axbom

Jag förklarar gärna och ofta fördelarna med sociala verktyg på intranät vad gäller:

1. förståelse av information (möjlighet att få förtydliganden och andra infallsvinklar)
2. filtrerad information (rätt och relevant information baserat på rekommendationer)
3. bättre beslutsunderlag (medarbetare ges möjlighet att ta större ansvar och når snabbare beslut)

och Bill Gates har nog sagt det bäst:

Forrester Research tror att 2008 blir året då företagen anammar webb 2.0 på riktigt. Detta trots att företagen enligt egen utsago planerar för andra saker (säger Forrester). Jag hoppas förstås att Forresters spådomar slår in, men påminner också om vikten av en tydlig strategi och utbildning av användarna.

Forresters definition av Webb 2.0 är, fritt översatt av mig:

En samling tekniker och applikationer som möjliggör effektiv interaktion mellan människor, innehåll och och data; som kollektivt gynnar nya verksamheter, teknikerbjudanden och sociala strukturer.

Det de menar med detta är förstås wiki-verktyg, bloggar, webbaserade verktyg för samverkan och utbyte av idéer (sociala nätverk) och tekniker för spridning av information, som RSS-flöden.

I rapporten Top Enterprise Web 2.0 Predictions for 2008 ger analytikern Oliver Young framför allt tre skäl som gör att företagen i år (kanske aningslöst) kommer släppa fram dessa prunkande användarcentrerade talangrabatter (de måste trots allt vårdas av någon med koll på läget):

1. IT-proffsen använder redan webb 2.0. Alltså är steget inte så långt till att man för in det i övriga organisationen.
2. If you can’t beat them, join them. Om medarbetarna redan använder och anammar verktygen så är det bättre att de installeras internt och sanktioneras av ledningen, än att de fortsätter orsaka intressekonflikter.
3. De får dig att se cool ut. För IT-avdelningar som vill bli en del av verksamhen gäller det att visa framfötterna. Man ska inte underskatta intrycket som sexiga funktioner kan ge.

RSS-flöden som drivkraft

I rapporten nämns att RSS kommer vara den vanligaste och populäraste webb 2.0-tekniken som implementeras. För mig är det en självklarhet att inga av de övriga webb 2.0-teknikerna klarar sig utan RSS, och jag är därför benägen att hålla med. RSS är framför allt en pytteliten investering som ger enormt mycket tillbaka.

Samtidigt läser jag hos XiTi Monitor om hur RSS-flöden påverkar trafik till webbplatser. Enligt deras undersökning kommer 2% av den totala trafiken från RSS-flöden (53 sajter med RSS deltog i studien). Fortfarande ganska liten andel alltså, men helt klart ökande.

För oss som insett hur häftigt och omdanande RSS är, så är det svårt att leva utan, men när jag är ute och föreläser så märker jag hur svårt det är att få fram just hur sexiga RSS-flöden är. En massiv informationskampanj skulle inte vara fel.

Hur sker utbildningen av personalen?

Samtidigt som storföretag spår explosion för webb 2.0 i en studie från Change Wave Research vill jag se tydligare investeringar i utbildningen av medarbetarna. Fler verktyg kommer inte göra it-skygga medarbetare mer produktiva förrän fördelarna, motiveringar och strategier klarlagts. En smart medarbetare ifrågasätter; verktygen ska inte infogas i organisationen utan en gedigen utredning om när, var och hur de ska användas.

Vi må peppra med orden blogg, wiki och sociala nätverk, men hur de i slutändan ser ut, fungerar och används kan skilja sig åt rätt dramatiskt. Frågan bör alltså inte vara hur många bloggar man har, utan snarast hur man använder dem till sin fördel.

Förresten: Har någon förstått varför IDG envisas med att skriva ”Webben 2.0″? Det heter trots allt inte ”The web 2.0″.

(Ursprungligen inspirerat av ReadWriteWeb)

Ni som lärt känna mig vet att jag starkt ogillar den osunda företagspraxis som innebär att anställda nekas tillgång till innehåll på nätet. IT-säkerhetsföretaget Sophos menar att hälften av alla anställda i USA blockeras från Facebook på arbetet. Dags att slå tillbaka.

Shel Holtz, kommunikationsstrategen bakom boken Public Relations on the Net och podcasten For Immediate Release, har tröttnat ordentligt och startat en kampanj.

Kampanjen Stop Blocking är en blogg och en wiki som låter dig tycka till i ämnet. Sajten tjänar som ett informationsnav för de som anser att fördelarna med att ge tillgång till innehållet vida överstiger riskerna.

I’m in. Sprid budskapet och publicera grafiken på din blogg.

I övrigt: Hajpen kring sociala medier är som bekant enorm just nu och goda exempel på företag som fattat galoppen blir allt lättare att hitta. Via Richard Gatarski hittar jag GM Europe Launches Social Media Newsroom och Jack Hansen tipsar om H&Ms satsning på Facebook.

P.S. Shel har även skrivit: Blogging for Business: Everything You Need to Know and Why You Should Care D.S.

Börjar det bli svårt att hitta bland företagets alla dokument? IBM OmniFind Yahoo! Edition är en gratis sökmotor som möjliggör en snabb installation av en sökmotor för intranätet och nätverksdiskar för både anställda och kunder.

IBM OmniFind Yahoo! Edition ger dig:

• Stöd för upp till 500 000 dokument.
• Sök både inom företaget och på Internet från samma ställe, i och med konfigurerbar integration med Yahoo.

Nackdelen? Tja, IBM vill förstås förr eller senare att du uppgraderar och väljer fler tjänster inom deras produktflora.

Ett annat gratis och användbart sökverktyg som jag själv använder är Google Desktop, som också finns i gratis version för företag: Google Desktop Enterprise. Google Desktop söker även bland dina mejl, vilket för mig är ovärderligt, och är tillgängligt direkt på datorns skrivbord.

Att lägga ut en ny artikel, uppdatera innehåll eller till och med infoga en film via Youtube handlar om en insats på 2-10 minuter med det verktyg för webbpublicering jag använder mest idag: Drupal. Men långt ifrån alla publiceringsverktyg kan skryta om sådan effektivitet.

Effektiv webbpublicering

De senaste dagarna har jag hållt min bostadsrättsförening, där jag är aktiv i styrelsen, informerad om diverse rapporter och ärenden. Korta textuppdateringar på webbplatsen görs på mindre än en minut från att jag sätter mig framför valfri dator; Precis en sådan kontroll över information som många företag vill ha.

För att komma till det läget har jag lagt ner kanske 12-18 effektiva timmars insats på installationer och konfigurering. Mallar och verktyg är gratis och jag har full insyn i koden. Dessutom följer webbplatserna webbstandarder!

Kommersiella verktyg är ofta mer tidskrävande

Jag har haft tillfälle att lära mig även andra, kommersiella, publiceringsverktyg – på en nivå där jag själv håller utbildningar. Liknande uppgifter som de jag nämnt ovan kan ta mig allt ifrån 30 minuter till 2 timmar i vissa verktyg; Jag har heller ingen insyn i koden, dessa publiceringsverktyg kostar pengar och jag måste lägga lite jävlar anamma på att få dem att följa webbstandarder.

Jag började utvärdera publiceringsverktyg redan 1999 när jag jobbade på Ericsson och 2001 skrev jag en artikel som heter Välj rätt publiceringsverktyg.

Det var redan då tydligt för mig att skillnaderna mellan publiceringsverktyg kan vara milsvid, inte bara avseende licenskostnader men också avseende hur lång tid det tar för en webbredaktör att faktiskt hålla webbtjänsten uppdaterad.

Fel publiceringsverktyg kostar varje dag

Du har en webbredaktion på 10 personer och det tar 30 minuter i stället för 10 minuter att utföra de vanligaste aktiviteterna. Du förlorar 26 timmar per dag i effektivitet, eller i runda slängar 20 tusen kronor om dagen beroende på hur du vill räkna.

Till alla er som nu funderar på att välja publiceringsverktyg för webben: Ni kommer förmodligen att leva med verktyget en lång tid framöver; lägg ner mycket flis och flit på att utforska och utvärdera de tänkbara alternativen. Det är det värt. Varje dag.

• Välj rätt publiceringsverktyg för webben.

Tja, eftersom alla andra kommer med sina listor får väl jag i egenskap av webbstrateg inte vara sämre. Fem snabba profetior för det nya året:

1. Alla bara älskar poddradio.
   Att kunna välja program när man vill från vilken källa man vill är bara föööör bra. Personlig tablå är framtiden, oavsett medium. Se podradio.nu och poddradio hos SR. Jag tror inte den personliga TV-tablån hinner få den genomslagskraft leverantörerna vill.
2. Google utmanas av nischade sökmotorer.
   Att söka i allt är häftigt. Att söka i allt som intresserar just mig är häftigare. Google gör egna provskott inom det här området men andra har större möjligheter att profilera sig som nischade. Kolla exempelvis in min webstrategy swicki.
3. Internet flyttar in i vardagsrummet (och köket).
   Långsamt ser vi ett skifte mot att läsa morgontidningen på nätet. Digitalt papper kommer, men vi får vänta några år tills det finns hos Clas Ohlson. Framför allt vill vi kolla mejl i reklampausen utan att lämna soffan. Gör man som jag så sköts videosamtal via Skype också företrädesvis med TV-datorn. I köket vill vi åt alla receptdatabaser.
4. Adobe Flash blir de facto standard för interaktiv grafik, spel och utbildning på webben.
   Se bara på Flickr, YouTube och så vidare… Flash-utvecklare kommer ha jobb en bra tid framöver. Missa inte heller Adobe Flex med vars hjälp du skapar plattformsoberoende affärsapplikationer som körs i Flash.
5. Företag börjar skapa communities..
   Företagen får en egen kanal rakt in i målgruppernas medvetanden; det närmaste vi kan komma att läsa konsumenternas tankar. Alla vinner på det. Se på Europeiska reseförsäkring som har Resdagboken eller Agria med sina djurbloggar. I förlängningen vågar också företagen i gengäld slappna av, ta sig själva på mindre allvar och vara mer äkta.

Tänk, 2007 blir bara roligare och mysigare!

Thomas Claburn på tidskriften Information Week resonerar kring hur företag och organisationer använder sig av bloggar och wikis för samverkan och informationsutbyte. En av fördelarna är att det blir mindre mejl-stress.

Det här är ett fenomen och en trend som jag själv gärna mässar om fördelarna med:

• Blogs And Wikis Move In As E-Mail Overload Becomes Unbearable