en hel del att önska.

5. Synonymer och relaterade ord är inte Googles starka sida
   Samma ord kan betyda olika saker (tomten/tomten) och ett ord kan ha massor av synonymer och konnotationer. I varje företags sammanhang finns ett gäng ord som man använder internt (fikonspråk som benchmarking) och som man alltid vill ska närma sig kundernas/intressenternas språk (vanlig svenska som jämförelse). Ofta är det svårt att sätta sig in i hur användarna tänker, men med en sökmotor får du massor av ledtrådar genom att analysera vad människor faktiskt söker på.

   Det är då du kan se till att styra användare som söker på ”lediga jobb” till en sida som inte innehåller de orden utan som företaget snarare har valt att kalla ”karriär”. En användare som söker efter ”lediga jobb” på Google kommer alltid i första hand få upp sidor som innehåller de orden och inte sidor som heter Karriär. (det finns undantag och trix runt detta, jag vet, men vi pratar generellt).

   Vi hamnar alltså återigen på vikten av att sätta sig in i hur användarna söker efter information och faktiskt erbjuda det bästa svaret på konkreta behov, oavsett vad sökmotorn kanske per automatik tror är vettigast. Förutom synonymer finns böjda ord och relaterade ord som, när man administrerar en sökmotor på rätt sätt, kan vara tillräckliga för att förstå vilken sida den som söker egentligen vill åt, utan att för den skull ha behövt skriva in text som finns på den sidan.

   Det är ett av många sätt som din egen sökmotor kan utkonkurrera Google och skapa en bättre upplevelse.

Om det är Google du vill ha så är det Google du ska använda.

Rent krasst så är det ju så att om din sökmotor ska fungera precis som Google kanske det inte finns anledning att köpa in en egen sökmotor. Kom ihåg att du redan nu kan begränsa din Google-sökning till valfri sajt. Genom att i Googles sökruta skriva till exempel ”site:axbom.se användbarhet” så söker du just bara på axbom.se.

Och om du gör en sådan sökning på din egen webbplats och är heljnöd med resultatet, ja då kanske det är Google Site Search du ska satsa på. För en lagom stor företagswebb (extern) kommer du undan med 2000 amerikanska dollar per år för en kompetent sökmotor när du inte har tid eller pengar att åstadkomma en bättre sökmotor. Obs! Google Site Search har faktiskt möjligheten att ladda upp en egen synonymlista, m.m.

Sökmotorstrategi

Frågan du ska ställa är alltså inte: Hur ska jag få sökmotorn att fungera som Google? Frågan du ska ställa är: Hur ska jag få sökmotorn att ge användarna mer värde än Googles sök? Det är en strategi.

Först måste du förstå vilket värde du vill skapa med en sökmotor, både för företaget och för användarna, och vad det rimligen får kosta. Sedan måste du också lista ut vilken design som kommer åstadkomma det efterlängtade värdet och vilken teknik som kommer ge stöd åt både användarupplevelsen och kostnadsbilden. Jag har illustrerat mitt resonemang i följande diagram:

Visst är det upplevelsen man vill åt

Självklart förstår jag att det inte egentligen är Google man ber om; det som de flesta avser när de bejakar Google är upplevelsen av att man får relevanta resultat. Den upplevelsen är förstås en självklar del av interaktionsdesign men du får aldrig upplevelsen genom att påstå att du vill kopiera någon annan, utan genom att lära känna användarna och istället beskriva hur du vill att användarna ska känna när de söker.

Tyvärr har jag allför ofta också bevittnat att byråer som får höra orden ”Vi vill att det ska fungera som Google” verkligen tar detta ordagrant. Gör inte det.

Vi backar i stället bandet och tar om frågan: hur vill du att sökmotorn på din sajt ska fungera?

relaterat

• För dig som vill lära dig mer om gränssnitt för sökmotorer rekommenderar jag boken Search User Interfaces av Marti Hearst. Du kan läsa den gratis online.
• Fredrik Wackå har skrivit insiktsfullt om hur Västra Götalandsregionen utgick från Google. På ett bra sätt(!) – jag upptäckte detta inlägg när jag halvvägs igenom mitt eget
• Lessons to be learnt from the new Google home page (video)

Men kan företeelsen sökmotoroptimering, och det syfte som avses, egentligen vara något annat än fult? En webbplats med bra innehåll och välskriven text som är kodad enligt gällande standarder: ska den behöva sökmotoroptimering? Är det rätt att sajter med sämre, mindre relevant, innehåll kan komma högre i träfflistorna för att de anlitat en sökmotorkonsult?

När jag skriver på webben så tänker jag givetvis på sökmotorerna i och med att jag tänker på vilken text som länkarna ska bestå av, vilka ord som ska stå i rubrikerna och jag använder mig av ord som många andra förstår och använder sig av. Men det handlar lika mycket om att användaroptimera: det där med sökmotoroptimering följer med i sidovagnen.

Optimering av användbarhet och tillgänglighet går först

När jag hjälper webbplatser att synas bättre i sökmotorerna så ägnar jag mig ofta åt att lära redaktörer att skriva för webben och att visa utvecklarna hur semantisk kod ser ut. Jag önskar dock att vi alla kunde kalla den aktiviteten för optimering av användbarhet och tillgänglighet snarare än sökmotoroptimering. En webbplats som följer W3Cs standarder och redaktörer som kan skriva bra: det ska vara en hygienfaktor och inte något som man behöver sökmotoroptimerare för att belysa.

Att sökmotoroptimering kan utgöra ett eget affärsområde är en tankevurpa i webbranschen. En webbplats som byggs och hanteras på rätt sätt ska inte behöva optimering för att synas bättre i sökmotorerna – den ska redan synas där.

Ja, självklart räknas också till exempel länkarna in till webbplatsen – men initiativet till de länkarna ska komma från andra aktörer och inte från dig själv! Hela tanken bakom betydelsen av länkar till din webbplats är beräknad utifrån att det är värdefulla tips från oberoende källor. Tanken är inte att de som kan betala för flest länkar in vinner.

Betala dig inte in i träfflistorna

Marknadsför gärna din webb på därför avsedda platser, men missbruka inte dina befogenheter som webbägare. Sökmotortillverkarna anstränger sig för att din sajt ska få en synlighet som är befogad, inte en synlighet som är köpt. Förlorarna på köpta placeringar blir i slutändan vi som går miste om det relevanta innehållet: det vill säga du och jag.

Jag själv har oerhört låg tilltro till fenomenet Meta Keywords, en möjlighet att lägga in nyckelord, sökord och begrepp, som är synliga för sökmotorer men inte för vanliga besökare på en webbsida. På grund av missbruk, och låg tillämpningsgrad, övergav de flesta sökmotorer Meta Keywords som sökunderlag redan i slutet av 90-talet. Nyare sökmotorer som Google och FAST har aldrig ens haft stöd för Meta Keywords.

Missbruket dödade keywords-elementet

Tanken är god: tillåt webbägaren att delge vilka nyckelord som är relevanta för just den här webbsidan och på så sätt skapa ämnen och strukturer och stöd för att bedöma innehållets relevans. Men vad händer om Meta Keywords missbrukas och man skriver in nyckelord som inte alls har med sammanhanget att göra – då lurar vi användaren; eller om webbutvecklaren har för låg kompetens för att ange relevanta nyckelord på rätt ställen: ska då webbplatsen uteslutas även om innehållet är intressant?

Innehåll är kungligt

Nej, sökmotorerna insåg att det bästa sättet att avgöra vad sidan handlar om är att faktiskt analysera innehållet på sidan. Det är också där du som webbansvarig bör lägga ditt största fokus: innehållet. Titlar, rubriker, länktexter och upprepningar av förutbestämda fraser är nyckeln till en lyckad träffbild i dagens sökmotorer. Att många länkar till din webbplats, och på så sätt rekommenderar den, är det som kommer trycka upp dig mot toppen av sökresultaten och förbi konkurrenterna. Bästa sättet att få folk att länka till dig är förstås att erbjuda bra innehåll.

Farligt att använda Meta Keywords

Richard Ball från Apogee Web Consulting varnar faktiskt för att det kan vara ofördelaktigt att använda Meta Keywords eftersom du underlättar för konkurrenterna att helt enkelt ”stjäla” och ta fram listor över de nyckelord och fraser som du värderar högt. På så sätt kan de lättare justera sina sidor så att de inbegriper även ”dina” nyckelord.

Flytta fokus från Meta Keywords

Min slutsats när det gäller Meta Keywords är att det tar för lång tid att skriva in nyckelord för varje webbsida och det kostar långt mer än det smakar. Samtidigt lägger de flesta alltför lite tid på att kontinuerligt gå igenom och förbättra innehållet på sidorna så att de på ett icke konstlat sätt ger utrymme för strategiskt viktiga ord och uttryck. Genom att lägga tiden från arbetet med Meta Keywords på att i stället optimera innehållet på sidorna så kommer nyckelorden, ironiskt nog, ge betydligt mer verkan.

Läs mer:

• Meta Keywords Advice, Richard Ball
• Death of a Meta Tag, Danny Sullivan
• Wikipedia: Meta tag

IBM OmniFind Yahoo! Edition ger dig:

• Stöd för upp till 500 000 dokument.
• Sök både inom företaget och på Internet från samma ställe, i och med konfigurerbar integration med Yahoo.

Nackdelen? Tja, IBM vill förstås förr eller senare att du uppgraderar och väljer fler tjänster inom deras produktflora.

Ett annat gratis och användbart sökverktyg som jag själv använder är Google Desktop, som också finns i gratis version för företag: Google Desktop Enterprise. Google Desktop söker även bland dina mejl, vilket för mig är ovärderligt, och är tillgängligt direkt på datorns skrivbord.

1. Alla bara älskar poddradio.
   Att kunna välja program när man vill från vilken källa man vill är bara föööör bra. Personlig tablå är framtiden, oavsett medium. Se podradio.nu och poddradio hos SR. Jag tror inte den personliga TV-tablån hinner få den genomslagskraft leverantörerna vill.
2. Google utmanas av nischade sökmotorer.
   Att söka i allt är häftigt. Att söka i allt som intresserar just mig är häftigare. Google gör egna provskott inom det här området men andra har större möjligheter att profilera sig som nischade. Kolla exempelvis in min webstrategy swicki.
3. Internet flyttar in i vardagsrummet (och köket).
   Långsamt ser vi ett skifte mot att läsa morgontidningen på nätet. Digitalt papper kommer, men vi får vänta några år tills det finns hos Clas Ohlson. Framför allt vill vi kolla mejl i reklampausen utan att lämna soffan. Gör man som jag så sköts videosamtal via Skype också företrädesvis med TV-datorn. I köket vill vi åt alla receptdatabaser.
4. Adobe Flash blir de facto standard för interaktiv grafik, spel och utbildning på webben.
   Se bara på Flickr, YouTube och så vidare… Flash-utvecklare kommer ha jobb en bra tid framöver. Missa inte heller Adobe Flex med vars hjälp du skapar plattformsoberoende affärsapplikationer som körs i Flash.
5. Företag börjar skapa communities..
   Företagen får en egen kanal rakt in i målgruppernas medvetanden; det närmaste vi kan komma att läsa konsumenternas tankar. Alla vinner på det. Se på Europeiska reseförsäkring som har Resdagboken eller Agria med sina djurbloggar. I förlängningen vågar också företagen i gengäld slappna av, ta sig själva på mindre allvar och vara mer äkta.

Tänk, 2007 blir bara roligare och mysigare!

Jag kom i kontakt med Google första gången i början av 1999 när en kollega på Ericsson, Alar Sosaar, visade mig en ny sökmotor som kommit och som han tyckte gav riktigt bra sökresultat.

Detta var på Altavista och Yahoos storhetstid då portaler var på frammarsch och just kringtjänsterna under sökrutan började växa mycket på dessa ganska överbelamrade sajter.

Jag minns att jag blev fascinerad av en sökmotor som var just bara en sökruta och inget annat. Det kändes lite rebellaktigt redan då(!). Och helt rätt.

Så här såg Google ut 1999. Notera att de inte ens lyckats göra en genomskinlig bakgrund till loggan. Ja, det var tider det…