axbom

Sedan några veckor är jag helt frälst på Wordpress och ganska trött på pillet med Drupal vid uppgraderingar och anpassningar, i alla fall när det bara gäller att sköta om en blogg. Så jag har funderat på att migrera hela axbom.se till Wordpress. Efter att av misstag(!) ha raderat sajten för cirka sex timmar sedan så fick jag verkligen anledning att lära mig göra denna manöver snabbt!

Hur kunde jag radera sajten?

Webbpubliceringsverktyget Drupal ökar sina marknadsandelar och utökar med en kommersiell version. Efter vinsten som bästa CMS baserad på öppen källkod i Open Source CMS Award förra året tar Drupal nästa steg och erbjuder en kommersiell version som tillhandahålls av företaget Acquia, stiftat av Drupals grundare Dries Buytaert.

Jag har varit lyrisk över Drupal i några år – det är den CMS som driver den här bloggen – och det är så oerhört kul att se hur väl man har lyckats lyssna på användarnas behov nu när Drupal nått version 6.

Dedikerad usability-grupp

Självklart har Drupal en dedikerad usability-grupp som driver löpande projekt för att öka användarupplevelsen av ett lätthanterligt och egenskapsrikt verktyg. Det här är något som jag tror många behöver bli mer bekanta med: hur bra community-drivna utvecklingsprojekt är på att ha ett användarfokus.

Faktum är att eftersom projekten inte är pengadrivna har användarupplevelsen ett tydligare fokus och blir inte lidande av brist på tid, pengar eller resurser. Därför det är inte faktorer som spelar in(!)

Och som en kollega uttryckte det:

Kostnadsfria verktyg är oftast bättre än kommersiella, eftersom ett kostnadsfritt verktyg är lätt att lämna om det inte är bra. Om du däremot har köpt ett verktyg så är du så att säga fast, även om det visar sig att du inte gillar det.

Fortfarande öppet, men med stöd för företag

Men hur blir det nu då med en kommersiell version? Jo, utvecklingen av Drupal fortsätter fortfarande att drivas på samma sätt, men som företag kommer du kunna betala för support och utvecklingstjänster, och köpa färdiga ”paket” med förinstallerade moduler. På samma sätt fungerar Ubuntu och RedHat som tillhandahåller Linux-versioner.

Bland alla som kör Drupal idag kan nämnas: Belgiska regeringen, Warner Brothers Records, The New York Observer, Fast Company, Popular Science, Amnesty International och fler.

Jag slutligen kan bara uppmana dig till att utvärdera Drupal inför ditt nästa webbprojekt och delge följande länkar:

• Öppna innehållssystemet Drupal blir kommersiellt
• Drupal bästa blogg-kombon
• Världens bästa, öppna CMS-system utsedda
• Öppen kod allt starkare

Igår kväll byggde jag en webb i ett publiceringsverktyg på två timmar. Wiki-webbar är nog svaret på alla enklare sajter som behöver ett enkelt webbaserat publiceringsverktyg för att underhålla innehållet.

Under mina två timmar lyckades jag:

• installera ett wiki-verktyg på min server
• migrera innehåll och bilder från en annan webbplats till verktyget
• skapa en helt ny mall i CSS och XHTML som stämde överens med utseendet på den ursprungliga webbplatsen; den nya mallen följer givetvis webbstandarder och får inga anmärkningar i W3C:s valideringsverktyg

Tyvärr kan du inte beskåda skönheten eftersom det är en privat webbplats, såvida inte du också är bjuden till bröllopet

Nu kan den blivande bruden och brudgummen via webben själva enkelt redigera sidorna, lägga in bilder och innehåll – samt även skapa nya sidor!

Dölja sidor för sökmotorer

För att säkerställa att inga sökmotorer ska plocka upp webbplatsen la jag även in koden:

<meta name="robots" content="noindex,nofollow" />

Den koden talar om för sökmotorerna att de inte ska indexera innehållet på webbplatsen och inte heller följa länkarna på webbplatsen. Det är bra kod att känna till om du skapar webbsidor som du endast vill att en begränsad publik ska ha tillgång till.

Go wiki!

Verktyget jag använde för det här turbo-projektet heter TigerWiki och är en minimalistisk wiki på några få kodrader som inte använder en databas; Minst sagt en snabb och effektiv lösning.

Om du vill titta på en wiki som klarar allt och lite till så rekommenderar jag PmWiki som har mängder med smarta verktyg kopplat till sig.

Om du letar efter ett verktyg för att dokumentera och samverka kring ett projekt rekommenderar jag MediaWiki som uppslagsverket Wikipedia bygger på. Hos Wikipedia kan du också läsa en hel del om vad en Wiki är.

Ordet ”wiki” kommer förresten från Hawaii och betyder, ja just det: ”snabb”.

Att lägga ut en ny artikel, uppdatera innehåll eller till och med infoga en film via Youtube handlar om en insats på 2-10 minuter med det verktyg för webbpublicering jag använder mest idag: Drupal. Men långt ifrån alla publiceringsverktyg kan skryta om sådan effektivitet.

Effektiv webbpublicering

De senaste dagarna har jag hållt min bostadsrättsförening, där jag är aktiv i styrelsen, informerad om diverse rapporter och ärenden. Korta textuppdateringar på webbplatsen görs på mindre än en minut från att jag sätter mig framför valfri dator; Precis en sådan kontroll över information som många företag vill ha.

För att komma till det läget har jag lagt ner kanske 12-18 effektiva timmars insats på installationer och konfigurering. Mallar och verktyg är gratis och jag har full insyn i koden. Dessutom följer webbplatserna webbstandarder!

Kommersiella verktyg är ofta mer tidskrävande

Jag har haft tillfälle att lära mig även andra, kommersiella, publiceringsverktyg – på en nivå där jag själv håller utbildningar. Liknande uppgifter som de jag nämnt ovan kan ta mig allt ifrån 30 minuter till 2 timmar i vissa verktyg; Jag har heller ingen insyn i koden, dessa publiceringsverktyg kostar pengar och jag måste lägga lite jävlar anamma på att få dem att följa webbstandarder.

Jag började utvärdera publiceringsverktyg redan 1999 när jag jobbade på Ericsson och 2001 skrev jag en artikel som heter Välj rätt publiceringsverktyg.

Det var redan då tydligt för mig att skillnaderna mellan publiceringsverktyg kan vara milsvid, inte bara avseende licenskostnader men också avseende hur lång tid det tar för en webbredaktör att faktiskt hålla webbtjänsten uppdaterad.

Fel publiceringsverktyg kostar varje dag

Du har en webbredaktion på 10 personer och det tar 30 minuter i stället för 10 minuter att utföra de vanligaste aktiviteterna. Du förlorar 26 timmar per dag i effektivitet, eller i runda slängar 20 tusen kronor om dagen beroende på hur du vill räkna.

Till alla er som nu funderar på att välja publiceringsverktyg för webben: Ni kommer förmodligen att leva med verktyget en lång tid framöver; lägg ner mycket flis och flit på att utforska och utvärdera de tänkbara alternativen. Det är det värt. Varje dag.

• Välj rätt publiceringsverktyg för webben.

I internetbranschen pratar vi mycket om tillgänglighet på webben och WCAG, men förvånansvärt lite om ATAG. Tyvärr är det också så att få webbägare ställer relevanta tillgänglighetskrav på sina publiceringsverktyg.

ATAG står för Authoring Tool Accessibility Guidelines, vilket fritt översatt innebär Riktlinjer om tillgänglighet för publiceringsverktyg.

För visst är det så att för att skapa en tillgänglig webbplats bör du ha ett verktyg som är ett fullgott stöd i att prestera en sådan webbplats.

ATAG är primärt för utvecklare av publiceringsverktyg men givetvis också viktig att ta i beaktande för den som köper ett publiceringsverktyg. När jag pratar om publiceringsverktyg menar jag:

• redigeringsverktyg som är specifikt framtagna för att skapa webbinnehåll, till exempel what-you-see-is-what-you-get (WYSIWYG) HTML och XML-redigerare.
• verktyg för webbunderhåll eller sajtpublicering, inklusive content management-system, verktyg som automatiskt genererar en webbplats från en databas, konverteringsverktyg och enklare publiceringsverktyg (som bloggverktyg).

ATAG 1.0 innehåller en checklista med 28 punkter som vägleder kring:

• generering av tillgängliga webbsidor som bemöter standarder och riktlinjer
• begäran av information om tillgänglighetsrelaterad information från användaren (personen som publicerar information)
• att erbjuda möjligheter att med verktygets hjälp stämma av och åtgärda otillgänglight innehåll
• integration av tillgänglighet i design, hjälpfunktioner och dokumentation
• att göra publiceringsverktyget i sig självt tillgängligt för människor med funktionshinder

Självklart är ATAG underlag för viktiga krav att ställa på ett publiceringsverktyg.

ATAG 2.0 håller också på att utvecklas för att bli kompatibelt med WCAG 2.0, som är under utveckling. Håll koll på dessa begrepp hos WAI.

Jag fick nyligen svara på fem frågor om webbpubliceringssystem åt CIO Sweden. Jag hade svårt att fatta mig kort och eftersom det blir en pytteliten del av mina svar som publiceras för jag in dem i sin helhet här:

1. Vad är ett webbpubliceringssystem i dina ögon och hur skiljer det sig från ett Content Management System?

Kärt barn har många namn. Framför allt vet sällan beställarna vad de vill ha när de börjar prata om publiceringsverktyg. I grund och botten vill de flesta ha något som gör att det går lätt och snabbt att publicera information på webben – så att man kan fördela ut informationsansvaret.

Orden i sig säger väldigt lite: en HTML-redigerare som FrontPage och Dreamweaver är ju faktiskt också webbpubliceringssystem – men det är sällan det man avser.

Vems är bilen? Inte alltför sällan undrar man vad det är för eejit som skiter i blinkers och aldrig använder högerfilen på motorvägen. Nu kan du enkelt ta reda på det. SMS:a helt enkelt registreringsnumret till nummer 71456 72503, exempelvis udc888. Normal SMS-taxa gäller. Du får svar med namn och adress till fordonets ägare. Om du sedan vill använda nummerupplysning via SMS för att gå steget vidare och ringa upp trafikmarodören så får det stå för dig. Ta det lugnt och SMS:a inte om det är du som kör.

Ett trevligt sätt att använda tjänsten på är förstås om du vill tala om för någon att de glömt lamporna på i sin parkerade bil; jag lovar att den tankspridda ägaren blir mycket förvånad och mycket tacksam. Tjänsten är en gratis service från Vägverket Transportstyrelsen. Den strålande välgenomtänkta personuppgiftslagen (som enligt webbadressen pul.nu är hemmahörande på den lilla ön Niue) hindrar dock Vägverket från att erbjuda samma innehåll via ett sökgränssnitt på webben.

Uppdatering augusti 2009! Detta hanteras numera av Transportstyrelsen (efter ett sommaruppehåll) och är inte gratis, men billigt iaf.: 3 kr per SMS. Och numret är numera 72503.

• Läs mer hos Transportstyrelsen