axbom

Jag har jobbat länge med tillgänglighet på webben och det är förstås en självklarhet för mig att så många som möjligt ska kunna ta del av min webbplats. Men av olika anledningar kan ju inte alla det, så därför förklarar jag hur jag resonerar här:

När det gäller tillgänglighet på axbom.se tänker jag så här:

1. HTML-koden ska inte ställa till det. Självklart vill jag gärna ha XHTML-kod som validerar fullt ut enligt gängse standarder men ibland tillåter inte tiden att jag kodar om exempelvis Flash-filmer som jag bäddar in från externa sajter. Min förhoppning är att dessa helt enkelt inte ställer till så mycket problem och att man ska kunna läsa min blogg utan problem med de flesta förekommande webb- och skärmläsarna.
2. Jag undviker ALT-attributet för bilder när det inte tillför något. Om en bild inte tillför något för förståelsen av texten så kommer jag inte sätta en alternativ text på den bilden. Men självklart gäller också tvärtom: när bilden behöver en förklarande text så kommer den antingen länka till förklarande text eller så återfinns texten i ALT-attributet.
3. Jag erbjuder ett RSS-flöde för bloggen. RSS-flödet gör ju ofta att man kan ta till sig innehållet på ett enklare sätt i valfri applikation.
4. Jag erbjuder ett ljud-flöde för bloggen. Vill man bara lyssna på inläggen så kan man göra det och även prenumerera på ljud-filerna via ett RSS-flöde. Tjänsten erbjuds av Readspeaker Webreader.
5. Ett personligt språk. Språket är det svåraste att göra tillgängligt för en stor massa. Viktigast för mig är att uttrycka mig på ett sätt som jag själv tilltalas av. Men det betyder också att det kan förekomma förkortningar, både krångliga metaforer och svårtolkade liknelser samt även direkta kommentarer till specifika läsare. Jag tror att det här gör min blogg mer läsvärd för många människor, även om det utesluter många från att ta till sig den fulla innebörden av varje text.

Låter detta rimligt tycker du? Hör gärna av dig eller kommentera om det är fler saker du vill att jag ska ta hänsyn till!

Många känner till att jag är kommunikationsvetare men få vet att jag i mina författarambitioner också läst kriminologi. Nu blev det förvisso bara tio poäng, men för säkerhets skull så friade jag också till en kriminolog. Till min förtjusning får jag alltså fortfarande anledning att prata brottsförebyggande teorier och jag har bland annat förstått att min fru och jag sysslar med exakt samma saker… fast tvärtom.

Rutinaktivitetsteorin inom kriminologi

Inom kriminologi citeras ofta rutinaktivitetsteorin, en teori som förklarar balansen mellan tre fenomen som krävs för att brott ska begås:

1. En motiverad gärningsman
2. Ett stödbegärligt objekt
3. Avsaknad av kapabla väktare

För att förebygga brott kan vi sedan använda dessa oss av dessa tre parametrar och försöka:

Jag stöter på tafatta försök till länklistor (se exempel i Figur 1 ovan) i ökande omfattning på svenska webbplatser och känner att jag vill dra i nödbromsen. Det är inte ok att bara slänga upp en lista med länkar och tro att människor ser dem.

Det viktigaste i en länklista är, trots allt, själva länken. Om man tycker att länken är viktig så kommer här ett hett tips: välj inte en minimal storlek på typsnittet och strunta för all del inte i att signalera att det är en länk.

Läs mer

Trots att bägge grupperna tillgänglighetsexperter och sökoptimeringskonsulter länge varnat för länken ”Läs mer” så dyker den upp titt som tätt. Sluta med det, den ger inte mervärde för någon. Länka det som betyder något, i exemplet ovan alltså själva rubriken på nyheten.

Rubriksättning

Rubriken på en länklista är inte oviktig. I mitt exempel i figur 1 ovan har jag medvetet valt Pressmeddelanden eftersom det ofta är ett irrelevant begrepp. Pressmeddelanden används internt på företagen som i ”skicka ett pressmeddelande” och av nyhetsbyråer: ”nu har det kommit ett pressmeddelande”.

Men pressmeddelandet är en nyhet och jag lovar att en vanlig besökare inte riskerar att stamma sig över begreppet nyheter på samma sätt som man kanske undrar varför det är viktigt att poängtera att det är ett pressmeddelande (betyder det att det är mer viktigt än en nyhet, eller bara att det faxats till en massa nyhetsbyråer, eller vad menar man egentligen?). Om det faktiskt är mer viktigt än någon annan nyhet finns det massor av sätt att visualisera det på.

Signalera länk

Visst, man kan argumentera för att understrykningen av länkar i långa listor kan vara ansträngande för ögat. Men fortfarande måste det vara tydligt att det är en länk; det räcker inte med att man måste leta med musen och upptäcka att något ändrar färg eller får en understrykning. Ett vanligt förekommande sätt är en symbol, stiliserad pil, som i Figur 2 ovan.

Textstorlek och kontrast

Större skärmar med högre upplösning innebär att ett typsnitt ser mindre ut än i lägre upplösningar. Fler människor med synfel surfar på nätet. Och allvarligt, vill du fylla upp en skärm med innehåll är det bättre att förstora den relevanta texten du har på plats än att försöka hitta på fler lådor med innehåll.

Hemligheten: Stor text är lättare att läsa.

Blå text mot blå bakgrund är sällan rätt och att blanda för många ljusa och mörka ytor nära varandra kan verka störande. Människor med nedsatt syn, färgblindhet och kognitiva handikapp uppskattar när det är skarpa raka linjer och du står för vad du säger. Ingen idé att göra det suddigt.

Metadata (exempelvis datum, författare, m.m.)

Om vi bestämmer oss för att länken är det viktiga, sätt då länken först. Om länken fångar intresset, så ska det mest relevanta metadatat förmodligen finnas tillgängligt (i mitt exempel datumet) – och resterande metadata finns när man klickar på länken.

Sida vid sida förtydligar

Du kanske inte hann uppfatta alla detaljskillnader mellan figur 1 och figur 2 i bilden ovan, men jag misstänker att du snabbt insåg värdet av figur 2. Att ställa två designförslag sida vid sida är ofta ett bra sätt att visualisera och identifiera brister. Med miljarder webbsajter därute är det inte ont om designförslag att jämföra sig mot.

Eller fråga mig, jag brukar ha en åsikt

Enligt en rapport från Forrester är en majoritet av avancerade användare missnöjda med Ajax prestanda i applikationer på webben. Jag är skeptisk.

Ingen av de artiklar jag läser (CS, PC World, Computer World) nämner exempel på applikationer som fungerar dåligt. Ett av världens mest använda applikationer för webbaserad e-post, Gmail, fullkomligen badar i Ajax och jag kan inte vara mer nöjd.

Ajax förbättrar användarupplevelser när det används rätt

Jag tror det snarast handlar om när, var och hur man tillämpar Ajax. Ajax är för min del heller inte ett verktyg för att skapa fulländade applikationer utan för att förgylla användarupplevelsen där det är möjligt – på vanliga webbsidor. Sjävklart vill man bibehålla tillgänglighet och även kunna nå samma sidor via alternativa klienter, som mobiltelefoner.

Alternativen försämrar tillgängligheten

Om man anammar de alternativ som Forrester hänvisar till: Silverlight och Adobe AIR till exempel kommer det istället påverka tillgänglighet negativt. Ju närmare text vi håller oss (läs: XHTML), desto bättre kommer vi att kunna utbyta information mellan olika system – vilket är vart webben är på väg om ni råkat missa det

Självklart kan Ajax också ställa till problem med tillgänglighet, men potentialen och förmågan att tillfredställa WAI och alternativa webbläsare är betydligt högre.

Robert Nyman, gränssnittexpert på Valtech, säger för övrigt i CS artikel:

Frågan företag och utvecklare ska ställa är om Ajax ger ett mervärde eller om tekniken används enbart för att utvecklarna har möjligheten.

Jag kan inte hålla med mer och måste bara påpeka att gränssnittsexperter, användbarhetskonsulter och interaktionsdesigners gärna får vidtalas oftare när det gäller bedömningar av ny teknik på webben.

En ytterligare aspekt är förstås att användning av Ajax är helt gratis och tillämpning av de flesta andra RIA-teknikerna kräver dyra programlicenser, vilket gör att kommersiella krafter gärna baktalar Ajax.

Måndagen den 18 februari höll jag en föreläsning om tillgänglighet på konferensen Tillgänglighet 2.0 som anordnades av Voice-Corp. Dagen erbjöd mycket matnyttigt kring vad framtida generationers webbplatser kommer att kunna erbjuda. Tack för det Voice-Corp.

Nytt för den här gången var att jag endast använde mina egna handritade bilder! Jag ritade direkt i Flash med min nyinköpta Wacom Bamboo Fun Small A6. Det var i alla fall mer än en person som tyckte greppet var kul; så här såg bilderna ut.

Du kan stega framåt och bakåt i presentationen med piltangenterna – glöm inte att först aktivera Flashen genom att markera presentationen. Jag fick minsann ta till lite ActionScript-programmering för att Flash skulle funka med min trådlösa presentatör (som ju annars är ämnad för PowerPoint).

Du kan också ladda hem Flash-filen.

Inte så lätt kanske att förstå bilderna utan mitt snack till. Som bonus får du här i stället några länkar som illustrerar sådant jag tog upp. Och om du ser akronymen AAH så betyder den ”Avsaknad av hinder”.

• Google Earth-resan som jag inledde med
• Oscar Pistorius springer 400 meter
• Motorcyle Amputee – modifiera motorcyklar för människor med funktionshinder
• Bilder som MMS:ades från föreläsningen hamnade här

Den 18 februari ser jag fram emot att på allvar sparka igång årets missionerande om tillgänglighet på webben. Jag har fått äran att vara keynote speaker på ett event som anordnas av Phoneticom, VoiceCorp och Acapela: Tillgänglighet 2.0 – The User Experience.

Jag kommer förstås spä på ordentligt med RSS, mashups och förmodligen leka lite med DOM, vurma om RIA och kanske höja Flash till skyarna. Vi får se

• Mer info och intresseanmälan

Via inuseful och Funda Denizhan upptäckte jag dessa otroligt snygga filmer om tillgänglighet.

Det är obligatorisk tittning på filmerna framtagna av Handisam. Funkar bäst för människor med handikappen syn och hörsel.

I sitt senaste nyhetsbrev skriver Verva om certifiering av tillgänglighet och konstaterar att idag ”finns ingen oberoende och officiell certifiering av tillgängligheten hos en webbplats”.

Verva skriver vidare:

En särskild ISO-standard definierar begreppet certifiering och ställer bland annat krav på att bedömningen ska göras av en oberoende granskare.

En aktör på den svenska marknaden som erbjuder något de kallar certifiering, eller tillgänglighetsgaranti, är konsultföretaget Funka. Ett exempel på hur deras certifiering ser ut ser du hos Statens fastighetsverk.

Det jag tycker Verva lyfter fram på ett bra sätt är att det är tveksamt om detta kan kallas certifiering av tillgänglighet eftersom det granskande företaget inte får vara rådgivande eller producerande av webbplatser – varken före eller efter granskningen.

Läs mer hos Verva:

• Certifiering kräver oberoende
• Exempel som inte är certifiering
• Exempel på certifiering
• Exempel på tveksam certifiering

Efter en alltför lång väntan ligger nu tredje programmet av webbtrender ute. Jag intervjuar Niclas Bergström, VD på ReadSpeaker om deras förträffliga tjänst för uppläsning av webbsidor medelst talsyntes. Ni kan själva lyssna på en av deras tjänster genom att klicka på AudioFeed i den här bloggen. Ni får då tillgång till en uppläst version av inläggen.

• Webbtrender – Niclas Bergström på ReadSpeaker

Jag ursäktar mig för att jag inte hunnit producera programmet i den takt jag vill – och förklarar att jag kommer hädanefter fokusera på att bara publicera intervjuer med intressanta människor i webbranschen och skippa ambitionerna på pratet runtomkring.

Programmets huvudinnehåll är ett samtal med Niclas Bergström, vd på ReadSpeaker. En stor behållning utgörs av alla exempel på hur uppläsningstjänsten används till nyttiga ändamål som har varit svåra att förutspå.

Snackar, mixar och producerar gör: Per Axbom
Programmets längd: 30 minuter

Länkar som omnämns i programmet:

• axbom.se
• ReadSpeaker

Synpunkter, idéer, önskemål?

Ring in till programmet på 08-559 25 160 och tala in din kommentar eller fråga. Via Skype ringer du till användarnamnet ”axbom.se”.

Programmet

• webbtrender-003 (64Kbps MP3)