axplock har haft uppehåll men är nu tillbaka i all sin prakt

Användarupplevelser och design

» What Happens After the Facebook Like? 20 Tips To Engage Your Audience After the Like
Gammal artikel, men träffsäker. Det går inflation i att jag ska gilla alla butiker nu, men vad har de egentligen tänkt göra med alla fans som bara vill ha rabatt på en tröja?  Facebook like borde rimligtvis vara början, inte slutet, på ett förhållande – för nu har du satt dig i en situation där användarna lätt kan klicka ”unlike”, och därifrån är det svårt att vinna tillbaka dem.

#personas

Ladda gärna ner min mall för personas

» Who’s Your Audience, Kenneth: The Value Of Personas
Bra om personas, med exempel på vad de bör innehålla.

» Personas: the foundation of a great user experience
Riktigt uttömmande post om personas och vad du kan göra om din budget inte tillåter fullfjädrade undersökningar som underlag.

#tips

» The Ultimate 20 Usability Tips for Your Website
Back to basics, men väl värt att ta till sig. Hur många av dessa lever du inte upp till?

» 10 Web Design Elements that You Shouldn’t Overlook
Det sitter i detaljerna. Lägg märke till att 4 av dessa rekommendationer direkt eller indirekt handlar om webbformulär.

#tester

» What Should You Test On Your Landing Pages For Maximum Conversions?
Bra tips för dig som funderar på A/B-testning. Börja med de sidor som redan har mycket trafik!

» 4 forgotten principles of usability testing
Riktigt bra om användningstester och de vanligaste misstagen. Kom ihåg att det är beteende och inte demografiska egenskaper som bör avgöra vilka personer du testar med.

#webbformulär

Flera bra designmönster

» Form Design: 11 Patterns For Accepting User Input
Bra designmönster, men jag håller inte med om allt. Lösenordsmätare kan till exempel ställa till det.

» Form Field Usability: Avoid Multi-Column Layouts
Flera kolumner i dina formulär kan ställa till en rad problem. Undvik.

» 17 Ways to Simplify ‘Sign Up’
Bra tips. Vill se en snyggare sammanstälkning av detta. Kanske kommer i en e-bok nära dig…

» Form Design: 11 Patterns For Accepting User Input
Bra. Men jag håller inte med om alla råd… speciellt inte password strength meter.

#webbcopy

Innehållsstrategens livssituation

» Diagram: Partners for the content strategist
Vackert diagram av Richard Ingram. Tänker du också så här kring ditt innehåll?

» Evany Thomas’s answer to What is the role of a ”content strategist” at Facebook?
Så här jobbar innehållsstrategerna på Facebook. Svaret kom spontant på Quora!

» Killer Content Strategies and Tactics : The World
”You have to know who you are, and what you want to say, before you can say it.” Ann Handley från marketingprofs har mycket vettigt att säga.

» 3 Questions All Content Must Answer
Bra! Sätt upp frågorna på väggen. Vad vill jag att människor ska se, höra och/eller lära sig? Vad vill jag att människor ska tänka/tycka? Vad vill jag att människor ska göra? Hur ser din call to action ut i slutet av ditt innehåll?

SEO

» Accidental SEO – How I got 400,000 page views without even knowing it
En del misstag slår väl ut…

» User-Friendly SEO
Bra tips med förklarande bilder. Och just när du tyckte att de här tipsen kanske räcker så kommer följande artikel:

» WordPress SEO: The Only Guide You Need
Hepp! Då behöver ingen annan skriva mer

Gratis för webbisar

» Mobile Boilerplate
Fenomenal mall för dig som utvecklar mobila tjänster.

» {placekitten}
Du vet hur jag ogillar Lorem Ipsum. Det här är ju egentligen lika illa, men mycket roligare — en automatisk kattbild när du själv inte har några bilder. tipstack till @frasen

Om du bläddrar upp till toppen igen kanske du hittar min bonus i detta axplock också: en mall för personas (tips: kolla bilderna).

Det blir alltmer tydligt att högerkolumnen är ett svart hål för viktig information!

Om vi antar att en högerkolumn är på 200 pixlar så kan vi utläsa ur Nielsens studie att knappt 6% ens tittar på högerkolumnens innehåll. Ändå envisas företag med att fylla högerkolumnen med viktig information som nedladdningsmaterial, fördjupningsinnehåll och förtydliganden.

Jag är också förvånad över hur många nya designlösningar som av bara farten fortsätter utgå från 2 eller 3 kolumner utan närmare eftertanke. Jag vill härmed uppmuntra alla till att utmana högerkolumnens existens. Läsarna vill in, få det de kom för och de vill snabbt ut. Hur stöds det beteendet av högerkolumnen?

(Genväg: Hoppa direkt till när Google bekräftar högerkolumnens osynlighet)

Högerkolumnen försvinner snabbt från fokus

Om vi vill att människor ska läsa våra texter så lägger vi en hel del krut på bra, informativa texter som drar uppmärksamheten till sig. Vi måste anta att texten ska lösa en människas problem, eller övertyga om att problemet kan bli löst i nästa steg. Med genomtänkta mellanrubriker, punktlistor och bilder så kan vi tillfredställa läsare såpass att de faktiskt skummar igenom en text.

Men det slutar inte där; du måste  förstå var användaren befinner sig i det läget: hon har scrollat ner och allt det viktiga i högerkolumnen har försvunnit från fokus.

Jag kan bara misstänka att kolumn-tänket där mittenkolumnen anses ha ett samband med högerkolumnen kommer från tidningsvärlden där jag alltid har en översikt över en hel sida och ser en helhet på ett annat sätt. På webben tittar jag genom ett nyckelhål (också för att många får tunnelseende när de ska lösa en uppgift) och då måste allt sitta ihop i en vacker röd tråd utan svåra hopp.

Att anta att läsaren snällt och vackert ska scrolla upp och ”fortsätta läsa” viktig information i högerkolumnen är att skjuta sig själv i foten.

Lägg innehållet där läsaren är

När läsaren kommer in på en sajt behöver hon snabbt förstå vad innehållet handlar om, och blicken faller på bilder, rubrik och ingress. Där har du några sekunder att visa att du har lösningen på problemet (eller inte) och där kan du också erbjuda lösningen, om du så vill, på en gång. Det skulle kunna vara ett dokument att ladda ner eller liknande.

Om du får en läsare som hänger med till slutet så har du fått ett löftesrikt napp och har då en engagerad läsare som har potential att bli en intressant relation. Din val blir då:

• att sätta punkt för relationen i samband med sista punkten i din text (och kasta tillbaka läsaren i webbens stora blå), eller
• fortsätta samtalet genom att erbjuda det viktiga innehållet precis där läsaren befinner sig, redo och hungrig för mer.

Dags alltså att hala in resultatet av det hårda arbetet med texten.

Högerkolumnen i bloggar är sekundär

Många bloggar, liksom den du läser, har just en högerkolumn på huvudsajten. Här är det viktigt att notera hur högerkolumnen i bloggar skiljer sig markant från högerkolumnen på många företags webbplatser. Det förutsätts ingen relation mellan texten (blogginlägget) och innehållet i högerkolumnen.

Du kan se högerkolumnen som en verktygslåda med bra länkar som sällan används men som finns i närheten när man väl behöver dem. Det är lätt att ignorera och tänka bort högerkolumnen för den är exakt likadan på alla sidor. Huvudsyftet kan nästan kokas ner till att skapa en läsvänlig bredd på kolumnen som innehåller alla artiklar!

Bloggar har också det gemensamt att de lägger länkar till liknande inlägg, share-knappar och kommentarer direkt under texten. Det är där läsaren är när du har fångat hennes intresse. Ett tillägg till WordPress som visar relaterade inlägg ( exempelvis Yet Another Related Posts Plugin) har gjort underverk för många sajter som vill hålla kvar och engagera lojala läsare.

Glöm kolumner, tänk aktiveringszoner

I slutändan vill du nå fram till läsaren och då gäller det att ha klart för sig var man ska lägga det viktigaste innehållet (och vilket innehåll, men det är en annan historia). Den här bilden visar att du säkerligen kan uppnå dina syften med såväl 2 kolumner som 1 kolumn. Det är ditt innehåll som måste avgöra tillvägagångssätt och du måste inse vad på din sajt aktiveringszonerna hamnar.

Värt att notera är att många säljsajter på nätet — i gråzonen till det etiska (”tappa 10 kg på två veckor”, ”bygg stora muskler på 2 veckor”, mfl)  – tillämpar 1-kolumnslayout för att behålla fokus på säljbudskapet. Det här är sajter som aktivt mäter vad som funkar och inte funkar när det gäller att driva försäljningar.

Vi behöver kanske inte apa efter alla deras beteenden, men det finns alltid något att läsa sig av de som detaljmäter och jämför resultat. Bonus: Du som får till en bra enkolumns-layout har också lättare att nå en mobil marknad.

Google bekräftar högerkolumnens osynlighet

Google är förstås den globala mästaren i att mäta konverteringar på nätet och de delar också med sig av information om var du ska placera ditt innehåll. De berättar nämligen var du bör placera dina Google-annonser och visar då också indirekt på vilka ytor som drar till sig mycket uppmärksamhet.

Slutsatserna överensstämmer väldigt mycket med F-mönstret hos Nielsen; i bilden så skapar de mörkare ytorna mer klick/uppmärksamhet och jag har numrerat från 1 (viktigast) och neråt. Högerkolumnen kanske inte är sämst… men den är tillräckligt dålig för att du måste tänka både två och tre gånger innan du lägger innehåll i något som kanske bara sugs ut i kosmos.

Har du exempel på bra användning av högerkolumnen på webben? Dela gärna med dig!

Läs också: Retiring the 3-column layout

Användarupplevelser och design

» 18 practical content strategy tips in 8 minutes
18 smartskallar ger sitt bästa tips om innehållsstrategi. De missar dock en grej, tycker jag: mät effekten!

» Designing Web Registration Processes for Kids
Jodå, det finns en hel del att lära för vuxna också

» Why Don’t Usability Problems Get Fixed?
De missar dock en viktig komponent: ”follow the money”. Om de inte visar hur mycket man kan spara/tjäna på att fixa usability-problem, så finns det inte mycket incitament för att fixa till dem…

» The value of eye tracking vs. observation and mouse tracking | EyeTracking.Me a Blog by Tommy Strandvall
Bra om fördelarna med eye-tracking i användbarhetstester. Tips via eye-tracking-specialisten @beantin

» C–Inspector: Test your information architecture
Intressant verktyg att testa!

» humans.txt: We are people, not machines
Människor kompletterar robotorna (sökmotorerna). Precis som robots.txt kan du lägga in en humans.txt för din webbplats. Kul initiativ som är värt att följa. Finns också som plugin till WordPress.

Kommunikation, strategi och innovation

» A Tweet’s Effect On Rankings – An Unexpected Case Study | SEOmoz
Om det här stämmer i alla avseenden så är det stort, men verkar också högst rimligt. Det finns fler anledningar att finnas på Twitter än att prata… det kan ha en betydande påverkan på din synlighet i sökmotorer.

» Nokia CEO Stephen Elop rallies troops in brutally honest ‘burning platform’ memo? (update: it’s real!)
Svidande ärligt från Nokias VD.

» Want to win in business? Be a scientist
Nyfikenhet är en dygd. Plocka isär dina grejer och kolla hur de funkar!

» Chinnovation – Unravelling the Dynamics of Chinese Innovation
Inspirerande och lärorik artikel om kinesiskt fokus på att bara följa upp lönsamma investeringar, och kopior

» How Many “Potential Buyers” Are You Driving To Your Website?
Bra poäng: det handlar inte om antal besök till din webbplats, utan om antal potentiella köpare. De glömmer dock en målgrupp: mina potentiella köpares rådgivare. De som köper av mig läser kanske inte min blogg, men de som läser rekommenderar mig gärna till de som köper.

Nya medier och trender

Intressanta visualiseringar över när vi läser och sparar innehåll via våra mobila enheter.

» Is Mobile Affecting When We Read? « Read It Later Blog
När på dygnet vi läser håller på att förändras.

» Email Use Plummets Among Teens
Det vi har sagt i flera år, fast nu i siffror.

» B2B Blogging 2011
Trender inom företagsbloggande i en matnyttig PDF.

Fokus: #kkgate | Katrineholms-Kuriren och ”granskning” av @kommunchef via sociala medier

Katrineholms-Kuriren granskar Katrineholms kommunchef Mattias Jansson. Jag har följt Katrineholms-Kurirens orerande på behörigt avstånd och från andra sidan atlanten kan jag inte annat än bara skratta åt hur illa de förstår Mattias förmåga att anamma nyttorna i digitala medier, och näppeligen är det det Katrineholms-Kuriren som satte Mattias på kartan. Här är tre länkar som sammanfattar sagan:

» Svar på frågor från Katrineholms Kuriren – Granskning av sociala medier
Det är här på Mattias blogg som historien om Katrineholms-Kurirens granskning av Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm. tar sin början. Granskningen handlar om Mattias användning av sociala medier och han gjorde helt enkelt så att han la ut frågorna han fick av KK i sin blogg. Lägg märke till att ”god journalistik” idag handlar om att skicka iväg ett mejl med frågor till den man granskar. Medborgarjournalistiken som ledde till svaren i detta inlägg hos Mattias är så vansinnigt mycket mer  användbar och välgörande än frågorna. Ett naturligt tilltag i den värld Mattias deltar i, men kraften i crowdsourcing går KK helt förbi… som i egenskap av ”traditionell” media självklart vill styra storyn efter egen pipa.

» Mattias Janssons stora genombrott – Ledare
Katrineholms-Kuriren är hysteriskt roliga i denna ledare. Det mest skrämmande är att jag inte tror att de försöker vara det.

» Katrineholms-Kuriren sätter spiken i kistan
Bra uppföljande kommentar av @nymagnum. Vad håller KK på med egentligen?

Produktivitet och företagande

Så här såg deltagarna mig. Photo credit: @patricjansson

» Lärare och sociala medier
Jag provar nya sätt att föreläsa. I förra veckan föreläste jag på Karlstads universitet via Adobe Connect. Jag satt hemma vid frukostbordet och i Karlstad satt representanter från ITHU (Nätverket för IT i högre utbildning). Det här är i mina bilder från föreläsningen som behandlade hur E-delegationens nya riktlinjer för sociala medier påverkar lärare på högskolor och universitet. Intressant eftersom jag själv säkert bröt mot många riktlinjer när jag ansvarade för en högskolekurs i Jönköping i höstas. Flexspan har bloggat.

» The first five stages of speaker development
Riktigt bra tips för dig som föreläser mycket!

» Linking Google Analytics to Webmaster Tools
Vackert och bra. Google Analytics blev just ännu bättre och även om du kör andra statistikprogram så bör du nog köra Analytics parallellt också.

Extra tipstack denna vecka går till @beantin, @letterpress_se, @jonathansulo och @jesperastrom

Användarupplevelser och design

Ibland är slimmat bäst

» 9 Ways to Simplify ‘Sign-Up’
Effektivisera formulären. Det här är det du vill. Läs.

» 25 Examples of Subscription Forms and Buttons in Web Design
Aaah, härlig inspiration. Webbformulär och knappar ämnade att få folk att prenumerera.

» Designing User Interfaces For Business Web Applications – Smashing Magazine
Grym post som jag återvänt till då och då!

» Karma as a Social Interaction Design Pattern in Websites
Whuffie-tankegångar; konsten att visa uppskattning till personer som bidrar.

» Writing Web Content: The Top 15 Rules for Better Copy | Onextrapixel – Showcasing Web Treats Without A Hitch
Bra tips, det finns förstås många fler…

» Tutorials for Making Your Website Mobile Friendly
Framtiden är mobil! – sägs det – Missa inte heller: When and where are people using mobile devices? (även nedan)

Kommunikation, strategi och innovation

ATM Finder

Tema: banker

Flera tipstack går till Jens Wedin!

» Forrester: Banks Must Innovate for Mobile Banking Growth to Continue
”Simply replicating today’s online banking functionality will not get the job done.”

» A Twitter guy takes on big banks
”Jack Dorsey has a bold idea: make accepting a credit card as easy as sending a tweet.” En intervju med killen bakom betalningsfenomenet Square.

» Let’s get rid of Internet Banking…
Mmm, allt jag behöver i min bankhantering behöver inte ligga bakom krångliga autentiserings-dörrar.

» Could the world’s biggest bank become…Facebook?
Skrämmande tanke…

Övrigt

» Content Strategy in Higher Ed: How a Web Content Audit helped Ithaca College
Case kring innehållstrategi inom högre utbildning.

Nya medier och trender

Renare toaletter när alla sitter ner?

» 91 000 svenskar på Twitter får stort genomslag | inUseful
I morse var jag på seminarium hos Intellecta där Hampus Brynolf har gjort ett bra jobb med kartläggning av det svenska twitter-användandet. Det här är en väldigt bra sammanfattnng av Pelle Sten, inklusive ljudupptagning.

» When & Where Are People Using Mobile Devices?
Skön och användbar data via @lukew

» Is AOL destroying tech journalism?
Innehåll för pengarnas skull. Men så här resonerar väl alla tabloider?

Produktivitet och företagande

» The Yammer Blog: Survey of 10,000 Yammer Users Reveals Benefits of Enterprise Social Networking
Måste få ut resultaten av min egen undersökning! Jag lovar, det kommer. Vilket år som helst!

» Top 10 Business Blogs and Why They Are Successful
Vore intressant med en svensk variant av en sådan här lista.

» The Care and Feeding of Blog Fanatics
En hel del att tänka på för er som bloggar. Tipstack till @saraohman

Apropå banker. Jag gjorde mig lustig över ett felmeddelande hos Skandiabanken igår. Det fångade Skandiabanken i Norge upp och tog tag i ärendet inom en timme. Wow.

Lite paradoxalt är det att orden, som skall vara själva drivkraften och en uppmaning för användaren att agera, ofta helt glöms bort när vi tittar på användarupplevelser. För visst måste vi börja med de ord som ska inspirera, övertyga och bidra till ny kunskap eller nya insikter. Budskapet, som förmedlas i orden, ska därefter förstärkas med rätt bilder och formgivning.

Inte ens Jesse James Garretts vedertagna modell, The Elements of User Experience (PDF), har med webbcopy som en egenskap!

Lorem ipsum skapar obefintlig dynamik

Lorem ipsum trivialiserar ditt innehåll

Lorem ipsum är en genväg till att fylla en designmall med en text, för att på så vis få en uppfattning om hur en grafisk design ser ut när texten är på plats. Utan text ser en designmall tom ut och ofta hinner inte informationsägare eller kunder skaka fram en text som de tycker är färdig.

Men i bästa fall är Lorem ipsum ett halvhjärtat och mediokert sätt att angripa den viktigaste delen av en webbtjänst.

4 nackdelar med Lorem ipsum

1. Orealistiska antaganden om utrymme för texten kan lätt göra att en elegant design sväller över.
2. Lorem ipsum texten innehåller inte relevanta styckesindelningar, mellanrubriker och länkar i texten, sådant som också ger texten styrka.
3. Värdet av texten förminskas till att bara vara ännu ett designelement, som bara ska vara där för att sajten ska se snygg ut.
4. En designskiss med Lorem ipsum blir lätt förlaga för en skribent, som riskerar att skriva rakt på utan styckesindelningar för att efterlikna ”designen”.

Bilden visar skillnaden mellan en lorem-ipsum design och verkligheten, där innehållet bryter den eleganta designen.

Bannlys Lorem ipsum från dina skisser

Bara genom att använda faktiskt innehåll och information genom hela designprocessen skapar man lösningar som kommunicerar på ett effektivt sätt.

• Strunta i att texten inte är 100% klar. Läsbar text är faktiskt mer användbar än oläslig text.
• Prata om och diskutera innehållet innan du påbörjar design. Det är innehållet som ska förstärkas, inte tvärtom.
• Involvera webbskribenterna från början!
• Använd riktigt innehåll för att förstå när du måste skala ner och tona ner grafik till förmån för innehållet.

En skräddarsydd kostym funkar bara om du vet hur stor människan är som ska passa i kostymen. Visuell design på webben funkar bara om du vet vilket innehåll som ska passa in i formen.

Lorem ipsum-text förmedlar inga känslor

Alla tillsammans: Ett rungande Lorem shitsum!

Visst är det smått ironiskt i sammanhanget att Lorem ipsum bäst översätts med ”Smärtan själv” från dolorem (smärta, förtvivlan, lidande) och ipsum (sig själv, själv).

Så nästa gång du ser en designer använda Lorem ipsum kan du säga rakt ut:

Jag ser att du använder Lorem shitsum. Är det smärta eller förtvivlan du vill att läsaren ska känna?

Andra åsikter om Lorem ipsum

• designInformer: Lorem Ipsum is killing your designs
• Adaptive Path: Death to Lorem Ipsum and other adventures in content
• LukeW: Death to Lorem Ipsum
• Karen McGrane: In defence of Lorem Ipsum

Jag förklarar gärna och ofta fördelarna med sociala verktyg på intranät vad gäller:

1. förståelse av information (möjlighet att få förtydliganden och andra infallsvinklar)
2. filtrerad information (rätt och relevant information baserat på rekommendationer)
3. bättre beslutsunderlag (medarbetare ges möjlighet att ta större ansvar och når snabbare beslut)

och Bill Gates har nog sagt det bäst:

”Visionen handlar om att ge arbetarna mer makt, att ge dem all information om vad som är på gång så att de kan åstadkomma mer än de tidigare gjort.”

Trots att jag kan visa på fantastiska möjligheter och effekter av kollaboration, påverkan och delad information så är det alltid någon som det låser sig fullständigt för när de kommer till klarhet och utbrister:

”Betyder det här att människor kan skriva fula ord på intranätet?”

Därifrån är det ganska långt kvar till en intern nyskapande och social företagskultur som ger medarbetarna mer makt.

Banken har lanserat en ny ”live”-sajt som samlar in kommenterar från hela internet och visar upp dem, både kritiska, neutrala och positiva. Så här skriver de själva:

Our customers are writing about us all over the web and we want to embrace this, so we’re showing customer comments, good and bad, from websites, blogs and forums for everyone to see. We’re also encouraging uncensored feedback on a range of issues and we’re inviting everyone to participate in the conversation at www.firstdirect.com/live

Satsningen känns till en början hedervärd och ambitiös, med mätare som visar hur nöjda man är med banken; bubblor med positiva/negativa känslor, och listor med ord som associeras med banken i realtid. Men är det sant?

När jag tittar nu så står till exempel ”känslomätaren” på 76.68% positiva kommentarer om First Direct över hela nätet. En helt osannolik siffra. Generellt brukar övervägande andel kommentarer vara neutrala (det är svårt att mäta vad en positiv/negativ kommentar är).

Sedan visar det sig också att de kommentarer de visar upp varken ger information om användare/alias eller ens länkar tillbaka till originaltexten. Man vet alltså inte varifrån kommentaren kommer och det går inte att verifiera dess äkthet.

Nätet revolterar

Nu är det ju så på internet att man inte kan fejka transparens. Därför dröjde det inte länge innan bluffen(?) om aggregerade kommentarer från hela internet avslöjades. Bland annat vittnade många om att de skrivit om HSBC men inte fått se sina kommentar på sajten.

Men dödsstöten är förstås när thruSITES satte upp sajten hsbcreviews.com som gör en ansats till att göra det som First Direct säger att de gör genom att aggregera och betygsätta kommentarer om HSBC på Twitter. Det blir genast oerhört tydligt att andelen negativa kommentarer dominerar, vilket talar för att First Direct inte är helt ärliga med vilka kommentarer de presenterar. Kommentarerna på hsbcreviews.com länkar dessutom givetvis tillbaka till källan så att du kan verifiera deras äkthet.

Man är inte transparent för att man säger att man är transparent. Gör om, gör rätt.

Källor:

• British bank launches site highlighting customers social media thoughts. Good and bad…but more good.
• HSBC arm is serious about social media

Uppdatering: Läs också Johan Bryggares First Direct vill visa upp vad kunderna tycker och säger (men lyckas inte riktigt)

Eftersom jag inte hinner skriva guiden är jag bara glad att någon annan hunnit före.

Vadå ALT-text?

Ofta felaktigt benämnd ALT-taggen, är ALT-attributet den del av koden för en bild som anger en beskrivande text för bilden. Själva texten som anges i ALT-attributet kallas för ALT-text, eller alternativ text.

Syftet med ALT-texten är att människor med nedsatt syn kan få texten uppläst och ändå tillgodogöra sig kommunikationsvärdet i bilden. Även de som surfar med bildvisning avstängd kan läsa texten i stället för att bli tvungna att ladda ner bilden.

Saken är den att man måste tänka sig in i användarnas situation rätt ordentligt för att beskriva bilden på ett sätt som är relevant för sammanhanget. Samma bild kan allså ha olika ALT-texter beroende på hur den används.

Därmed faller också många publiceringsverktyg platt, det vill säga de verktyg som har en central bildbank och bara tillåter en ALT-text per bild. ALT-text bör alltid anges i samband med att bilden läggs in på sidan.

Ofta kan det faktiskt vara vettigt att ha ett tomt ALT-attribut, särskilt då bilden inte tillför något kommunikativt värde för förståelsen av budskapet på sidan.

Nåväl, hjältarna på WebAIM har redan skrivit guiden till ALT-text, så jag kan hänvisa till dem:

• Appropriate Use of Alternative Text