SR erbjuder alltså i detta formulär alternativen:

• Kvinna
• Man
• Vill inte definiera

Kontaktformuläret på axbom.se delar fyra välkända fält med tusentals andra kontaktformulär på webben: namn, e-post, telefonnummer och meddelanderuta. Men inte nödvändigtvis i den ordningen. Jag ser kontaktformulär som en dialog och i en dialog tycker jag det är viktigt att prata om själva ärendet innan vi börjar be varandra om privata uppgifter. Alltså ligger meddelanderutan högre upp.

Ett väluppfostrat kontaktformulär

De flesta kontaktformulär börjar trots allt med att be om ett namn. Men hör och häpna, sedan använder de inte namnet! Vad menar jag, jo att så fort personen du ”pratar” talar om sitt namn kan du faktiskt vara hövlig och använda det vid tilltal. I mitt formulär fungerar det nu så att när du skrivit ditt namn så används namnet i efterföljande frågor. Man kommer långt genom att vara lite trevlig.

Självklart så använder jag en personlig ton i mitt kontaktformulär som ger en bild av vem jag är, Och det kan jag göra med de fåtal raderna i ett kontaktformulär och texten på knappen. Miljontals andra tävlar om att vara så opersonliga som möjligt, med endast enstaviga rubriker och gärna en grå bakgrund. Vad tror du funkar bäst? Men skämt åsido, alla ogenomtänkta formulär på webben håller mig sysselsatt

Kontaktformulär med tillfredställelse

Handen på hjärtat så kan det ändå vara rätt trist att fylla i formulär. De flesta tror att det inte går att göra något åt. Min uppfattning är tvärtom: Nyckeln till en önskvärd upplevelse handlar om enkelhet och nytta men väldigt mycket också om, håll i dig: gillande. Och hur får vi människor att gilla kontaktformulär? Jo, självklart genom design och personlighet men också genom något oväntat som skapar en tillfredställelse eller helt enkelt som bara får offret att dra på mungipan. Ett formulär som ger glädje är ett formulär man kommer ihåg och rekommenderar till andra.

Mitt kontaktformulär har ett monster som berättar roliga historier.

Kontaktformulär är en dörr på glänt. Öppna den!

Är målet verkligen att besökaren ska fylla i ett kontaktformulär? Absolut inte. Kontakt är början på en relation och det är relationen vi vill åt. Relationen kan vi skapa på många olika sätt men ett av de effektivaste verktygen i min arsenal är nyhetsbrevet. Det kommer då och då (ja, jag vet hur sällan det är) och påminner om min verksamhet och bjuder på gratis mallar som sparar tid.

Nej, jag vill inte ha en kryssruta i formuläret för att också få mitt nyhetsbrev när man ändå fyller i kontaktformuläret. Det är oförskämt och stör personen som fyller i formuläret. Låt henne göra klart det hon kom för att göra. Det är en av de viktigaste lärdomarna efter 15 år i branschen: en aktivitet eller uppgift eller budskap per sida. Mer än ett budskap ställer till problem.

Konversationen är inte slut för att formuläret skickas – det är också en vanlig missuppfattning. Samtalet har precis börjat. Och möjligheterna finns för att fortsätta vara personlig. Så här ser det ut efter att du skickat mitt formulär: ett personligt tilltal och en inbjudan att prenumerera på nyhetsbrevet. E-postadressen har vi redan och sidan tjänar som en perfekt möjlighet för kontakttagaren att verifiera att hon matade in rätt e-postadress. En tacksam bonus, alltså!

Roliga historier om monster efterlyses

Just nu har dock mitt monster bara en (1) rolig historia som han berättar om och om igen. Det vore toppen om du ville skicka in  fler monsterhistorier till mig som jag kan fylla hans förråd med. Jag vet ett perfekt kontaktformulär du kan använda för att skicka in dem. Tack.

Vi passerar genom Stadium på väg till IKEA och jag triggar självklart på stora affischer och skyltar lite överallt där det står att jag ska checka in på Facebook för att få ett erbjudande. Jag hastar upp mobilen och checkar snabbt in på den första logiska butiken som dyker upp i Facebook-appen: Stadium Barkarby.

Det kommer inte upp något erbjudande. Jag väntar…kollar mobilen var 10:e sekund vilket givetvis retar familjen. Jag ser inget erbjudande.

Här hade nog de flesta människor avfärdat, suckat och gått vidare men jag ville självklart följa upp och förstå vad som pågick. Så jag gick upp till en expedit och förklarade att jag minsann checkat in men att det inte kom upp något erbjudande. Först säger hon att jag inte behöver checka in (nähä?) – jag kan få erbjudandet ändå (jaha?) – och sedan kommer hon på: det är förresten Stadium Barkarby 2 du ska checka in på. Stadium Barkarby är den andra Stadium-butiken i outlet-delen av Barkarby(!)

Jag tackar vänligt men webbstrategen i mig skriker. Har jag missat något? Nej, det finns inget i affischer eller skyltar som talar om att det är Stadium Barkarby 2 jag ska checka in på.

Återigen tar jag mig över en tröskel för att verkligen fullfölja det hela, något som gemene man inte gör: Jag tar fram telefonen igen, letar aktivt upp och checkar in på Stadium Barkarby 2.

Dels retar det mig att jag checkat in på fel ställe eftersom jag nu bevisligen inte var på Stadium Barkarby men jag förundras förstås över det genialiska i att Stadium Barkarby 2 är som ett sandpapper för kundförståelsen (skapat för maximal friktion). Ett namn som Stadium Barkarby Ikeahuset hade förstås gjort att jag hittat rätt direkt utan hinder men det ligger väl ändå inte i butikens intresse?

I alla fall: nu ser jag kupongen – 99 kronor för ett par Race Marine sneakers. Strålande.

Jag ignorerar det faktum att det är junior- och damstorlekar som kupongen avser och söker upp skorna eftersom jag är nyfiken på hur stort mitt kap skulle kunna vara om jag verkligen hade det minsta intresse av produkten. Vad tjänar jag på att checka in?

0 kr.

Då tackar jag alldeles särskilt för det Stadium Barkarby 2. Samma pris utan kupong som med kupong. Nu ger till och med jag upp och promenerar raskt ut ur butiken medan jag spyr lite okvädesord i flödet.

2 råd till Stadium Barkarby 2 för att slippa misslyckas så hårt

1. Testa. Det tar 3 minuter att förstå att det är mycket på tok med den här kampanjen. Gå igenom processen så som du tror att kunden skulle gå igenom den så blir det snabbt uppenbart varför den gör mer skada än nytta. Det blir annars pinsamt uppenbart att en reklambyrå utan helhetsperspektiv ligger bakom.
2. Involvera personalen. Det är väldigt uppenbart att personalen inte bryr sig särskilt mycket om kampanjen. De är säkert inte ens informerade och inte tillfrågade om kampanjens lämplighet. De får bara dumma frågor av sådana som mig. Om inte alla är med på tåget så blir det alltid en tafflig upplevelse och dåligt genomförande. Som rabatten som inte blev någon rabatt.

2 råd till Stadium Barkarby 2 innan ni gör om något liknande

1. Köp inte era kunder. Hitta de som verkligen gillar er redan och ge dem verktyg för att bli ambassadörer och sprida budskapet om hur mycket de gillar er. Det kräver lite mer arbete än att bara öppna plånboken och beställa en kampanj, men det blir äkta och trovärdigt. Och det funkar.
2. Gör en upplevelsekartläggning (experience map) där ni dokumenterar sinnesstämningen genom hela processen från att man åker hemifrån, går in i butiken och kommer hem igen. Identifiera möjligheter till förbättringar och genomför dem. Ge en wow-upplevelse när kunden minst förväntar det. Se till att köpprocessen alltid avslutas på toppen av humörkurvan, ge något extra till de som faktiskt köper och är nöjda.

I grund och botten handlar det om att faktiskt bry sig om kunden och alltid försöka göra bra grejer för dem. Men checkar in på Stadium Barkarby 2 gör jag nog aldrig igen. Utom kanske på pin kiv

Snabb analys av Axbom vs Barack Obama

Den här infografiken är förstås bara en ganska tanklös lek med siffror och ett smart marknadsföringsknep från visual.ly, men jag nappade.

Barack Obama är ju en superstar (av självklara skäl) och även om jag twittrat under längre tid och har genererat fler Twitter-meddelanden så är hans räckvidd förstås vida överlägsen. På ett par områden piskar jag dock stjärt: jag är långt mer social än Obama och jag skapar väldigt mycket mer retweets. Kanske kan Obama lära sig ett och annat nu när han ska börja Twittra personligen istället för bara hans stab.

Jag tycker det är väldigt roligt att Baracks och mina gemensamma intressen utgörs av bland annat människor och innovation, orden ”take, everything” antar jag betyder att vi båda vill ta över världen. Det går också att utläsa att vi båda ses som positiva politiker!

I övrigt har förstås verktyget, som så många amerikanska verktyg, lite kvar när det gäller att sortera bort svenska ord utan betydelse, som ”jag, det, och, inte, att”. Men jag är mäkta imponerad av dess design!

Vem ska du ta upp kampen med i din egen Twitter-infografik?

PS Varför jag valde Obama? Jag hoppas förstås locka honom till Sweden Social Web Camp

Det finurliga med den här bilden är att jag redan skickat iväg formuläret. Men det förstod inte jag. Kan du hitta bekräftelsen? Jag kunde! Till slut…

Sjävklart borde producenten av detta webbformulär ha begrundat minst 2 saker några fler gånger om:

1. Var ligger användarens blick när hon fyllt i formuläret och klickat på skicka… och
2. Bör formuläret ligga kvar redigerbart på bekräftelsesidan?

På 1 svarar jag ”på samma ställe där den just var, på knappen” och på 2 svarar jag ”självklart inte.”

Och det faktum att jag inte fått minsta tillstymmelse till svar ännu efter en vecka gör att jag gissar att det finns fler fel i ledet fram till en fungerande kommunikation med Solna stad. Eller vad tror du?

På tal om en helt annan sak så är det här första blogginlägget som jag skriver på min iPad. Äntligen finns det en applikation som gör bloggandet till en rimlig aktivitet på paddan. Om du vill prova heter det Blogsy.

Jag var tvungen att publicera en ”historia” som bara slog mig när jag jobbade med en t-shirt design jag nyligen släppt. Har haft oerhört kul med att spåna ihop dessa och fler, hoppas du gillar.

Om du inte förstår det roliga så är det helt ok. Det här är den nördigaste av den nördigaste UX-humorn man kan bevittna…

Det blir alltmer tydligt att högerkolumnen är ett svart hål för viktig information!

Om vi antar att en högerkolumn är på 200 pixlar så kan vi utläsa ur Nielsens studie att knappt 6% ens tittar på högerkolumnens innehåll. Ändå envisas företag med att fylla högerkolumnen med viktig information som nedladdningsmaterial, fördjupningsinnehåll och förtydliganden.

Jag är också förvånad över hur många nya designlösningar som av bara farten fortsätter utgå från 2 eller 3 kolumner utan närmare eftertanke. Jag vill härmed uppmuntra alla till att utmana högerkolumnens existens. Läsarna vill in, få det de kom för och de vill snabbt ut. Hur stöds det beteendet av högerkolumnen?

(Genväg: Hoppa direkt till när Google bekräftar högerkolumnens osynlighet)

Högerkolumnen försvinner snabbt från fokus

Om vi vill att människor ska läsa våra texter så lägger vi en hel del krut på bra, informativa texter som drar uppmärksamheten till sig. Vi måste anta att texten ska lösa en människas problem, eller övertyga om att problemet kan bli löst i nästa steg. Med genomtänkta mellanrubriker, punktlistor och bilder så kan vi tillfredställa läsare såpass att de faktiskt skummar igenom en text.

Men det slutar inte där; du måste  förstå var användaren befinner sig i det läget: hon har scrollat ner och allt det viktiga i högerkolumnen har försvunnit från fokus.

Jag kan bara misstänka att kolumn-tänket där mittenkolumnen anses ha ett samband med högerkolumnen kommer från tidningsvärlden där jag alltid har en översikt över en hel sida och ser en helhet på ett annat sätt. På webben tittar jag genom ett nyckelhål (också för att många får tunnelseende när de ska lösa en uppgift) och då måste allt sitta ihop i en vacker röd tråd utan svåra hopp.

Att anta att läsaren snällt och vackert ska scrolla upp och ”fortsätta läsa” viktig information i högerkolumnen är att skjuta sig själv i foten.

Lägg innehållet där läsaren är

När läsaren kommer in på en sajt behöver hon snabbt förstå vad innehållet handlar om, och blicken faller på bilder, rubrik och ingress. Där har du några sekunder att visa att du har lösningen på problemet (eller inte) och där kan du också erbjuda lösningen, om du så vill, på en gång. Det skulle kunna vara ett dokument att ladda ner eller liknande.

Om du får en läsare som hänger med till slutet så har du fått ett löftesrikt napp och har då en engagerad läsare som har potential att bli en intressant relation. Din val blir då:

• att sätta punkt för relationen i samband med sista punkten i din text (och kasta tillbaka läsaren i webbens stora blå), eller
• fortsätta samtalet genom att erbjuda det viktiga innehållet precis där läsaren befinner sig, redo och hungrig för mer.

Dags alltså att hala in resultatet av det hårda arbetet med texten.

Högerkolumnen i bloggar är sekundär

Många bloggar, liksom den du läser, har just en högerkolumn på huvudsajten. Här är det viktigt att notera hur högerkolumnen i bloggar skiljer sig markant från högerkolumnen på många företags webbplatser. Det förutsätts ingen relation mellan texten (blogginlägget) och innehållet i högerkolumnen.

Du kan se högerkolumnen som en verktygslåda med bra länkar som sällan används men som finns i närheten när man väl behöver dem. Det är lätt att ignorera och tänka bort högerkolumnen för den är exakt likadan på alla sidor. Huvudsyftet kan nästan kokas ner till att skapa en läsvänlig bredd på kolumnen som innehåller alla artiklar!

Bloggar har också det gemensamt att de lägger länkar till liknande inlägg, share-knappar och kommentarer direkt under texten. Det är där läsaren är när du har fångat hennes intresse. Ett tillägg till WordPress som visar relaterade inlägg ( exempelvis Yet Another Related Posts Plugin) har gjort underverk för många sajter som vill hålla kvar och engagera lojala läsare.

Glöm kolumner, tänk aktiveringszoner

I slutändan vill du nå fram till läsaren och då gäller det att ha klart för sig var man ska lägga det viktigaste innehållet (och vilket innehåll, men det är en annan historia). Den här bilden visar att du säkerligen kan uppnå dina syften med såväl 2 kolumner som 1 kolumn. Det är ditt innehåll som måste avgöra tillvägagångssätt och du måste inse vad på din sajt aktiveringszonerna hamnar.

Värt att notera är att många säljsajter på nätet — i gråzonen till det etiska (”tappa 10 kg på två veckor”, ”bygg stora muskler på 2 veckor”, mfl)  – tillämpar 1-kolumnslayout för att behålla fokus på säljbudskapet. Det här är sajter som aktivt mäter vad som funkar och inte funkar när det gäller att driva försäljningar.

Vi behöver kanske inte apa efter alla deras beteenden, men det finns alltid något att läsa sig av de som detaljmäter och jämför resultat. Bonus: Du som får till en bra enkolumns-layout har också lättare att nå en mobil marknad.

Google bekräftar högerkolumnens osynlighet

Google är förstås den globala mästaren i att mäta konverteringar på nätet och de delar också med sig av information om var du ska placera ditt innehåll. De berättar nämligen var du bör placera dina Google-annonser och visar då också indirekt på vilka ytor som drar till sig mycket uppmärksamhet.

Slutsatserna överensstämmer väldigt mycket med F-mönstret hos Nielsen; i bilden så skapar de mörkare ytorna mer klick/uppmärksamhet och jag har numrerat från 1 (viktigast) och neråt. Högerkolumnen kanske inte är sämst… men den är tillräckligt dålig för att du måste tänka både två och tre gånger innan du lägger innehåll i något som kanske bara sugs ut i kosmos.

Har du exempel på bra användning av högerkolumnen på webben? Dela gärna med dig!

Läs också: Retiring the 3-column layout

Det finns en övertro på komplexa webbformulär.

Det förvånar mig gång på gång hur lite tid som läggs på webbformulär när man utvecklar en ny webbplats. Formulär är den interaktiva komponent i din webbnärvaro som avgör om människor köper, kontaktar eller av andra anledningar lämnar ifrån sig sina kontaktuppgifter – det som ger din organisation mer värde. Få se nu: ska vi göra det enkelt eller svårt?

Ett av mina favoritexempel handlar om banken HSBC som för några år sedan fick ungefär två intresseanmälningar per vecka i ett formulär för bolån på sin webbplats. Formuläret genererade lite mindre än 1 miljon dollar i affärer per år. Inte illa för ett formulär som bara ligger där?

Nåväl, Brett King – författaren till Bank 2.0 – fick uppdraget att förenkla formuläret och efter hårt motstånd gick de från 17 fält i formuläret till tre: namn, e-post och telefonnummer. Antalet besök till sidan med formuläret låg kvar på samma nivå, men antalet intresseanmälningar gick från 2 till 180 per vecka, och formuläret genererade 20 miljoner dollar under sitt första år i drift.

Det är ökning i konverteringsgrad med nästan 9 000% och en ökning i omsättning med nästan 2 000%!

För att vara en kundcentrerad organisation måste du utgå från kundens perspektiv. Det kan självklart innebära större komplexitet för organisationen och mer hantering, men var tycker du själv komplexiteten skall ligga? En kund som har problem att komma in genom din dörr provar gärna en annan.

Läs också: Konsten att optimera webbformulär med ett ynka ord, A Dead-Simple Change That Increased Our Conversion Rate by Over 250%

Lite paradoxalt är det att orden, som skall vara själva drivkraften och en uppmaning för användaren att agera, ofta helt glöms bort när vi tittar på användarupplevelser. För visst måste vi börja med de ord som ska inspirera, övertyga och bidra till ny kunskap eller nya insikter. Budskapet, som förmedlas i orden, ska därefter förstärkas med rätt bilder och formgivning.

Inte ens Jesse James Garretts vedertagna modell, The Elements of User Experience (PDF), har med webbcopy som en egenskap!

Lorem ipsum skapar obefintlig dynamik

Lorem ipsum trivialiserar ditt innehåll

Lorem ipsum är en genväg till att fylla en designmall med en text, för att på så vis få en uppfattning om hur en grafisk design ser ut när texten är på plats. Utan text ser en designmall tom ut och ofta hinner inte informationsägare eller kunder skaka fram en text som de tycker är färdig.

Men i bästa fall är Lorem ipsum ett halvhjärtat och mediokert sätt att angripa den viktigaste delen av en webbtjänst.

4 nackdelar med Lorem ipsum

1. Orealistiska antaganden om utrymme för texten kan lätt göra att en elegant design sväller över.
2. Lorem ipsum texten innehåller inte relevanta styckesindelningar, mellanrubriker och länkar i texten, sådant som också ger texten styrka.
3. Värdet av texten förminskas till att bara vara ännu ett designelement, som bara ska vara där för att sajten ska se snygg ut.
4. En designskiss med Lorem ipsum blir lätt förlaga för en skribent, som riskerar att skriva rakt på utan styckesindelningar för att efterlikna ”designen”.

Bilden visar skillnaden mellan en lorem-ipsum design och verkligheten, där innehållet bryter den eleganta designen.

Bannlys Lorem ipsum från dina skisser

Bara genom att använda faktiskt innehåll och information genom hela designprocessen skapar man lösningar som kommunicerar på ett effektivt sätt.

• Strunta i att texten inte är 100% klar. Läsbar text är faktiskt mer användbar än oläslig text.
• Prata om och diskutera innehållet innan du påbörjar design. Det är innehållet som ska förstärkas, inte tvärtom.
• Involvera webbskribenterna från början!
• Använd riktigt innehåll för att förstå när du måste skala ner och tona ner grafik till förmån för innehållet.

En skräddarsydd kostym funkar bara om du vet hur stor människan är som ska passa i kostymen. Visuell design på webben funkar bara om du vet vilket innehåll som ska passa in i formen.

Lorem ipsum-text förmedlar inga känslor

Alla tillsammans: Ett rungande Lorem shitsum!

Visst är det smått ironiskt i sammanhanget att Lorem ipsum bäst översätts med ”Smärtan själv” från dolorem (smärta, förtvivlan, lidande) och ipsum (sig själv, själv).

Så nästa gång du ser en designer använda Lorem ipsum kan du säga rakt ut:

Jag ser att du använder Lorem shitsum. Är det smärta eller förtvivlan du vill att läsaren ska känna?

Andra åsikter om Lorem ipsum

• designInformer: Lorem Ipsum is killing your designs
• Adaptive Path: Death to Lorem Ipsum and other adventures in content
• LukeW: Death to Lorem Ipsum
• Karen McGrane: In defence of Lorem Ipsum

Så här ser processen vanligtvis  ut när man handlar på nätet (grovt):

1. Hitta varan
   1. Navigera fram till den i en struktur eller
   2. Sök varan i den interna sökmotorn
2. Klicka på köp-knappen
3. Gå tillbaka till steg 1 för varje vara du vill köpa
4. Gå till utcheckningen

Och den här processen funkar rätt bra när jag handlar till exempel tekniska prylar. Då handlar jag nämligen en begränsad mängd varor. Men problemet med processen blir uppenbar när man handlar matvaror, för då ska man handla många olika sorters varor.

Foto av Henrik Ström

En klassisk lösning på det här problemet har varit att jag kan spara min varukorg och beställa samma varor en gång till nästa gång. Men handen på hjärtat: hur ofta händer det att du handlar samma ärtsoppa och Havre Fras vecka efter vecka? Och det passar helt enkelt inte heller med den mentala modell för matköp som vi har inrotad i vår kultur: vi skriver en inköpslista som vi fyller på under veckan (jodå, den sitter på kylskåpet eller annorstädes i köket).

Sedan tar vi med listan och går efter den när vi handlar.

Snabbköp närmar sig verkligheten

Funktionen snabbköp är begynnelsen till lösningen på problemet (jag säger begynnelsen för det finns brister som jag återkommer till).

När jag klickar på snabbköp får jag upp en bild som påminner om en inköpslista där jag kan skriva upp alla varor som står på min egen papperslapp. När jag sedan klickar på ”Hämta varor” så sker det magiska. En sökning görs för var och en av produkterna samtidigt, och jag får upp en sökresultatlista för var och en av produkterna. Så här ser det ut:

Eftersom tjänsten söker efter alla mina produkter på en gång är detta alltså den enda sökning jag behöver göra! Så köpprocessen blir nu (också grovt):

1. Hitta varorna
   1. Skriv av inköpslista och klicka på sök
2. Klicka på köp för den produkt du vill ha
3. Välj nästa inköpslista och repetera steg 2-3 tills du är färdig med listan
4. Gå till utcheckningen

Här har man alltså eliminerat behovet att för varje produkt starta en helt ny sökning (steg 3 i den tidigare processen), vilket sparar enormt mycket tid. Och man har gjort det genom att vara mer användarcentrerad och utgått från hur människor faktiskt skriver inköpslistor.

Förbättringstips

Processen för snabbköp-funktionen är alltså klockren och visar hur man utgår från människans situation snarare än förutfattade meningar om teknikens begränsningar. Tyvärr så lämnar funktionen en del att önska i implementationen och jag lämnar ett par tips till vidareutvecklingen.

• Det är viktigt att söket är kontextuellt och förstår mig bättre, snarare än bara går direkt på första varan i databasen. När jag skriver mjölk vill jag inte få upp mjölkfritt margarin, kokosmjök och mjölkchoklad framför barnfamiljernas mest köpta dryck. (Vanlig mjölk låg inte förrän på plats 17 i listan!)
• Jag vill kunna skriva 2 liter mjölk och 2 paket bacon utan att få felmeddelande. Det är så jag skriver min inköpslista.
• Överge inte den trevliga visualiseringen med inköpslistan. När inköpslistan byter form och flyttar högst upp i en horisontell navigering tappar man kontakten med människan till förmån för maskinen. Låt hellre inköpslistan ligga kvar i sin ursprungliga form och jobba med sökresultaten till höger om den, så att jag kan lägga till och kryssa av på min virtuella papperslapp.
• I förlängningen ska jag givetvis kunna hålla upp inköpslistan framför webbkameran, ni läser av min handstil och vips så har jag min färdiga varukorg. Men jag ger er 5 år på den funktionen.

I mångt och mycket så har mataffaren.se en hel del trevlig interaktionsdesign som avviker från normen, och det är tydligt att man har ett fokus på att människor ska känna sig välkomna och personligt bemötta. Så även om du inte handlar där så rekommenderar jag ett besök bara för att få nya intryck och idéer till hur du kan lösa navigering och struktur på ett annorlunda sätt; och ge utrymme för den där hyggliga tonen som människor verkar gilla.