När jag skriver in ett lösenord på webben så maskeras det med asterisker eller punkter så att jag inte ser vad jag skriver. Det är så fält av typen ”password” uppför sig. Men är det egentligen inte urbota dumt och skapar onödiga problem för både användaren och organisationen? Och än mer befängt blir det faktiskt när vi tvingas till samma frustrerande upplevelse på mobilen.

Det finns en tro på att vi alltid måste se upp med människor som står bakom oss och kollar vad vi skriver in. Har du också alltid en okänd man som dyker upp bakom din rygg när du ska skriva in lösenord? I många fall så skapar asteriskerna dock mer problem än de gör nytta.

1. Vi tvingar människor att skriva lösenordet flera gånger när de registrerar sig för att de tycks ha en tendens att skriva fel.
   1. Kan det händelsevis vara så att de skriver fel för att de inte ser lösenordet?
2. Samtidigt som vi döljer lösenorden bakom asterisker uppmuntrar vi människor att välja extra krångliga lösenord genom att presentera mätare med värdena weak, medium och strong.
   1. När användare uppmuntras skriva extra krångliga lösenord (ofta onödigt krångliga) samtidigt som de inte syns så kommer de inte ihåg dem.
   2. När användare inser att de inte kommer ihåg lösenord så skriver de upp dem på väl synliga lappar av typen Post-It.
3. På mobilen är det extra svårt att skriva med diverse små tangentbord. Vi skriver fel lösenord.
   1. Om nu någon mot förmodan står bakom mig, menar man att jag inte kan vrida på mobiltelefon så att de inte ser lösenordet jag skriver in?

Jag blir ledsen i ögat när jag ser designmönster från gamla stordatorsystem överföras till webben, men ännu mer gråtfärdig blir jag när de fortsätter att föras över till mobiltelefoner, som har en helt annan kontextuell användning, andra fysiska möjligheter och begränsade inmatningsmöjligheter.

Låt användaren välja visning av lösenord

Lösningen är inte ny, den dyker upp lite här och var, men tyvärr alltför sällan. Så här kan det se ut:

Genom att erbjuda en möjlighet för användaren at visa lösenordet kan hon själv (ja, hon kan faktiskt tänka själv!) välja att visa lösenordet för att underlätta inmatning. Huruvida det ska vara förvalt att lösenordet är synligt eller inte får sammanhanget och typen av tjänst avgöra, men förmodligen är det dolt från start. Jag vet att jag själv skriver in lösenord på storskärm när jag är ute på talaruppdrag.

Andreas Lagerkvist har skrivit ett jQuery-plugin som lägger till möjligheten att växla visningsläge på lösenordsfält. Bara att tuta och köra.

Välj ett bergsäkert lösenord som är lätt att komma ihåg

Lösenord skapar många andra kostsamma bekymmer också: till exempel efter varje semester när supporten på storföretag blir nerringda av anställda som glömt bort sina ”säkra” lösenord. För dig som vill ha ett enkelt lösenord som är svårt att knäcka så har Baekdal har skrivit en lysande artikel om hur du skapar användbara lösenord. Lägg märke till att artikeln beskriver det vanligaste sättet att tillskansa sig lösenord som varandes att helt enkelt fråga efter dem!

Vågar du ta första steget mot en ny standard för hantering av synliga lösenord? Eller kommer du hålla hårt i och kämpa för den ”gömda” varianten? Kanske finns det fler innovativa lösningar på problemen. Tipsa gärna!

Och ja jag vet att guru Nielsen skrev om problem med maskerade lösenord redan 2009. Men han visade inte den här lösningen och jag tycker att det är dags att debattera klart i frågan

När det gäller tillgänglighet på axbom.se tänker jag så här:

1. HTML-koden ska inte ställa till det. Självklart vill jag gärna ha XHTML-kod som validerar fullt ut enligt gängse standarder men ibland tillåter inte tiden att jag kodar om exempelvis Flash-filmer som jag bäddar in från externa sajter. Min förhoppning är att dessa helt enkelt inte ställer till så mycket problem och att man ska kunna läsa min blogg utan problem med de flesta förekommande webb- och skärmläsarna.
2. Jag undviker ALT-attributet för bilder när det inte tillför något. Om en bild inte tillför något för förståelsen av texten så kommer jag inte sätta en alternativ text på den bilden. Men självklart gäller också tvärtom: när bilden behöver en förklarande text så kommer den antingen länka till förklarande text eller så återfinns texten i ALT-attributet.
3. Jag erbjuder ett RSS-flöde för bloggen. RSS-flödet gör ju ofta att man kan ta till sig innehållet på ett enklare sätt i valfri applikation.
4. Jag erbjuder ett ljud-flöde för bloggen. Vill man bara lyssna på inläggen så kan man göra det och även prenumerera på ljud-filerna via ett RSS-flöde. Tjänsten erbjuds av Readspeaker Webreader.
5. Ett personligt språk. Språket är det svåraste att göra tillgängligt för en stor massa. Viktigast för mig är att uttrycka mig på ett sätt som jag själv tilltalas av. Men det betyder också att det kan förekomma förkortningar, både krångliga metaforer och svårtolkade liknelser samt även direkta kommentarer till specifika läsare. Jag tror att det här gör min blogg mer läsvärd för många människor, även om det utesluter många från att ta till sig den fulla innebörden av varje text.

Låter detta rimligt tycker du? Hör gärna av dig eller kommentera om det är fler saker du vill att jag ska ta hänsyn till!

Rutinaktivitetsteorin inom kriminologi

Inom kriminologi citeras ofta rutinaktivitetsteorin, en teori som förklarar balansen mellan tre fenomen som krävs för att brott ska begås:

1. En motiverad gärningsman
2. Ett stödbegärligt objekt
3. Avsaknad av kapabla väktare

För att förebygga brott kan vi sedan använda dessa oss av dessa tre parametrar och försöka:

1. Göra gärningsmän mindre motiverade (hot om påföljder, vård/fostran, m.m.)
2. Göra objekten mindre stöldbegärliga (stöldmärkning, spärrservice, spårningssystem, m.m.)
3. Öka antalet kapabla väktare (larm, grannsamverkan, belysning, m.m.)

Olika bostadsområden kan alltså ha olika förutsättningar för brott beroende på hur området är planerat och beroende på vilka personer som rör sig området.

Begreppet rutinaktivitet kommer sig av att en stor andel brott sker inom ramen för människors vardagliga rutiner. Brott behöver inte okänsliga skurkar, rovdjursliknande monster, dömda förbrytare eller elaka människor. Brott behöver bara ett tillfälle.

Rutinaktivitetsteorin på webben

Nu kommer det intressanta. Jag jobbar med rutinaktivitetsteorin precis som en kriminolog, fast tvärtom:

1. Jag försöker göra användarna mer motiverade (löser konkreta behov/problem; marknadsföring, m.m.)
2. Jag försöker göra produkter/tjänster mer begärliga (optimerar användarupplevelsen; rikt innehåll m.m.)
3. Jag försökar eliminera alla hinder (arbetar aktivt med användbarhet, tillgänglighet, sömotoroptimering m.m.)

Det är också i människors vardag som de använder en webbplats, och ju bättre jag är på att förstå den typ av situation som människorna ofta befinner sig i (sena till dagis, stressad mellan möten, i kontorslandskap med dåligt ljus, fikapaus vid datorn, på tunnelbanan i en mobil terminal) desto bättre kommer jag vara på att eliminera hinder och göra tjänsten mer attraktiv. Och ju fler konkreta problem jag lyckas lösa och sprida budskapet om, desto fler motiverade användare kommer hitta tjänsten.

Så, nu behöver du bara tänka en sak: alla användare är tjuvar, så är du på rätt spår. Det handlar om att göra det så enkelt som möjligt för dem att stjäla din tjänst.

Det viktigaste i en länklista är, trots allt, själva länken. Om man tycker att länken är viktig så kommer här ett hett tips: välj inte en minimal storlek på typsnittet och strunta för all del inte i att signalera att det är en länk.

Läs mer

Trots att bägge grupperna tillgänglighetsexperter och sökoptimeringskonsulter länge varnat för länken ”Läs mer” så dyker den upp titt som tätt. Sluta med det, den ger inte mervärde för någon. Länka det som betyder något, i exemplet ovan alltså själva rubriken på nyheten.

Rubriksättning

Rubriken på en länklista är inte oviktig. I mitt exempel i figur 1 ovan har jag medvetet valt Pressmeddelanden eftersom det ofta är ett irrelevant begrepp. Pressmeddelanden används internt på företagen som i ”skicka ett pressmeddelande” och av nyhetsbyråer: ”nu har det kommit ett pressmeddelande”.

Men pressmeddelandet är en nyhet och jag lovar att en vanlig besökare inte riskerar att stamma sig över begreppet nyheter på samma sätt som man kanske undrar varför det är viktigt att poängtera att det är ett pressmeddelande (betyder det att det är mer viktigt än en nyhet, eller bara att det faxats till en massa nyhetsbyråer, eller vad menar man egentligen?). Om det faktiskt är mer viktigt än någon annan nyhet finns det massor av sätt att visualisera det på.

Signalera länk

Visst, man kan argumentera för att understrykningen av länkar i långa listor kan vara ansträngande för ögat. Men fortfarande måste det vara tydligt att det är en länk; det räcker inte med att man måste leta med musen och upptäcka att något ändrar färg eller får en understrykning. Ett vanligt förekommande sätt är en symbol, stiliserad pil, som i Figur 2 ovan.

Textstorlek och kontrast

Större skärmar med högre upplösning innebär att ett typsnitt ser mindre ut än i lägre upplösningar. Fler människor med synfel surfar på nätet. Och allvarligt, vill du fylla upp en skärm med innehåll är det bättre att förstora den relevanta texten du har på plats än att försöka hitta på fler lådor med innehåll.

Hemligheten: Stor text är lättare att läsa.

Blå text mot blå bakgrund är sällan rätt och att blanda för många ljusa och mörka ytor nära varandra kan verka störande. Människor med nedsatt syn, färgblindhet och kognitiva handikapp uppskattar när det är skarpa raka linjer och du står för vad du säger. Ingen idé att göra det suddigt.

Metadata (exempelvis datum, författare, m.m.)

Om vi bestämmer oss för att länken är det viktiga, sätt då länken först. Om länken fångar intresset, så ska det mest relevanta metadatat förmodligen finnas tillgängligt (i mitt exempel datumet) – och resterande metadata finns när man klickar på länken.

Sida vid sida förtydligar

Du kanske inte hann uppfatta alla detaljskillnader mellan figur 1 och figur 2 i bilden ovan, men jag misstänker att du snabbt insåg värdet av figur 2. Att ställa två designförslag sida vid sida är ofta ett bra sätt att visualisera och identifiera brister. Med miljarder webbsajter därute är det inte ont om designförslag att jämföra sig mot.

Eller fråga mig, jag brukar ha en åsikt

Ingen av de artiklar jag läser (CS, PC World, Computer World) nämner exempel på applikationer som fungerar dåligt. Ett av världens mest använda applikationer för webbaserad e-post, Gmail, fullkomligen badar i Ajax och jag kan inte vara mer nöjd.

Ajax förbättrar användarupplevelser när det används rätt

Jag tror det snarast handlar om när, var och hur man tillämpar Ajax. Ajax är för min del heller inte ett verktyg för att skapa fulländade applikationer utan för att förgylla användarupplevelsen där det är möjligt – på vanliga webbsidor. Sjävklart vill man bibehålla tillgänglighet och även kunna nå samma sidor via alternativa klienter, som mobiltelefoner.

Alternativen försämrar tillgängligheten

Om man anammar de alternativ som Forrester hänvisar till: Silverlight och Adobe AIR till exempel kommer det istället påverka tillgänglighet negativt. Ju närmare text vi håller oss (läs: XHTML), desto bättre kommer vi att kunna utbyta information mellan olika system – vilket är vart webben är på väg om ni råkat missa det

Självklart kan Ajax också ställa till problem med tillgänglighet, men potentialen och förmågan att tillfredställa WAI och alternativa webbläsare är betydligt högre.

Robert Nyman, gränssnittexpert på Valtech, säger för övrigt i CS artikel:

Frågan företag och utvecklare ska ställa är om Ajax ger ett mervärde eller om tekniken används enbart för att utvecklarna har möjligheten.

Jag kan inte hålla med mer och måste bara påpeka att gränssnittsexperter, användbarhetskonsulter och interaktionsdesigners gärna får vidtalas oftare när det gäller bedömningar av ny teknik på webben.

En ytterligare aspekt är förstås att användning av Ajax är helt gratis och tillämpning av de flesta andra RIA-teknikerna kräver dyra programlicenser, vilket gör att kommersiella krafter gärna baktalar Ajax.

Nytt för den här gången var att jag endast använde mina egna handritade bilder! Jag ritade direkt i Flash med min nyinköpta Wacom Bamboo Fun Small A6. Det var i alla fall mer än en person som tyckte greppet var kul; så här såg bilderna ut.

Du kan stega framåt och bakåt i presentationen med piltangenterna – glöm inte att först aktivera Flashen genom att markera presentationen. Jag fick minsann ta till lite ActionScript-programmering för att Flash skulle funka med min trådlösa presentatör (som ju annars är ämnad för PowerPoint).

Du kan också ladda hem Flash-filen.

Inte så lätt kanske att förstå bilderna utan mitt snack till. Som bonus får du här i stället några länkar som illustrerar sådant jag tog upp. Och om du ser akronymen AAH så betyder den ”Avsaknad av hinder”.

• Google Earth-resan som jag inledde med
• Oscar Pistorius springer 400 meter
• Motorcyle Amputee – modifiera motorcyklar för människor med funktionshinder
• Bilder som MMS:ades från föreläsningen hamnade här

Jag kommer förstås spä på ordentligt med RSS, mashups och förmodligen leka lite med DOM, vurma om RIA och kanske höja Flash till skyarna. Vi får se

• Mer info och intresseanmälan

Det är obligatorisk tittning på filmerna framtagna av Handisam. Funkar bäst för människor med handikappen syn och hörsel.

Verva skriver vidare:

En särskild ISO-standard definierar begreppet certifiering och ställer bland annat krav på att bedömningen ska göras av en oberoende granskare.

En aktör på den svenska marknaden som erbjuder något de kallar certifiering, eller tillgänglighetsgaranti, är konsultföretaget Funka. Ett exempel på hur deras certifiering ser ut ser du hos Statens fastighetsverk.

Det jag tycker Verva lyfter fram på ett bra sätt är att det är tveksamt om detta kan kallas certifiering av tillgänglighet eftersom det granskande företaget inte får vara rådgivande eller producerande av webbplatser – varken före eller efter granskningen.

Läs mer hos Verva:

• Certifiering kräver oberoende
• Exempel som inte är certifiering
• Exempel på certifiering
• Exempel på tveksam certifiering

• Webbtrender – Niclas Bergström på ReadSpeaker