Idag kommer axplocket sent, men lite av anledningen är att jag måste hålla allt jag lovar: och i veckan kommer bland annat en färdig interaktionsdesign till ett utvalt företag bland alla de som nappat på mitt erbjudande om chans på ett nytt webbformulär

Användarupplevelser och design

Hmm, de tänkte nog: vi har för många alternativ. Men lösningen är spritt språngande...

» Best Menu Option Ever: See Fewer Choices
Åh, jag skulle kunna jobba enbart med design-misstag hos banker tror jag. Det här exemplet från Chase Online är fantastiskt!

» Recommendations for Usability in Practice – Card Set
Mer inspirerande kort att beställa!

» How value works
Bra om beteenden, hur vi uppfattar värde och hur du håller människors intresse vid liv, av Jesper Bylund.

» 4 Reasons to Spring A Few Bucks For That Premium WordPress Theme
Japp, jag betalar för de teman i WordPress jag använder. Min leverantör är Woo Themes men här finns fler tips som jag blev nyfiken på att prova.

Kommunikation, strategi och innovation

» Blogging Innovation » Creating an Innovation Community at U.S. Bank
Jodå, banker kan vara en källa till inspiration, och innovation, också. Tipstack till Johan Bryggare

» 3 Tutorials to Check Out This Weekend: Crisis Edition
Med anledning av situationen i Egypten där medborgarna klippts av från omvärlden kämpar nätaktivister för att ge dem förnyad tillgång till kommunikationsmedel (också amatörradio). Även i Kina förbjuds medborgarna att ens få höra om Egypten, med rädsla för att någon ska bli inspirerad till revolt. Har ägnat mig åt att fixa en Tor relay, inspirerad av denna artikel som också ger en introduktion till Ushahidi och CouchDB.

Nya medier och trender

Det här är tydligen ok. Men sökningar på torrents förtjänar inga förslag. Det är nya tider.

» Google Starts To Censor Torrent-Related Search Queries
Ett steg i en oväntad censur-riktning för Google… man stänger helt av all hjälp vid sökningar på torrents - är då plötsligt alla torrents illegala? Det blir riktigt bisarrt när  man inser att Google inte censurerar sökningar på ”how to kidnap a child”, ”how to build a bomb at home” och ”how to cheat on taxes”. Film- och musikbranschens lobbyister är helt enkelt de mäktigaste människorna i världen.

[uppdatering: den här artikeln var bra i ämnet också: What Does Google's Subtle Censorship Say About Us? "...we might want to wonder why it's easier to get information about 'giving drugs' (you) 'to a minor' (Google) than 'giving a massage' (Google goes blank)."]

» Google Still In Search Of The Social Media Holy Grail
…och Google snubblar fortfarande fram på andra områden. Tipstack till Christofer Brugge.

» EHow.com to Delete User Profiles and Switch Entirely to Facebook Login
Jag gillar verkligen inte tanken på att vara tvungen att ha ett Facebook-konto för att kunna använda andra tjänster på nätet. En central online-identitet är bra, men Facebook har inte förtjänat äganderätten. Tipstack till Daniel Chow.

» Introducing TEDBooks
Bland gladare nyheter så kommer nu TED-böcker så att alla människor kan få lite mer perspektiv på tillvaron. Jag köper direkt och det är en given födelsedagspresent till de flesta. Tipstack till Christopher McCann.

Produktivitet och företagande

» Creating the unforgettable elevator pitch
Hmmm, med inspiration från detta skrev jag: ”Du vet hur företag ofta misslyckas med digitala lösningar som ska effektivisera verksamheten? De vanligaste problemen är design och innehåll som inte lever upp till människors krav på enkelhet och relevans. Axbom Innovation erbjuder utbildning, coaching och optimering för företag som vill skapa framgångsrika och användarcentrerade online-lösningar. Du får möjlighet att uppnå din digitala potential.”
- Så, nu kan du kliva av hissen. Köper du?

Förresten, ett extra tack den här veckan till Emil Stenström som inte nöjde sig med att jag svarade: ”ja, jag ska fixa min RSS-länk någon gång”, utan han gav mig helt sonika koden på Twitter:

Sedan några veckor är jag helt frälst på WordPress och ganska trött på pillet med Drupal vid uppgraderingar och anpassningar, i alla fall när det bara gäller att sköta om en blogg. Så jag har funderat

Hur kunde jag radera sajten? Jo, jag skulle göra en kopia av axbom.se för att just börja labba med möjligheterna till migrering. I mappen som innehöll kopian fanns en ”symlink” till axbom.se, vilket är en symbolisk länk  (ungefär som en genväg) till en annan mapp. När jag då raderade innehållt i kopian så fortsatte den radera innehåll i den symboliska mappen, som ju ledde till den skarpa sajten. Det var oerhört klantigt av mig men så fick jag anledning att göra migreringen i skarpt läge!

Eftersom jag varit öppen med mina tankar om migrering har jag bland annat fått tips om guide med tillvägagångssätt av @jonathansulo och lämplig modul för att mina URL:er ska styras om på rätt sätt av @nikkelin. Jag följde guiden och det gick faktiskt hyfsat att få över innehållet. Kategorierna hakade inte på rätt inlägg så dem fick jag ta bort helt och det har varit ett jäkla pill att få till URL:erna även om Nikke Lindqvists tips om modulen Redirection verkligen är räddaren i nöden. Den modulen ger mig också information om 404:or så att jag kan beta av ompekningarna allt eftersom. Jag gissar att det kommer ta några dagar att få allt rätt.

Kommentarerna migrerades också

Kommentarerna verkar ha hamnat på rätt inlägg, vilket ju är strålande, med den avvikelsen att mina egna kommentarer inte känns igen som mina egna. Jag måste själv fylla i e-post och webbplats för att min egen avatar skall dyka upp bland kommentarerna. Men det kan jag nog egentligen fixa med en klurig mysql-query.

En trist effekt är att Tweetmeme har nollställt räknaren för alla retweets som mina inlägg fått eftersom mina URL:er till stor del är nya. Den största förändringen är nämligen att jag tagit bort suffixet ”/blogg” – axbom.se är ju bloggen, no more no less. Så det kändes rätt att göra den förändringen men var kanske inte helt genomtänkt ur alla perspektiv.

Automagiska tips?

Om någon har en smart idé för hur jag kan skriva om mina url:er automagiskt så tas det tacksamt emot. Jag har alla gamla paths i mysql-databasen också och har för mig att det finns något i mysql som heter ”LIKE” som skulle kunna användas för att med hyfsad säkerhet identifiera vilka URL:er som hänger ihop och därmed skriva om dem.

Detta var slarvigt och hastigt skrivet men det är sent och nu ska jag till sängs för att under morgondagen ta hand om en febrig son (bägge barnen vaknade för en stund sedan och somnade om). Må väl och hojta gärna till om du upptäcker något du tycker jag ska fixa pronto!

Jag har varit lyrisk över Drupal i några år – det är den CMS som driver den här bloggen – och det är så oerhört kul att se hur väl man har lyckats lyssna på användarnas behov nu när Drupal nått version 6.

Dedikerad usability-grupp

Självklart har Drupal en dedikerad usability-grupp som driver löpande projekt för att öka användarupplevelsen av ett lätthanterligt och egenskapsrikt verktyg. Det här är något som jag tror många behöver bli mer bekanta med: hur bra community-drivna utvecklingsprojekt är på att ha ett användarfokus.

Faktum är att eftersom projekten inte är pengadrivna har användarupplevelsen ett tydligare fokus och blir inte lidande av brist på tid, pengar eller resurser. Därför det är inte faktorer som spelar in(!)

Och som en kollega uttryckte det:

Kostnadsfria verktyg är oftast bättre än kommersiella, eftersom ett kostnadsfritt verktyg är lätt att lämna om det inte är bra. Om du däremot har köpt ett verktyg så är du så att säga fast, även om det visar sig att du inte gillar det.

Fortfarande öppet, men med stöd för företag

Men hur blir det nu då med en kommersiell version? Jo, utvecklingen av Drupal fortsätter fortfarande att drivas på samma sätt, men som företag kommer du kunna betala för support och utvecklingstjänster, och köpa färdiga ”paket” med förinstallerade moduler. På samma sätt fungerar Ubuntu och RedHat som tillhandahåller Linux-versioner.

Bland alla som kör Drupal idag kan nämnas: Belgiska regeringen, Warner Brothers Records, The New York Observer, Fast Company, Popular Science, Amnesty International och fler.

Jag slutligen kan bara uppmana dig till att utvärdera Drupal inför ditt nästa webbprojekt och delge följande länkar:

• Öppna innehållssystemet Drupal blir kommersiellt
• Drupal bästa blogg-kombon
• Världens bästa, öppna CMS-system utsedda
• Öppen kod allt starkare

Under mina två timmar lyckades jag:

• installera ett wiki-verktyg på min server
• migrera innehåll och bilder från en annan webbplats till verktyget
• skapa en helt ny mall i CSS och XHTML som stämde överens med utseendet på den ursprungliga webbplatsen; den nya mallen följer givetvis webbstandarder och får inga anmärkningar i W3C:s valideringsverktyg

Tyvärr kan du inte beskåda skönheten eftersom det är en privat webbplats, såvida inte du också är bjuden till bröllopet

Nu kan den blivande bruden och brudgummen via webben själva enkelt redigera sidorna, lägga in bilder och innehåll – samt även skapa nya sidor!

Dölja sidor för sökmotorer

För att säkerställa att inga sökmotorer ska plocka upp webbplatsen la jag även in koden:

<meta name="robots" content="noindex,nofollow" />

Den koden talar om för sökmotorerna att de inte ska indexera innehållet på webbplatsen och inte heller följa länkarna på webbplatsen. Det är bra kod att känna till om du skapar webbsidor som du endast vill att en begränsad publik ska ha tillgång till.

Go wiki!

Verktyget jag använde för det här turbo-projektet heter TigerWiki och är en minimalistisk wiki på några få kodrader som inte använder en databas; Minst sagt en snabb och effektiv lösning.

Om du vill titta på en wiki som klarar allt och lite till så rekommenderar jag PmWiki som har mängder med smarta verktyg kopplat till sig.

Om du letar efter ett verktyg för att dokumentera och samverka kring ett projekt rekommenderar jag MediaWiki som uppslagsverket Wikipedia bygger på. Hos Wikipedia kan du också läsa en hel del om vad en Wiki är.

Ordet ”wiki” kommer förresten från Hawaii och betyder, ja just det: ”snabb”.

Effektiv webbpublicering

De senaste dagarna har jag hållt min bostadsrättsförening, där jag är aktiv i styrelsen, informerad om diverse rapporter och ärenden. Korta textuppdateringar på webbplatsen görs på mindre än en minut från att jag sätter mig framför valfri dator; Precis en sådan kontroll över information som många företag vill ha.

För att komma till det läget har jag lagt ner kanske 12-18 effektiva timmars insats på installationer och konfigurering. Mallar och verktyg är gratis och jag har full insyn i koden. Dessutom följer webbplatserna webbstandarder!

Kommersiella verktyg är ofta mer tidskrävande

Jag har haft tillfälle att lära mig även andra, kommersiella, publiceringsverktyg – på en nivå där jag själv håller utbildningar. Liknande uppgifter som de jag nämnt ovan kan ta mig allt ifrån 30 minuter till 2 timmar i vissa verktyg; Jag har heller ingen insyn i koden, dessa publiceringsverktyg kostar pengar och jag måste lägga lite jävlar anamma på att få dem att följa webbstandarder.

Jag började utvärdera publiceringsverktyg redan 1999 när jag jobbade på Ericsson och 2001 skrev jag en artikel som heter Välj rätt publiceringsverktyg.

Det var redan då tydligt för mig att skillnaderna mellan publiceringsverktyg kan vara milsvid, inte bara avseende licenskostnader men också avseende hur lång tid det tar för en webbredaktör att faktiskt hålla webbtjänsten uppdaterad.

Fel publiceringsverktyg kostar varje dag

Du har en webbredaktion på 10 personer och det tar 30 minuter i stället för 10 minuter att utföra de vanligaste aktiviteterna. Du förlorar 26 timmar per dag i effektivitet, eller i runda slängar 20 tusen kronor om dagen beroende på hur du vill räkna.

Till alla er som nu funderar på att välja publiceringsverktyg för webben: Ni kommer förmodligen att leva med verktyget en lång tid framöver; lägg ner mycket flis och flit på att utforska och utvärdera de tänkbara alternativen. Det är det värt. Varje dag.

• Välj rätt publiceringsverktyg för webben.

ATAG står för Authoring Tool Accessibility Guidelines, vilket fritt översatt innebär Riktlinjer om tillgänglighet för publiceringsverktyg.

För visst är det så att för att skapa en tillgänglig webbplats bör du ha ett verktyg som är ett fullgott stöd i att prestera en sådan webbplats.

ATAG är primärt för utvecklare av publiceringsverktyg men givetvis också viktig att ta i beaktande för den som köper ett publiceringsverktyg. När jag pratar om publiceringsverktyg menar jag:

• redigeringsverktyg som är specifikt framtagna för att skapa webbinnehåll, till exempel what-you-see-is-what-you-get (WYSIWYG) HTML och XML-redigerare.
• verktyg för webbunderhåll eller sajtpublicering, inklusive content management-system, verktyg som automatiskt genererar en webbplats från en databas, konverteringsverktyg och enklare publiceringsverktyg (som bloggverktyg).

ATAG 1.0 innehåller en checklista med 28 punkter som vägleder kring:

• generering av tillgängliga webbsidor som bemöter standarder och riktlinjer
• begäran av information om tillgänglighetsrelaterad information från användaren (personen som publicerar information)
• att erbjuda möjligheter att med verktygets hjälp stämma av och åtgärda otillgänglight innehåll
• integration av tillgänglighet i design, hjälpfunktioner och dokumentation
• att göra publiceringsverktyget i sig självt tillgängligt för människor med funktionshinder

Självklart är ATAG underlag för viktiga krav att ställa på ett publiceringsverktyg.

ATAG 2.0 håller också på att utvecklas för att bli kompatibelt med WCAG 2.0, som är under utveckling. Håll koll på dessa begrepp hos WAI.

1. Vad är ett webbpubliceringssystem i dina ögon och hur skiljer det sig från ett Content Management System?

Kärt barn har många namn. Framför allt vet sällan beställarna vad de vill ha när de börjar prata om publiceringsverktyg. I grund och botten vill de flesta ha något som gör att det går lätt och snabbt att publicera information på webben – så att man kan fördela ut informationsansvaret.

Orden i sig säger väldigt lite: en HTML-redigerare som FrontPage och Dreamweaver är ju faktiskt också webbpubliceringssystem – men det är sällan det man avser.

Begreppet Content Management System är ju ett betydligt vidare begrepp och kan i princip inbegripa allt som på något sätt hanterar någon form av innehåll, och systemet som avses kan ju då vara en bildbank, en produktkatalog, diskussionforum – eller alla dessa.

Ofta brukar man lägga till ett E, det blir då E-CMS vilket blir Enterprise Content Management System. Ett sådant system kan också hantera valfri kombination av webbmaterial, tryckt material, kundrelationer, dokumenthantering, kollaboration (som forum och projektplatser), e-post, arbetsflöden och sökbara databaser (telefonkataloger, med mera). På det glada 90-talet kallade man det för portaler och försökte samla all funktionalitet på en sida.

Är det bara webben man vill hantera deklarerar man det som W-CMS, Web Content Management System – och det är väl kanske det som är närmast ordet webbpubliceringssystem.

Det är så oerhört viktigt att veta vad man vill ha och varför. Men det är lika viktigt att ha ett hum om vad olika system kan klara av – och på det sättet få inspiration.

2. Vad ska man tänka på när man funderar om man ska välja skräddarsytt eller paketlösning?

Vet du exakt vad du vill ha: välj skräddarsytt. Vet du inte riktigt vad du vill ha men har hört att det här med publiceringsverktyg verkar vara en bra grej: välj en paketlösning.

Fördelen med skräddarsytt är att du slipper betala för funktionalitet som du inte använder – samtidigt som du också slipper bli störd av att det i gränssnittet finns massor av element som inte används utan kanske i stället riskerar att förvirra användarna. Keep it simple, är en bra paroll. Väljer du skräddarsytt måte du givetvis ha en ordentligt tydlig kravspecifikation.

Om du ska välja paketlösning är det också viktigt att tänka på att inte förköpa dig på sådant som du tror att ni eventuellt behöver i framtiden. Börja enkelt men kolla också att det finns möjlighet att bygga vidare på systemet utan krångliga avtal eller höga kostnader.

Även idag säljs system som inte tillåter att man lägger in en länk i brödtext. Det gäller att ha koll på detaljerna så att man inte sedan sitter utan funktionalitet som man tog för självklar att den skulle finnas.

Det är oerhört lätt att bli charmad av en leverantör som kommer och demonstrerar sin lösning och visar hur snabbt det går att lägga ut information. Det är klart att det går snabbt för de som byggt systemet! Att det är enkelt och intuitivt får du ingen bekräftelse på förrän du själv och andra som ska använda verktyget får sitta och testköra det i några dagar. Otroligt nog är det många som köper verktyg som de själva aldrig skrivit in en rad information i!

3. Hur ska ett webbpubliceringssystem vara utformat för att det ska vara så användbart som möjligt?

Ett webbpubliceringssystem ska möta behoven hos kunden (organisationen och redaktörerna som arbetar med att publicera det webbaserade innehållet) såväl som användarna (de som ska ta del av informationen).

Jag har en förkärlek för system där jag navigerar på webbplatsen precis som vanligt även i redigeringsläge. Då ser jag, som redaktör, samma sak som användarna ser. Ser jag då ett stavfel på en viss sida ska jag med ett enkelt handgrepp kunna göra den aktuella texten redigerbar, ändra, spara och få bekräftelse på att sidan ser ut som jag avser.

Poängen är att jag ska inte behöva logga in i ett separat gränssnitt och navigera mig fram i en snårig mappstruktur för att hitta en sida som jag vill ändra på.

Det är lite som att skaffa barn för första gången: allt för stort fokus läggs på förlossningen när det faktiskt är vardagen efter förlossningen som är den stora utmaningen. Vad jag vill få sagt är att ett bra webbpubliceringssystem är utformat för att dagliga aktiviteter ska gå så smidigt som möjligt – oavsett om byggandet av webbplatsen i verktyget går som en dans eller upplevs som en mardröm.

En annan viktig aspekt är att mallarna (det som bestämmer form och struktur) i verktyget också vara enkla att ändra och utforma på egen hand eller med valfri leverantör. Detta för att det finns specialister som kan göra mallar åt dig som uppfyller högt ställda krav på tillgänglighet – en kompetens som få leverantörer av publiceringsverktyg har.

4. Vad tycker du är de tre viktigaste funktionerna i ett webbpubliceringssystem?

• Möjlighet att ange sidtitel. Med det menar jag inte en rubrik på sidan utan den titel som är synlig i webbläsarfönstret; den titeln används också när du sparar sidan som bokmärke, som länktext i sökmotorernas träfflistor och som rubrik av webbläsare som läser upp webbsidorna. Jag kan inte nog poängtera hur viktigt en väl utformad sidtitel är för helheten.
• Läsbara sidadresser. I och med publiceringssystem har webben tagit ett jättekliv bakåt i evolutionen avseende just webbadresserna. Från att ha haft webbadresser som http://www.vv.se/blanketter.html
får vi nu leva med http://www.vv.se/templates/page2_2____1389.aspx
eller ännu värre (upp till 200 obegripliga tecken har jag sett). Det finns verktyg som hanterar detta och gör adresserna förståeliga och lämpliga för tryckt material och för att skicka vidare. Det handlar om att skapa förståelse och jag skriver mer om det här: Episerver och läsbara webbadresser.
• RSS, möjligheten att tillhandahålla innehållet i ett standardiserat XML-format. Det är bra för den ökande skara användare som upptäckt fördelarna med RSS, och säkerställer också att du inte målar in dig i ett hörn med verktyget – om innehållet är tillgängligt i XML-format kan du också enkelt använda det i andra system!

5. Support, pris och val av teknik är tre viktiga frågor vid upphandlingen. Har du några bra tips på vad man ska tänka på?

Jag upprepar mig säkert men det man ska tänka på är verktygets syfte, inte dess teknik. Syftet är att verktyget ska stödja företagets affärsidé och mål. Alltför ofta siktar man för högt och det känns som om många tror att ett webbpubliceringsverktyg löser problem. Enligt min erfarenhet har verktygen en förmåga att skapa problem, och de kan bara lösas med rätt människor på rätt plats. Viktigast är alltså människorna som ska handskas med verktyget, och människorna som ska använda resultatet.

I många fall har jag sett att det hade varit bättre att anställa tre duktiga personer som arbetar strategiskt med webben – snarare än att lägga några miljoner på ett system som ska uppdateras av ett dussin eller fler ganska ointresserade medarbetare som egentligen har helt andra arbetsuppgifter.

Läs även

• Välj rätt publiceringsverktyg

Bonus-länkar:

• CMS Wire
• CMS Watch
• Open Source CMS – testa Open Source-lösningar utan att installera dem.

Ett trevligt sätt att använda tjänsten på är förstås om du vill tala om för någon att de glömt lamporna på i sin parkerade bil; jag lovar att den tankspridda ägaren blir mycket förvånad och mycket tacksam. Tjänsten är en gratis service från Vägverket Transportstyrelsen. Den strålande välgenomtänkta personuppgiftslagen (som enligt webbadressen pul.nu är hemmahörande på den lilla ön Niue) hindrar dock Vägverket från att erbjuda samma innehåll via ett sökgränssnitt på webben.

Uppdatering augusti 2009! Detta hanteras numera av Transportstyrelsen (efter ett sommaruppehåll) och är inte gratis, men billigt iaf.: 3 kr per SMS. Och numret är numera 72503.

• Läs mer hos Transportstyrelsen