Varför microformats?

Det gäller att komma ihåg att dessa enkla format skapas för människor i första hand. Genom att formattera innehåll på ett standardiserat sätt kan informationen användas i andra webbtjänster. Om jag lägger ut information om ett evenemang och formatterar den enligt hCalendar så kan informationen om evenemanget enkelt läsas och återanvändas av andra.

hCalendar som exempel

Låt säga att jag vill lägga ut information om konferensen From Business to Buttons. I koden skriver jag så här (koden kan givetvis genereras automatiskt av ett lämpligt verktyg):


<div class="vevent">Jag ska besöka <a class="url summary" href="http://www.businesstobuttons.com/">From Business to Buttons</a> den <abbr class="dtstart" title="2007-06-14">14 juni</abbr>-<abbr class="dtend\" title="2007-06-15">15 juni</abbr> på <span class="location\">Malmö högskola</span>.
</div>


Det ser då ut så här för en vanlig besökare:

Observera att detta är en giltig hCalendar microformat och om en robot/spindel som förstår microformats besöker min webbplats kommer de hitta och förstå evenemangets namn, tidpunkt och plats. Informationen kan till exempel användas för att automatiskt hålla en kalender uppdaterad på en annan webbplats. Vill jag sätta lite extra krydda på det hela kan jag ange evenemangets geografiska placering med latitud och longitud(!)

Fler microformats

Det finns även Microformats för kontakter (hCard) och man kan lära sig en hel del bara genom att börja använda rel-attributet enligt XFN, XHTML Friends Network. När du länkar till exempelvis en blogg kan du då ange om det är en person du har träffat, om det är en kompis, och så vidare. Förväxla inte det med rel-tag som i huvudsak används för kategorier – ett fenomen som säkerligen skickar meta keywords rakt in i historieböckerna.

Läs mer:

• About Microformats – projektets webbplats
• Tails Firefox Extension låter dig läsa microformats på en sida. Kan vara bra för att verifiera att det blev rätt.

OpenID är ett decentraliserat system för autentisering. Det uppfanns av LiveJournal och har nu utvecklats till en öppen standard. Vem som helst kan skapa ett OpenID och antalet webbplatser som har stöd för detta växer.

Ett OpenID är helt enkelt en webbadress. Mitt OpenID är www.axbom.se, det vill säga adressen till min blogg. Jag kan använda det för att logga in på valfri webbplats som stödjer OpenID. Eftersom det bara är jag som har tillgång till den adressen så är jag den enda som kan använda den identiteten.

Jag har valt att använda mitt konto hos Vox som central lagring för mina kontouppgifter, men du väljer själv leverantör eller sätter upp din egen OpenID-tjänst (till exempel med hjälp av phpMyID). Eftersom det är din personliga webbadress som är ditt konto, spelar det ingen roll vad du väljer – du kan när som helst byta.

• Läs Simon Willison’s inlägg om hur du använder din blogg som ditt OpenID.
• Titta på Simon Willison’s film om hur man använder OpenID.
• Den officiella sajten om OpenID heter openid.net.

Jag själv har oerhört låg tilltro till fenomenet Meta Keywords, en möjlighet att lägga in nyckelord, sökord och begrepp, som är synliga för sökmotorer men inte för vanliga besökare på en webbsida. På grund av missbruk, och låg tillämpningsgrad, övergav de flesta sökmotorer Meta Keywords som sökunderlag redan i slutet av 90-talet. Nyare sökmotorer som Google och FAST har aldrig ens haft stöd för Meta Keywords.

Missbruket dödade keywords-elementet

Tanken är god: tillåt webbägaren att delge vilka nyckelord som är relevanta för just den här webbsidan och på så sätt skapa ämnen och strukturer och stöd för att bedöma innehållets relevans. Men vad händer om Meta Keywords missbrukas och man skriver in nyckelord som inte alls har med sammanhanget att göra – då lurar vi användaren; eller om webbutvecklaren har för låg kompetens för att ange relevanta nyckelord på rätt ställen: ska då webbplatsen uteslutas även om innehållet är intressant?

Innehåll är kungligt

Nej, sökmotorerna insåg att det bästa sättet att avgöra vad sidan handlar om är att faktiskt analysera innehållet på sidan. Det är också där du som webbansvarig bör lägga ditt största fokus: innehållet. Titlar, rubriker, länktexter och upprepningar av förutbestämda fraser är nyckeln till en lyckad träffbild i dagens sökmotorer. Att många länkar till din webbplats, och på så sätt rekommenderar den, är det som kommer trycka upp dig mot toppen av sökresultaten och förbi konkurrenterna. Bästa sättet att få folk att länka till dig är förstås att erbjuda bra innehåll.

Farligt att använda Meta Keywords

Richard Ball från Apogee Web Consulting varnar faktiskt för att det kan vara ofördelaktigt att använda Meta Keywords eftersom du underlättar för konkurrenterna att helt enkelt ”stjäla” och ta fram listor över de nyckelord och fraser som du värderar högt. På så sätt kan de lättare justera sina sidor så att de inbegriper även ”dina” nyckelord.

Flytta fokus från Meta Keywords

Min slutsats när det gäller Meta Keywords är att det tar för lång tid att skriva in nyckelord för varje webbsida och det kostar långt mer än det smakar. Samtidigt lägger de flesta alltför lite tid på att kontinuerligt gå igenom och förbättra innehållet på sidorna så att de på ett icke konstlat sätt ger utrymme för strategiskt viktiga ord och uttryck. Genom att lägga tiden från arbetet med Meta Keywords på att i stället optimera innehållet på sidorna så kommer nyckelorden, ironiskt nog, ge betydligt mer verkan.

Läs mer:

• Meta Keywords Advice, Richard Ball
• Death of a Meta Tag, Danny Sullivan
• Wikipedia: Meta tag

Eftersom jag inte hinner skriva guiden är jag bara glad att någon annan hunnit före.

Vadå ALT-text?

Ofta felaktigt benämnd ALT-taggen, är ALT-attributet den del av koden för en bild som anger en beskrivande text för bilden. Själva texten som anges i ALT-attributet kallas för ALT-text, eller alternativ text.

Syftet med ALT-texten är att människor med nedsatt syn kan få texten uppläst och ändå tillgodogöra sig kommunikationsvärdet i bilden. Även de som surfar med bildvisning avstängd kan läsa texten i stället för att bli tvungna att ladda ner bilden.

Saken är den att man måste tänka sig in i användarnas situation rätt ordentligt för att beskriva bilden på ett sätt som är relevant för sammanhanget. Samma bild kan allså ha olika ALT-texter beroende på hur den används.

Därmed faller också många publiceringsverktyg platt, det vill säga de verktyg som har en central bildbank och bara tillåter en ALT-text per bild. ALT-text bör alltid anges i samband med att bilden läggs in på sidan.

Ofta kan det faktiskt vara vettigt att ha ett tomt ALT-attribut, särskilt då bilden inte tillför något kommunikativt värde för förståelsen av budskapet på sidan.

Nåväl, hjältarna på WebAIM har redan skrivit guiden till ALT-text, så jag kan hänvisa till dem:

• Appropriate Use of Alternative Text

Tja, inte i mina vildaste fantasier hade jag väl kunnat ana följande: 12 300 träffar i februari; 197 534 träffar i mars. En ökning med 16 gånger på en månad. Osannolikt? Jag misstänker att sökrobotar står för en hel del av ökningen men knappast allt (*vink vink*). Men framför allt: Det säger en hel del om värdet av att ha en tillgänglig webbplats.

Diagrammet ovan visar antalet hits (träffar) på axbom.se under perioden 1 oktober 2004 – 31 mars 2005. Antalet träffar är som följer:

• oktober: 17 975
• november: 24 539
• december: 25 867
• januari: 17 867
• februari: 12 300
• mars: 197 534